Forskningsprocessen består av fyra delar - förstudie, empirisk studie, analys och litteratur-studie. Forskningsprocessen illustreras i Figur 3.1. Studien initieras med en förstudie, där ramarna för studien identifierades och frågeställningarna definierades. Detta utförs med hjälp av fem stycken pilotintervjuer och en preliminär litteratursökning inom ämnesområ-det. Efter förstudien följer den empiriska studien där primär data samlas in med hjälp av intervjumetodik. Slutligen analyseras den data som samlats in med hjälp av en empiristyrd, tematisk analysmetod. Litteraturstudien utförs kontinuerligt under hela forskningsproces-sen, för att åstadkomma eftersträvad växelverkan mellan empiri och teori.
Förstudie Empirisk studie Analys
Litteraturstudie
Figur 3.1: Forskningsprocessen
3.2.1 Förstudie
Studien initierades med en förstudie, där fem stycken pilotintervjuer och en preliminär lit-teratursökning inom området utfördes. Enligt Collis och Hussey (2014) behöver kvalitativ data förstås inom sin kontext. Detta innebär att en del bakgrundsinformation behöver sam-las in. Författarna Collis och Hussey (2014) kallar detta för kontextualisering och menar på att det är kritiskt för studien att etablera en förståelse för kontexten, eftersom det kommer förbättra förståelsen och tolkningen för den kvalitativa data som samlas in. Blomkvist och Hallin (2015) menar att genom att genomföra intervjuer i början av forskningsprocessen kan det underlätta för författarna att närmare kunna precisera det problem som studien ska handla om. Collis och Hussey (2014) tillägger att en preliminär litteratursökning bi-drar med att utveckla kunskapen och skapar ett sammanhang för studiens frågeställningar.
Vidare är litteratursökningen ett hjälpmedel för att kunna definiera en lämplig forsknings-design och datainsamlingsmetod (Yin, 2009). Kvale och Brinkmann (2014) tillägger att kunskap och kännedom kring innehållet i en studie inte bara erhålls från litteraturen, utan att även hålla till i den miljö som studien ska genomföras i hjälper studiens författare att skapa en förståelse för den lokala jargongen, de dagliga rutinerna och maktstrukturerna och författarna får därmed en känsla av vad intervjupersonerna kommer att tala om.
Fem pilotintervjuer hölls med personer från olika enheter i organisationen, för att erhålla en övergriplig förståelse för organisationen. Den studerade organisationens olika enheter illustreras i Avsnitt 3.2.3 i Figur 3.2. I Tabell 3.1 presenteras information om pilotinter-vjuerna, där det redogörs för vilken enhet informanterna tillhör, datum när intervjuerna hölls, intervjuernas tidslängd och format samt vilken plats intervjuerna hölls på.
Tabell 3.1: Dokumentation av pilotintervjuer
Informant Enhet Datum Tidslängd Format Plats
1 A 2018-01-30 60 min Personlig intervju Huvudkontor 2 D 2018-01-30 40 min Personlig intervju Huvudkontor 3 C 2018-01-30 50 min Personlig intervju Huvudkontor 4 C 2018-02-01 60 min Personlig intervju Huvudkontor 5 G 2018-02-08 60 min Personlig intervju Huvudkontor
Pilotintervjuerna var semi-strukturerade, vilket enligt Blomkvist och Hallin (2015) ger intervjupersoner en möjlighet att prata fritt och öppet, samtidigt som intervjuerna följde en intervjuguide som baserades på den litteratursökning som gjorts för att intervjuerna skulle vara relevanta för studiens kontext.
3.2.2 Litteraturstudie
En litteraturstudie utfördes kontinuerligt under hela studiens förlopp, detta för att erhålla en växelverkan mellan teori och empiri och för att kunna vara lyhörd mot det empiriska material som samlas in, vilket enligt Blomkvist och Hallin (2015) uppnås med en abduktiv ansats. Syftet med litteratursökningen var att identifiera den befintliga forskningen och kunskapen som existerar kring det sociala fenomen som studeras. Mer specifikt var syf-tet att erhålla en förståelse för begreppet innovation och dess innebörd, där bland annat innovationsbegreppets olika dimensioner och definitioner berörs. Vidare syftade littera-turstudien till att skapa en förståelse för innovation i tjänstesektorn, där forskare ser ett behov av att utmana de redan befintliga innovationsteorierna som till stor del är baserade på tillverkande företag (Sundbo, 1997). Litteraturstudiens syfte var även att bidra med in-sikter kring de problem och utmaningar som uppstått i och med att innovationsbegreppet anpassats till organisationer verksamma långt senare än när teorierna först uppstod. Lit-teraturstudien syftade också till att få en förståelse för hur en organisation bör organisera kring innovation för att främja innovationsarbete i organisationen.
Litteraturstudiens utformning började från ett bredare perspektiv för att sedan under stu-diens gång smalna av i takt med den ökade förståelsen och kunskapen som erhölls i sam-band med litteraturstudien och den empiriska studien. Litteraturen består av sekundär data såsom böcker, artiklar från journaler, doktorsavhandlingar och andra publicerade ar-beten. Litteraturen har hämtats från sökbaser som: KTH B Primo, Google Scholar, Scopus och universitetsbibliotek. Hela litteraturstudien har haft ett systematiskt tillvägagångssätt, där sökningen har utgått från studiens problematisering, syfte och frågeställningar samt de identifierade sökorden. All relevant litteratur har dokumenterats för att på ett systematiskt sätt kunna gå tillbaka till litteraturen igen.
Följande sökord användes vid sökning av litteratur:
”Innovation”, ”Organizational innovation”, ”Dimensions”, ”Multidimensions”, ”Definitions”,
”Managing innovation”, ”Organizing for innovation”, ”Service organizations”, ”Innovation culture”, ”Managing change”, ”Conditions for innovation”, ”Insurance innovation”, ”Mana-gement”, ”Innovation management”
3.2.3 Empirisk studie
Den empiriska studien, den primära datainsamlingen, utgörs i denna studie av intervju-metodik. I detta avsnitt redogörs det därför för hur intervjumetodiken är utformad, hur urvalet av informanter har gått till samt intervjuernas omfattning och när studien erhöll en empirisk mättnad.
Intervjumetodik
Den primära datainsamlingen består av semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor.
Blomkvist och Hallin (2015) menar på att intervjuer bidrar till att studiens författare rela-tivt enkelt kan lära sig mer om hur enskilda individer resonerar kring olika frågeställningar.
Intervjuer med öppen karaktär kan ge uppslag om nya dimensioner av det fenomen som studeras. Intervjun ger således goda möjligheter att göra oväntade upptäckter, vilket är en viktig dimension i denna studie. Yin (2009) tillägger att intervjumetodiken är en vik-tig källa för datainsamling för fallstudien, eftersom intervjuer kan generera betydelsefulla insikter om det sociala fenomen som studeras.
Semi-strukturerade intervjuer är organiserade kring ett antal teman eller frågeområden, som är förbestämda och definierade i en intervjuguide (Collis & Hussey, 2014; Blomkvist &
Hallin, 2015). Den intervjuguide som har använts under intervjuerna presenteras i Bilaga A.
Under intervjuerna har det strävats efter en följsamhet gentemot informanten och frågorna har tagits upp i den ordning som känns mest naturlig i förhållande till vad informanten svarar samtidigt som andra frågor än de fördefinierade kan ställas under intervjun, vilket är det tillvägagångssätt som ofta används under semi-strukturerade intervjuer (Collis &
Hussey, 2014; Blomkvist & Hallin, 2015). Vidare utförs alla intervjuer i ett personligt möte, vilket har sin fördel i att innehållsrik data kan samlas in och kan underlätta när komplexa frågor ställs under intervjun (Collis & Hussey, 2014).
Anonymitet har erbjudits till alla deltagare i studien, vilket enligt Collis och Hussey (2014) uppmuntrar till större yttrandefrihet och mer öppna svar under intervjuerna. Anonymiteten i studien är uppnådd genom att ingen information om informanterna har redovisats i studien. Vidare har information om den studerade organisationen hämtats från officiella dokument såsom årsredovisningar och organisationens hemsida.
Styrkan i intervjumetodiken är dess privilegierade tillträde till intervjupersonens vardags-värld (Kvale & Brinkmann, 2014). Det erbjuder ett dynamiskt tillvägagångssätt, där stu-diens författare har möjlighet att följa upp svar från informanten i realtid och generera värdefulla konversationer kring fenomenet (Yin, 2009). Tidigare nämndes, i Avsnitt 3.1.1, att kritik mot fallstudien har riktas för att den är subjektiv och primitiv (Blomkvist & Hal-lin, 2015). Kvale och Brinkmann (2014) motsätter sig detta och menar på att det medvetna bruket av ett subjektivt perspektiv inte behöver vara något negativt, eftersom intervju-arens och intervjupersonens personliga perspektiv kan erbjuda en specifik och receptiv förståelse för det sociala fenomenet som studeras.
Intervjufrågor
För att säkerställa en hög validitet på intervjufrågorna har studiens författare strävat efter att skapa intervjufrågor som bidrar tematiskt till kunskapsproduktionen och dynamiskt till att skapa en god intervjuinteraktion. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) består en
inter-vjufråga av två dimensioner - en tematisk och en dynamisk dimension. Med detta menas att en bra intervjufråga bör bidra tematiskt till kunskapsproduktionen och dynamiskt till att skapa en god intervjuinteraktion. Frågorna bör vara korta, lätta att förstå och befriade från akademisk jargong (Kvale & Brinkmann, 2014).
För att säkerställa att intervjufrågorna bidrar tematiskt till kunskapsproduktionen, utför-des en litteratursökning inom ämnesområdet innan frågorna formulerautför-des. Detta möjlig-gjorde för studiens författare att utveckla en teoretisk förståelse för fenomenet och därefter kunna ställa relevanta frågor som är sammankopplade med studiens syfte och frågeställ-ningar, vilket enligt forskare anses vara viktigt för att se till att intervjufrågorna bidrar tematiskt till kunskapsproduktionen (Collis & Hussey, 2014; Kvale & Brinkmann, 2014).
För att säkerställa att intervjufrågorna skapar en god intervjuinteraktion används en bland-ning av olika karaktärer på frågorna, där bland annat inledande, sonderande, tolkande och specificerande frågor använts. Tystnad har också använts som ett verktyg för att driva intervjun vidare, eftersom det ger intervjupersonen tid att reflektera (Blomkvist & Hallin, 2015).
För att säkerställa en god kvalité på intervjuerna, består intervjuguiden av korta frågor som alla är relevanta för studiens syfte och frågeställningar. Vidare har studiens författare strävat efter att vara opartiska och att förhålla sig nyfiket kritiskt genom hela processen, vilket enligt Blomkvist och Hallin (2015) bidrar till att en mångtydighet och komplexitet i intervjumaterialet erhålls. Kvale och Brinkmann (2014) hävdar att följande punkter är avgörande för att erhålla en god kvalité på intervjuerna:
• Den utsträckning som spontana, rika, specifika och relevanta svar från intervjuper-sonen erhålls.
• Omfattningen av korta intervjufrågor och längre intervjusvar.
• Den utsträckning som intervjuaren följer upp och klargör intervjupersonens svar.
• Att intervjun i stor utsträckning tolkas under själva intervjun.
• Att intervjuaren försöker verifiera sina tolkningar av intervjupersonens svar under intervjuns förlopp.
• Att intervjun rapporterar sig själv, intervjun är en historia i sig som inte kräver ytterligare förklaringar.
Dessa ovanstående punkter har fungerat som riktlinjer under studiens datainsamling, för att säkerställa och erhålla en god intervjupraktik.
Urval
Studiens författare har under datainsamlingen fått hjälp av handledare i organisationen att identifiera personer inom olika enheter och avdelningar som kan vara relevanta för studiens
syfte. Studiens författare har haft liten påverkan i urvalet av intervjupersoner och har således tillämpat ett icke-slumpmässigt urval. En utmaning med icke-slumpmässigt urval är att de slutsatser som dras inte nödvändigtvis representerar andra än de personer som ingår i studien (Blomkvist & Hallin, 2015). För att hantera detta och för att resultaten ska bli representativa för hela organisationen i så stor utsträckning som möjligt, har det empiriska materialet hämtats från anställda utspridda över olika enheter i organisationen.
Den studerade organisationens olika enheter illustreras i Figur 3.2, där det även illustreras hur många medarbetare från varje enhet som har deltagit i studien. Varje enhet består i sin tur av olika avdelningar och det finns även där en spridning bland de medarbetare som har deltagit i studien. Syftet med Figur 3.2 är att illustrera att det empiriska materialet har hämtats från informanter utspridda över flera enheter inom organisationen. Enheterna är inte illustrerade efter hierarkisk struktur.
Organisation X
Figur 3.2: Den studerade organisationens olika enheter och spridningen av informanter
Intervjuernas omfattning
Datainsamlingen består av 28 intervjuer. I Tabell 3.2 presenteras information om intervju-erna, där det redogörs för vilken enhet informanterna tillhör, datum när intervjuerna hölls, intervjuernas tidslängd och format samt vilken plats intervjuerna hölls på.
Tabell 3.2: Dokumentation av intervjuer
Informant Enhet Datum Tidslängd Format Plats
1 A 2018-03-07 30 min Personlig intervju Huvudkontor 2 G 2018-03-07 40 min Personlig intervju Huvudkontor 3 A 2018-03-12 35 min Personlig intervju Huvudkontor 4 D 2018-03-12 30 min Personlig intervju Huvudkontor 5 C 2018-03-13 30 min Personlig intervju Huvudkontor 6 B 2018-03-13 20 min Personlig intervju Huvudkontor 7 D 2018-03-13 50 min Personlig intervju Huvudkontor 8 D 2018-03-14 30 min Personlig intervju Huvudkontor 9 A 2018-03-14 20 min Personlig intervju Huvudkontor 10 A 2018-03-15 30 min Personlig intervju Huvudkontor 11 A 2018-03-15 40 min Personlig intervju Huvudkontor 12 C 2018-03-15 60 min Personlig intervju Huvudkontor 13 D 2018-03-15 60 min Personlig intervju Huvudkontor 14 F 2018-03-15 30 min Personlig intervju Huvudkontor 15 C 2018-03-16 50 min Personlig intervju Huvudkontor 16 A 2018-03-19 60 min Personlig intervju Huvudkontor 17 D 2018-03-19 40 min Personlig intervju Huvudkontor 18 G 2018-03-20 40 min Personlig intervju Huvudkontor 19 D 2018-03-20 40 min Personlig intervju Huvudkontor 20 E 2018-03-20 30 min Personlig intervju Huvudkontor 21 D 2018-03-21 55 min Personlig intervju Huvudkontor 22 A 2018-03-27 50 min Personlig intervju Huvudkontor 23 H 2018-03-27 30 min Personlig intervju Huvudkontor 24 A 2018-03-27 20 min Personlig intervju Huvudkontor 25 E 2018-03-28 50 min Personlig intervju Huvudkontor 26 G 2018-04-03 60 min Personlig intervju Huvudkontor 27 A 2018-04-04 60 min Personlig intervju Huvudkontor 28 F 2018-04-12 30 min Personlig intervju Huvudkontor
Det råder skilda uppfattningar om hur många intervjuer som behövs i en intervjustudie.
Enligt Kvale och Brinkmann (2014) ligger antalet intervjuer i en vanlig intervjustudie mellan 5-25 stycken. Blomkvist och Hallin (2015) rekommenderar mellan 10-15 intervjuer.
Däremot hävdar båda att antalet intervjuer beror på kvaliteten i intervjuerna och att det är
upp till studiens författare att känna efter när studien har uppnått en empirisk mättnad, det vill säga när intervjuerna inte längre ger någon ny, relevant information (Kvale &
Brinkmann, 2014; Blomkvist & Hallin, 2015). I denna studie erhölls en empirisk mättnad vid 15 intervjuer, men studiens författare valde att fortsätta och intervjua ytterligare 13 personer till, för att försäkra att resultaten ska bli representativa för en så stor del av organisationen som möjligt.
3.2.4 Analys
För analysarbetet av den empiriska data som samlats in har en empiristyrd tematisk ana-lysmetod valts. Detta innebär att det empiriska materialet sorteras och kategoriseras in i olika teman, för att sedan utifrån dessa besvara frågeställningarna (Blomkvist & Hallin, 2015). Bryman (2012) hävdar att en tematisk analysmetod är en av de vanligaste metoder-na för kvalitativ dataametoder-nalys. Ett tema klassificeras enligt Bryman (2012) som en kategori som identifierats genom den data som samlats in, en kategori som relaterar till studiens forskningsfokus, en kategori som bygger på koder som har identifierats i dokumentationen av det empiriska materialet samt en kategori som ger forskaren grunden för en teoretisk förståelse av den data som samlats in och som kan bidra teoretiskt till litteraturen in-om forskningsin-området. För att identifiera teman kan olika tillvägagångssätt tillämpas, där bland annat följande tillvägagångssätt omnämns (Bryman, 2012):
• Upprepningar
– Ämnen som återkommer igen och igen.
• Metaforer och analogier
– Det sättet som intervjupersonerna framställer sina tankar när det gäller meta-forer och analogier.
• Övergångar
– Hur olika ämnen växlar i dokumentationen av det empiriska materialet.
• Likheter och skillnader
– Utforskar hur intervjupersoner kan diskutera ett ämne på olika sätt eller skilja sig från varandra på vissa sätt.
• Teorirelaterat material
– Använder vetenskapliga begrepp som en utgångspunkt för teman.
I denna studie har valet av teman baserats på vilka teman som växer fram när intervju-materialet analyseras, där olika delar av intervju-materialet kopplas till olika teman. Ett tema har identifierats som viktigt när det har nämnts flera gånger samt när det är relevant för stu-diens syfte och frågeställningar. Bryman (2012) belyser vikten av att upprepningar inte är ett tillräckligt tillvägagångssätt för att klassificera ett tema, utan att temat även måste vara relevant för studiens syfte och frågeställningar. När empirin senare presenteras i Kapi-tel 4, har empirin strukturerats och kategoriserats utefter de teman som vuxit fram under
analysen. Vidare har litteraturstudien utvecklats och formats parallellt med analysarbetet, eftersom studien har tillämpat en abduktiv ansats där litteraturstudien påverkats av den förståelse för det empiriska materialet som erhållits under analysarbetet.