I föregående avsnitt presenterades teorier från ett organisatoriskt perspektiv som beskriver hur en organisation framgångsrikt kan organisera kring innovation. I detta avsnitt presen-teras det teorier som beskriver hur en organisation kan organisera kring innovation för att främja innovationsarbete från ett medarbetarperspektiv.
2.4.1 Förändringsvilja
Förändring kan ske med olika syfte och av olika karaktär, där engagemang och hängivenhet från medarbetare är av avgörande betydelse vid radikala förändringar som innebär föränd-ringar av grundläggande värdeföränd-ringar eller skifte av strategisk inriktning (Greenwood &
Hinings, 1996). En individ eller medarbetare kan känna organisatoriskt engagemang till en arbetsplats, vilket definieras som individens upplevelse av överensstämmande värderingar
och mål mellan individen själv och organisationen (Noble & Mokwa, 1999). Individen kan vidare uppleva ett specifikt engagemang och åtagande gällande organisatoriska förändring-ar, vilket är vad som inträffar när individens tankesätt främjar det arbete som krävs för ett lyckat förändringsinitiativ (Herscovitch & Meyer, 2002).
Innovationsbegreppet är nära besläktat med förändring, främst på grund av att organisa-tioner använder innovation som verktyg för att hantera eller påverka förändringar internt och externt. Den typ av förändring som krävs för en innovation skiljer sig mellan innova-tionstyper och påverkas av organisationens resurser, kapacitet, strategi och kravställning (Baregheh et al., 2009). Ahmed (1998) hävdar att innovation kan ses som nyckeln till förändring och att det för verksamma företag är farligt att motstå förändringar.
För att en medarbetare ska klara av att engagera sig i en förändring som sker i organi-sationen hävdar Noble och Mokwa (1999) att det krävs att förändringen är förenlig med den strategi som företaget exekverar efter. Om ett förändringsinitiativ, vilket inte per de-finition behöver ha uppstått i och med innovationsarbete, ligger i linje med den strategi en organisation verkar efter kommer de involverade medarbetarnas engagemang och hän-givenhet att påverkas positivt (Turner Parish et al., 2008). Proctor och Doukakis (2003) pekar på kommunikation som en viktig del av förändringsprocessen, där kommunikation inom organisationen kan öka medarbetares förståelse för förändringens syfte samtidigt som en framgångsrik kommunikation också minskar eventuella missförstånd. Öppen kommu-nikation i samband med förändringar ökar känslan av delaktighet bland de involverade medarbetarna, vilket ytterligare förbättrar förändringens förutsättningar (Turner Parish et al., 2008).
Vidare visar forskning på att förändringsviljan hos medarbetare påverkas av det ledarskap som utövas, där förändringsviljan påverkas positivt av att ledare investerar tid och peng-ar i medpeng-arbetpeng-arens utveckling (Heskett et al., 1994). Ett stödjande ledpeng-arskap ska enligt Johnston et al. (1990) gynna en förändringsresa då medarbetarens engagemang i föränd-ringen ökar. Engagemanget från medarbetare påverkar förändföränd-ringens framgång, då högt engagemang leder till att medarbetare anstränger sig mer än vanligt för att nå de mål som är uppsatta i samband med förändringsinitiativet (Hartline et al., 2000).
2.4.2 Medarbetarinvolvering
Att involvera medarbetare i processer och beslut bidrar till ökade möjligheter för innova-tionsarbete (Rangus & Slavec, 2017). Att involvera medarbetare i innovainnova-tionsarbete kräver strukturer och processer som möjliggör den typen av engagemang, där Krenn och Neubauer (2014) säger att inflytande, information, kunskap och belöning är de främsta parametrarna som möjliggör innovationsarbete. Huselid (1995) säger att genom att involvera medarbe-tare i processer och beslut i organisationen, ökar organisationens förmåga att utveckla tjänster av hög kvalitet och i en högre hastighet samtidigt som medarbetares prestation, motivation och attityd förbättras. Samma forskare pekar på vikten av att involvera
med-arbetare i processer och beslut för att öka förmågan att svara mot externa förändringar på konkurrensutsatta marknader (Huselid, 1995).
Tidd et al. (2005) menar att alla medarbetare i en organisation sitter på möjligheten att vara innovativa. Forskarna hävdar att även om individens förmåga är begränsad, kan organisationens sammanlagda förmåga bli större och av mer radikal karaktär vid lyckad medarbetarinvolvering (Tidd et al., 2005). Däremot understryks det faktum att medarbe-tarinvolvering bör ske som en del av den vardagliga leveransen och inte som något frivilligt vid sidan av för att i största möjliga mån främja innovation (Tidd et al., 2005).
2.4.3 Tvärfunktionella samarbeten
Enligt Hülsheger et al. (2009) främjas kreativitet av att arbeta i grupp. Tvärfunktionellt samarbete benämns som en faktor som kan främja organisationens förmåga att arbeta innovativt (Martins & Terblanche, 2003), vilket enligt McLean (2005) ökar kreativiteten till följd av att personer med olika perspektiv utbyter tankar och idéer vid problemlös-ning. En annan viktig aspekt vid arbete i grupp är kommunikation, där ett framgångsrikt tvärfunktionellt samarbete främjas av en öppen kommunikation där medlemmarna vågar ifrågasätta nya idéer (Martins & Terblanche, 2003).
Heterogena grupper består oftast av personer från olika discipliner och med varierande expertis (Earley & Mosakowski, 2000). Reilly et al. (2002) argumenterar för att heterogena grupper har en positiv påverkan på en grupps kreativitet och effektivitet. Detta ligger i linje med vad Taggar (2002) hävdar, att kreativitet i arbetsgrupper anses främjas av att ar-betsgruppen består av personer med olika perspektiv, kunskaper och erfarenheter. Somech (2006) argumenterar vidare för att kreativitet kan främjas i arbetsgruppen genom en hög grad av mångfald sett till organisatoriska roller. Att samla personer med olika organisato-riska roller, kunskap, erfarenhet och expertis hjälper gruppen att lösa komplexa uppgifter (Hülsheger et al., 2009). Vidare främjar heterogena grupper kommunikationen med perso-ner utanför den egna arbetsgruppen, vilket ger upphov till ett förenklat informationsflöde, flera perspektiv samtidigt som det underlättar generering av nya tillvägagångssätt och idéer (Perry-Smith & Shalley, 2003).
Forskning visar att jämställda gruppkonstellationer med avseende på kön är positivt kor-relerat med gruppens förmåga att hitta nya lösningar i osäkra situationer. Det innebär vidare att gruppers förmåga att hitta innovationsmöjligheter av radikal karaktär är större för jämställda grupper i jämförelse med icke jämställda grupper, eftersom dessa innova-tionsmöjligheter uppstår till följd av nya lösningar i situationer som präglas av stor risk och osäkerhet (Díaz-García et al., 2013).
Metod
I metoden beskrivs och motiveras de metodval som har tillämpats under studien. Först presenteras den forskningsdesign och forskningsprocess som har tillämpats för att sedan redogöra för studiens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Avslutningsvis diskuteras studien i förhållande till de etiska kraven som existerar inom den samhällsvetenskapliga forskningen.
3.1 Forskningsdesign
Studiens syfte är att studera innovationsarbete i tjänsteföretag genom att undersöka med-arbetares föreställningar om innovation och syn på förutsättningar för innovation i ett försäkringsbolag. Syftet är vidare att diskutera utifrån forskning hur bolaget kan organise-ra kring innovation. Studiens syfte är av utforskande kaorganise-raktär eftersom studien syftar till att upptäcka och identifiera olika föreställningar om innovation samt olika förutsättningar för innovation som ännu inte är beskrivna i den givna kontexten, vilket enligt Blomkvist och Hallin (2015) karakteriserar ett utforskande syfte. Det identifierade problemet som stu-dien ämnar utforska är observerat från verkligheten, vilket medför att stustu-dien klassificeras som tillämpad forskning (Collis & Hussey, 2014).
Vidare innebär studiens syfte att den sociala verkligheten är subjektiv, att den formas av människans uppfattningar, och studien antar därför en tolkande ansats. Detta betyder att studiens författare kommer interagera med det som studeras, eftersom det är omöjligt att skilja på det som finns i den sociala världen från vad som existerar i författarnas sinnen (Collis & Hussey, 2014). Studien fokuserar på att utforska komplexiteten i det sociala fenomenet som handlar om föreställningar om innovation och förutsättningar för innovation, med målet att erhålla en tolkande förståelse. Detta innebär att resultaten från denna studie kommer härledas från kvalitativa analysmetoder, som enligt Collis och Hussey (2014) bygger på förståelse och tolkning av kvalitativa data.
Studien är av kvalitativ karaktär eftersom kvalitativa studier söker en förståelse för olika
beteenden, värderingar och föreställningar för den givna kontexten, samt fokuserar mer på djupet än bredden av en given kontext (Bryman, 2012), vilket ligger i linje med studiens syfte. Detta medför att det krävs en djupare närvaro från studiens författare, eftersom det är författarnas tolkning som formar utfallet av studien (Bryman, 2012; Collis & Hussey, 2014). En annan anledning till att en kvalitativ studie har tillämpats är att det enligt Blomkvist och Hallin (2015) erhålls en närhet och kontextuell förståelse för det sociala fenomen som studeras, vilket är väsentligt i denna studie för att kunna säga något om studiens syfte och frågeställningar.
En växelverkan mellan teorier från litteraturen och det empiriska material som samlas in har applicerats på studien och studien antar därför en abduktiv ansats. I en abduktiv an-sats påverkas litteraturstudien av den förståelse som erhålls från det empiriska materialet och vice versa (Bryman, 2012). Den abduktiva ansatsen har tillämpats genom att studiens författare parallellt med analysarbetet har läst in sig på ytterligare litteratur, vilket har bidragit till att författarna erhållit en lyhördhet och förståelse för det empiriska materialet.
Eftersom studien är av kvalitativ karaktär med ett syfte som utforskar människans oförut-sägbara värld, är det enligt Kvale och Brinkmann (2014) svårt att anta en induktiv ansats eftersom det sällan erhålls en stabil entitet där det återkommande går att studera i syfte att bygga upp generell kunskap. En deduktiv ansats anses också vara svårt att applicera, då det är svårt att ha några allmänna idéer kring vilka särskilda konsekvenser som går att härleda för att sedan testas (Kvale & Brinkmann, 2014). Därav är en abduktiv ansats den mest lämpade ansatsen för denna studies syfte och frågeställningar.
3.1.1 Fallstudie
Studien är av utforskande karaktär och därför har en fallstudie utförts. Fallstudien är en vanlig metod att använda sig utav när en studie karakteriseras av utforskande karaktär och anses vara en flexibel metod då det finns få begränsningar vad gäller typen av verksamhet som den går att tillämpa på eller vilken typ av data som kan samlas in (Collis & Hussey, 2014). Yin (2009) tillägger att en fallstudie undersöker ett fenomen djupgående och inom sin verkliga kontext samt drar nytta av tidigare utveckling inom teorin för att styra da-tainsamlingen och analys. Fallstudien är således en metod som lämpar sig väl för denna studie, eftersom fallstudien används för att utforska det sociala fenomenet i sin naturliga miljö och för att erhålla en fördjupad kunskap och förståelse om fenomenet. Fallstudien gör det möjligt att samla in detaljerad information om det valda fallet, där verklighetens komplexitet kan fångas (Collis & Hussey, 2014; Blomkvist & Hallin, 2015). I denna studie baseras fallstudien på ett fall, som utgörs av den studerade organisationen. Den studerade organisationen beskrivs mer utförligt i Kapitel 4.
En utmaning med fallstudien kan vara att bestämma omfattningen av studien, eftersom det valda fallet ofta har en historia och en framtid som påverkar hur fallet ser ut idag.
Det kan därför vara svårt att förstå händelserna under en viss tidsperiod utan att veta vad som hänt tidigare och vad som kan komma att hända i framtiden (Collis & Hussey,
2014). Vidare menar Collis och Hussey (2014) på att oavsett vilka datainsamlingsmetoder som väljs kommer en fallstudie att generera mycket data. Detta kan ses som en möjlighet om den stora mängden data är systematiskt insamlad och upprätthåller hög relevans till studiens syfte och frågeställningar, eftersom det då innebär att studiens författare kan säga mycket om det fenomen som studeras. Men ett stort datamaterial innebär också en utmaning, eftersom det är tidskrävande att dels samla in data men också att analysera materialet (Collis & Hussey, 2014).
För att hantera dessa utmaningar har studiens författare utfört en förstudie för att öka förståelsen för fallstudiens kontext samt kontinuerligt reflekterat över hur innehållet i mate-rialet stämmer överens med syfte och frågeställningarna. Detta har gett studiens författare utrymme att kunna justera datainsamlingsmetoden för att säkerställa att studien alltid är fokuserad på att mäta rätt sak. En annan kritik som riktas mot fallstudien är att den är subjektiv och primitiv och att den därav anses vara ovetenskaplig och aldrig kan generera en statistisk generaliserbarhet (Yin, 2009; Blomkvist & Hallin, 2015). I detta fall, är sub-jektiviteten nödvändig och en förutsättning för att kunna säga något om studiens syfte och frågeställningar. Vidare är syftet med studien inte att erhålla ett resultat som är statistiskt generaliserbart. Studiens generaliserbarhet diskuteras mer utförligt i Avsnitt 3.4.