Innovation från flera perspektiv - Att säkerställa framtida utveckling i en snabbföränderlig värld
REBECCA GRÜNBERGER
LINA HOLM
säkerställa framtida utveckling i en snabbföränderlig värld
av
Rebecca Grünberger Lina Holm
Examensarbete TRITA-ITM-EX 2018:214 KTH Industriell teknik och management
Industriell ekonomi och organisation SE-100 44 STOCKHOLM
ensure a sustainable development in a rapidly changing world
by
Rebecca Grünberger Lina Holm
Master of Science Thesis TRITA-ITM-EX 2018:214 KTH Industrial Engineering and Management
Industrial Management SE-100 44 STOCKHOLM
Innovation från flera perspektiv – Att säkerställa framtida utveckling i en snabbföränderlig värld
Rebecca Grünberger Lina Holm
Godkänt
2018-05-29
Examinator
Anna Wahl
Handledare
Charlotte Holgersson
Uppdragsgivare Kontaktperson
Sammanfattning
Ni ska använda er av löpnummer: TRITA-ITM-EX 2018:214
Nyckelord
Sammanfattning
Försäkringsmarknaden står inför förändringar, där digitalisering, kundbehov och konkur- renssituation är exempel på dessa förändringar. Dessa förändringar upplevs till viss del redan nu, men de spås påverka marknaden i stor utsträckning inom den närmsta tiden.
Innovation blir ett verktyg för organisationer att använda sig av för att möta dessa för- ändringar. Forskning från 1900-talets början har definierat innovationsteorier som i stor utsträckning baserats på tillverkande industrier, där forskning gällande innovation inom tjänstesektorn är begränsad. Forskare brottas med begreppet innovation, där senare forsk- ning visar på att innovationsarbete skiljer sig mellan organisationer, där organisationens unika karaktärsdrag påverkar förutsättningarna för innovationsarbete. Syftet med denna studie är att studera innovationsarbete i tjänsteföretag genom att undersöka medarbe- tares föreställningar om innovation samt synen på förutsättningarna för innovation i ett försäkringsbolag. Syftet är vidare att utifrån tidigare forskning diskutera hur bolaget kan organisera kring innovation.
Studien är av kvalitativ karaktär och har tillämpat en tolkande ansats. Fallstudien som utförts baseras på den studerade organisationen och det empiriska materialet har samlats in genom 28 intervjuer med anställda utspridda över flera enheter och avdelningar i orga- nisationen. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en empiristyrd tematisk analysmetod, där resultatet visar på att innovation är ett multi-dimensionellt begrepp som måste utvärderas utifrån organisationens egna förutsättningar för att kunna användas som verktyg att möta framtida förändringar. Föreställningar och förutsättningar för innovation i en organisation påverkar innovationsarbete både positivt och negativt, där slutsatsen dras att innovationsarbete i den studerade organisationen bland annat skulle gynnas av en uttalad strategi, en målsättning, ett syfte, anpassade processer, tillägnade resurser och kompetensutveckling. Det skulle öka möjligheterna för framgångsrikt innovationsarbete i den studerade organisationen.
Nyckelord: Innovation, Föreställningar om innovation, Förutsättningar för innovation, Organisera kring innovation, Innovationsarbete, Tjänstesektor
Innovation from a multiperspective – To ensure a sustainable development in a rapidly changing
world
Rebecca Grünberger Lina Holm
Approved
2018-05-29
Examiner
Anna Wahl
Supervisor
Charlotte Holgersson
Commissioner Contact person
Abstract
Ni ska använda er av löpnummer: TRITA-ITM-EX 2018:214
Key-words
Abstract
The insurance industry undergoes a transformation, where digitalization, customer beha- vior and competition are examples of changes happening on the market. These changes are to some extent already happening, however they are expected to affect the market to a larger extent in the nearest future. Innovation becomes a tool for organizations to use in order to meet these changes. Previous research from the 20:th century has defined innovation theories mainly based on the manufacturing industry, where research regarding the service industry is limited. Researchers are struggling with the innovation concept, where later research indicate that innovation efforts differ among organizations where the unique characteristics of the organization studied affects the conditions for innovation. The purpose of this thesis is to investigate innovation efforts in service organizations by exa- mining employee perceptions of innovation and further the conditions for innovation in an insurance company. The purpose is furthermore to discuss how the company can organize for innovation with regards to previous research.
The thesis is performed as a qualitative study and has applied an interpretative approach.
The case study that was performed is based on the studied organization and the empirical material has been collected through 28 interviews with employees scattered among the organization. The empirical material has been analyzed through a thematic analysis, where the results show that innovation is a multi-dimensional concept which has to be evaluated from the studied organizations point of view in order for innovation to work as a tool to meet future challenges. Perceptions of and conditions for innovation in an organization affects innovation both positively and negatively, where the conclusion is drawn that innovation efforts in the studied organization are favored by a pronounced strategy, an objective, a purpose, suitable processes, dedicated resources and competence development. This would increase the possibilities for successful innovation efforts in the studied organization.
Keywords: Innovation, Perceptions of innovation, Conditions for innovation, Organize for innovation, Innovation efforts, Innovation management, Service industry
1 Introduktion 1
1.1 Bakgrund . . . 1
1.2 Problemformulering . . . 3
1.3 Syfte . . . 4
1.4 Frågeställningar . . . 4
1.5 Avgränsningar . . . 4
1.6 Begränsningar . . . 4
2 Teoretisk referensram 5 2.1 Klassisk innovationsforskning . . . 5
2.2 Nutida innovationsforskning . . . 8
2.3 Organisera kring innovation - organisatoriskt perspektiv . . . 12
2.4 Organisera kring innovation - medarbetarperspektiv . . . 17
3 Metod 20 3.1 Forskningsdesign . . . 20
3.2 Forskningsprocessen . . . 22
3.3 Validitet och Reliabilitet . . . 30
3.4 Generaliserbarhet . . . 31
3.5 Etik . . . 32
4 Resultat 33 4.1 Beskrivning av organisationen . . . 34
4.2 Föreställningar om innovation . . . 35
4.3 Förutsättningar för innovation . . . 39
5 Analys och Diskussion 47 5.1 Föreställningar om innovation . . . 47
5.2 Förutsättningar för innovation . . . 49
5.3 Sammanfattande diskussion av resultat och analys . . . 54
5.4 Diskussion kring metod . . . 56
5.5 Diskussion kring hållbarhet . . . 57
6 Slutsats och Framtida forskning 59 6.1 Slutsats . . . 59
6.2 Teoretiska implikationer . . . 62
6.3 Organisatoriska implikationer . . . 62
6.4 Framtida forskning . . . 62
Litteraturförteckning 64
Bilaga A Intervjuguide 72
Bilaga B Översättning mellan engelska och svenska 74
3.1 Forskningsprocessen . . . 22 3.2 Den studerade organisationens olika enheter och spridningen av informanter 27 4.1 Den studerade organisationens olika enheter . . . 34
2.1 Olika definitioner på innovation inom forskningen . . . 7
3.1 Dokumentation av pilotintervjuer . . . 23
3.2 Dokumentation av intervjuer . . . 28
4.1 Identifierade teman från analysen . . . 33
B.1 Engelska versionen av olika definitioner på innovation inom forskningen . . . 75
stitutionen för Industriell Ekonomi på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Tack för de insiktsfulla och inspirerande diskussioner vi har haft tillsammans samt för din outtrött- liga entusiasm. Ett stort tack för att du har delat din expertis med oss genom exemplarisk vägledning under hela arbetet.
Ett stort tack riktas även till den studerade organisationen. Tack för att vi fick förtroendet att genomföra studien, er verksamhet har imponerat och inspirerat oss dagligen. Vi vill rikta ett stort tack till våra handledare i den studerade organisationen som bidragit med stöd, feedback och vägledning genom hela arbetet. Vi tackar även de personer som har avsatt sin tid för att delta i studien, ni har bidragit med värdefulla insikter som varit direkt avgörande för studiens resultat. Tack för ert deltagande. Ni har inte bara bidragit med insikter utan ni har gett oss möjligheten att få ta del av både kunskap och erfarenheter som vi tacksamt tagit emot.
Rebecca Grünberger och Lina Holm, Stockholm, Maj 2018
Introduktion
Introduktionen inleds med bakgrund till det identifierade problemet som studien ämnar att utforska, för att sedan presentera det identifierade problemet, studiens syfte och frågeställ- ningar. Avslutningsvis redogörs för studiens avgränsningar och begränsningar.
1.1 Bakgrund
Idén om försäkringar uppstod redan 300 år f.kr enligt Aristoteles, men det var först i mitten på 1800-talet som idén om att dela på risk nådde Sverige på riktigt och försäk- ringsbranschen blev en naturlig del av samhället. Än idag innebär försäkring precis det, då affärsmodellen tillåter försäkringsgivare och försäkringstagare att tillsammans dela på den risk som finns kring oförutsedda händelser (Svensk Försäkring, uå). Försäkringsbranschen erbjuder säkerhet och tillåter individer och företag att leva och verka under ekonomiskt stabila förhållanden. Försäkringsbranschen spelar således en viktig roll i samhället genom sin funktion att tillhandahålla säkerhet för individer och företag, men också genom dess betydelse för ekonomin i samhället (Svensk Försäkring, 2017).
De oförutsedda händelser som en försäkring ämnar täcka uppstår till följd av anledning- ar som varierar över tid på grund av att samhällen och ekonomier förändras (Bergström et al., 2016). Omvärlden förändras ständigt, vilket sätter press på försäkringsbranschen att förändras i takt med omvärlden (Bergström et al., 2015). Försäkringsmarknaden står inför förändringar som till viss del upplevs redan nu, men som spås påverka marknaden i stor utsträckning inom den närmsta tiden (O’Hearn et al., 2015). Digitaliseringens rörelse är en faktor som bidrar till att världen ständigt förändras och innebär stora förändringar för försäkringsbranschen. Digitaliseringen medför bland annat att nya behov av försäkring etableras, att konkurrenssituationen förändras och att det sätt nya produkter utvecklas förändras (Bergström et al., 2015). Marknaden förändras och försäkringsbolagen upplever nya krav som de behöver anpassa sig till. Digitaliseringen innebär även förändrade kon- sumentbeteenden, vilket ställer krav på försäkringsbolag att utveckla nya affärsmodeller
och tjänster som bättre möter de förändrade kundbehoven (Bergström et al., 2016). Att värna om kundinsikter blir viktigare och framtida affärsmodeller bör vara uppbyggda för att uppfylla de nya kundbehoven (O’Hearn et al., 2015).
Framgången hos redan etablerade aktörer kommer bero av förmågan att anpassa organisa- tion och verksamhet till en ny marknadsstruktur samt hur snabbt den förflyttningen kan ske (O’Hearn et al., 2015). Innovation kan användas som ett verktyg av en organisation för att säkerställa att organisationen upprätthåller och utvecklar sin konkurrenskraft (Tidd et al., 2005). Innovation kan vidare användas som ett verktyg för att möta interna föränd- ringar inom organisationer samt externa förändringar som sker på marknader (Baregheh et al., 2009). Risken för de företag som inte klarar av att förändras är att tillväxten hämmas vilket kan resultera i att organisationen inte överlever (Bessant et al., 2005).
Innovation kan ske inom olika delar av en organisation och kan definieras på flera sätt och inom flera dimensioner (Baregheh et al., 2009). Tidig forskning om innovation har definierat innovationsteorier baserat på tillverkande företag och industrier, där dessa teorier ämnar förklara varför en organisation bör innovera, hur innovationsarbete kan se ut samt hur or- ganisationen bör implementera innovationsarbete i verksamheten (Sundbo, 1997). Senare forskning visar att arbetet med innovation skiljer sig mellan organisationer där organi- sationens karaktärsdrag spelar roll för förutsättningarna till innovationsarbete (Baregheh et al., 2009). Det finns begränsat med forskning gällande innovation inom tjänstesektorn, där mängden forskning ligger långt efter den forskning som finns på tillverkande industrier och deras innovationsarbete, men ökar gradvis (Lievens & Moenaert, 2001). Det uppstår en problematik i och med att många innovationsteorier utvecklades och etablerades för över 50 år sedan, där senare innovationsforskning snarare än nått konsensus har inneburit att innovation blivit ett ämne som studeras med hög intensitet samtidigt som forskningen vi- sar på en hög spridning och heterogenitet vad det gäller indikationer för innovationsarbete (Martin, 2016).
Idag saknar innovationsarbete ett gemensamt språk mellan organisationer (Prange & Schle- gelmilch, 2018), samtidigt som den innovationsforskning som finns idag sällan sammanlän- kar innovationsmöjligheter med de implikationer de innebär för specifika företag (Green et al., 2015). Att det finns flertalet definitioner på innovation leder till en otydlighet gäl- lande hur begreppet innovation ska användas (Baregheh et al., 2009). Att det finns en svårighet i att generalisera begreppet ställer krav på den egna organisationen att själva fånga de möjligheter som innovation kan innebära idag (Martin, 2016), där en ökad förstå- else för begreppet kan innebära ökade möjligheter för organisationer att nyttja innovation (Kahn, 2018). Att begränsa synen kring innovation och vad det innebär leder till att orga- nisationer kan gå miste om möjligheter till utökad konkurrenskraft. Genom att skapa en förståelse för innovationsbegreppets betydelse och innebörd för den egna organisationen kan innovationsmöjligheter och således konkurrensfördelar skapas (Sawhney et al., 2006).
Den studerade organisationen är en svensk organisation verksam på försäkringsmarknaden som erbjuder sina kunder både försäkring och pensionssparande. Företaget har en lång
historia på den svenska marknaden och är idag ett väletablerat varumärke. Organisationen har arbetat efter en strategi som inneburit att man ska möta kundbehov och inte skapa kundbehov, vilket präglat verksamheten och dess utformning. Den studerade organisatio- nen har historiskt sett arbetat begränsat med innovation. Innovation som begrepp har under de senaste åren implementerats i vissa delar av organisationen, men medarbetare upplever den egna förståelsen för hur organisationen ska arbeta med innovation för att säkra framtida utveckling som begränsad.
1.2 Problemformulering
Till följd av att försäkringsbranschen står inför stora förändringar på grund av bland annat förändrade kundbeteenden och ny teknologi ställs det nya, förändrade krav på ak- törers snabbrörlighet (O’Hearn et al., 2015). Innovation kan användas som verktyg för att upprätthålla konkurrenskraft på den snabbföränderliga marknaden, där förståelsen kring begreppet innovation och dess innebörd för den enskilda organisationen blir centralt för att vidare förstå enskilda aktörers möjligheter till innovationsfrämjande arbete (Sawhney et al., 2006). Förståelsen för hur innovationsteorier kan anpassas till rådande förhållanden är begränsad både för organisationer och individer (Lievens & Moenaert, 2001), vilket in- nebär att organisationer stöter på en svårighet i att anpassa innovationsarbete efter den egna organisationens förutsättningar (Sawhney et al., 2006). Det finns därför ett värde att vidare utforska hur föreställningar om innovation ser ut för att vidare förstå hur förutsätt- ningarna för innovation ser ut, även i organisationer som historiskt sett inte legat till grund för innovationsforskningen.
Den studerade organisationen har historiskt sett arbetat begränsat med innovation. In- novation som begrepp har under de senaste åren implementerats i vissa delar av organi- sationen, men medarbetare upplever sin förståelse för hur den egna organisationen kan arbeta med innovation som verktyg för att säkra framtida utveckling som begränsad. Så- ledes upplever medarbetare i den studerade organisationen det som forskningen pekar på - det finns en begränsad förståelse för hur innovationsbegreppet och medföljande innova- tionsarbete kan anpassas till den egna organisationen för att i största möjliga mån verka innovationsfrämjande. Medarbetare i organisationen har föreställningar om vad innovation är för något, vilket vidare leder till en uppfattning om hur organisationens förutsättning- ar för innovationsarbete ser ut. Medarbetare upplever att det kan begränsa möjligheter för innovationsarbete i organisationen, då det finns en risk att organisationen går mis- te om möjligheter att säkra framtida konkurrenskraft till följd av de föreställningar och förutsättningar medarbetare har.
1.3 Syfte
Syftet med studien är att studera innovationsarbete i tjänsteföretag genom att undersöka medarbetares föreställningar om innovation och syn på förutsättningar för innovation i ett försäkringsbolag. Syftet är vidare att utifrån forskning diskutera hur bolaget kan organisera kring innovation.
1.4 Frågeställningar
För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att studeras i ett försäkringsbolag:
1. Hur ser föreställningarna om innovation ut?
2. Hur ser förutsättningarna för innovation ut?
3. Hur kan innovationsarbetet organiseras?
1.5 Avgränsningar
Arbetet ämnar undersöka en specifik organisation där det är denna organisations före- ställningar om innovation och förutsättningar för innovation som kommer att studeras.
Arbetet avgränsas således till denna organisation och den marknad som organisationen är aktiv på. Arbetet avgränsas vidare till de frågeställningar som satts upp, vilket innebär att en eventuell innovationsprocess och dess uppbyggnad lämnas utanför arbetet. Inte heller kommer arbetet att innefatta den eventuella implementeringen av resultatet i organisatio- nen, utan denna del av forskningen lämnas utanför. Det innebär att eventuell påverkan på organisationen i ett framtida förändringsarbete inte tas hänsyn till.
1.6 Begränsningar
Uppsatsen begränsas av de resurser som finns tillgängliga under den tidsperiod då arbetet utförs. Således begränsas uppsatsen av författarnas tillgängliga tid vilken sträcker sig över en termin, 20 veckor. Uppsatsen begränsas även av de resurser som finns tillgängliga på den organisation som studeras, både vad det gäller tid och kompetens. Det empiriska materialet hämtas från anställda utspridda över olika enheter i organisationen, men en naturlig begränsning blir att endast de enheter och avdelningar som har tid att ställa upp kommer att få medverka i studien. Vidare begränsas uppsatsen av att författarna är externt anställda av organisationen, vilket innebär att de anställda som deltar i studien till viss del kan välja vilken information de delger.
Teoretisk referensram
I detta kapitel presenteras den litteraturstudie som har utförts under studien. Studien har tillämpat en abduktiv ansats, vilket innebär att teori och empiri har växelverkat. Den teore- tiska referensramen har därav vuxit fram ur empirin och vice versa, där nya och relevanta teorier som dykt upp under datainsamlingen har studerats allt eftersom. Befintlig forsk- ning presenteras med avstamp i historisk forskning som konceptualiserar innovation för att sedan redogöra för nutida och framtida eventuella teorier och utmaningar som uppstår.
2.1 Klassisk innovationsforskning
Nedan följer ett avsnitt som redogör för de klassiska teorier om innovation som existerar inom forskningen och i stor utsträckning grundar sig på tillverkande industrier verksam- ma under 1900-talet (Sundbo, 1997). Avsnittet redogör för innovationsparadigm, innova- tionsdefinitioner samt innovationsdimensioner för att fördjupa förståelsen för begreppets komplexitet.
2.1.1 Paradigm
Schumpeter (1934) hävdar att ekonomisk utveckling drivs av den diskontinuerliga framväx- ten av innovationer, där nya element eller kombinationer av existerande element genererar en större nytta ur ett ekonomiskt perspektiv. Olika definitioner av innovation uppstår ut- ifrån det faktum att innovation som begrepp tolkas olika, vilket ger upphov till ett antal innovationsparadigm (Sundbo, 1997). Dessa paradigm förklarar uppkomsten av innovation samt utvecklingen av dessa:
• Teknologi-ekonomiska paradigmet
– Här framhävs den teknologiska utvecklingen som drivkraften till innovationspro- cessen, där Forsknings- och Utvecklingsavdelningen (FoU) inom en organisation
är den avdelning som genererar innovationer (Dosi, 1982). Senare forskning pe- kar på det faktum att innovation även kan uppstå utanför utvecklingsavdel- ningar, exempelvis i projektgrupper som en del av en kaotisk process (Sundbo, 1997).
• Entreprenörsparadigmet
– Kent et al. (1982) definierar entreprenörsparadigmet, där entreprenören ses som drivkraften i innovationsprocessen. Senare forskning belyser det faktum att ent- reprenörskap kan ske i en redan befintlig organisation och kallas då intraprenör- skap, som komplement till entreprenörsbegreppet (Stewart, 1989).
• Strategiska innovationsparadigmet
– Marknadsföringsteorier från Kotler och Armstrong (2013) har utvecklats till te- orier kring innovation som strategiska beslut, där en organisations strategi blir drivkraften i innovationsprocessen (Kanter, 1990; Porter, 1990). Innovationer behöver således inte uppstå inom organisationen utan kan istället påverka or- ganisationen som en extern faktor (Abernathy & Utterback, 1978). Strategisk innovation sammanfattas genom följande citat (Martinsons, 1993), där citatet har översatts från engelska till svenska. För den ursprungliga versionen av cita- tet, se Bilaga B.
”Strategisk innovation är den grundläggande revideringen av affärsmodellen och omformningen av befintliga marknader (genom att bryta reglerna och förändra konkurrensens karaktär) för att uppnå markanta värdeförbättringar för kunder och hög tillväxt för företag.”
2.1.2 Definitioner
Schumpeter (1934) definierar innovation som introduktionen av ett nytt element alternativt en ny kombination av redan existerande element. Flera forskare väljer att definiera innova- tion som skapandet av eller anammandet av nya idéer (Zaltman et al., 1973; Daft, 1978).
Gopalakrishnan och Damanpour (1997) väljer att poängtera att det nya är en egenskap som är relativ då uppfattningen om vad som är nytt kan skilja sig mellan organisatio- ner. Men forskningen är inte enig och historiskt sett har en rad definitioner av begreppet presenterats, utan att det för den sakens skull försvunnit några tidigare definitioner. I Ta- bell 2.1 presenteras ett urval av dessa definitioner för att visa på spridningen, där urvalet representerar definitioner över en längre tidsperiod. Definitionerna har översatts och de ursprungliga definitionerna återfinns i Bilaga B.
Tabell 2.1: Olika definitioner på innovation inom forskningen
Författare Definition
(Thompson, 1965) ”Innovation är generering, acceptans och implementering av nya idéer, proces- ser, produkter eller tjänster”
(Kimberly, 1981) ”Det finns tre faser av innovation, innovation som en process, innovation som ett diskret objekt som inkluderar produkter, program eller tjänster; och inno- vation som ett attribut av organisationer”
(Van de Ven, 1986) ”Så länge som idéen uppfattas som ny för de berörda personerna, är det en innovation, även om det kan tyckas för andra vara en imitation av något som redan finns i en annan organisation”
(West & Anderson, 1996) ”Innovation kan definieras som en effektiv tillämpning av processer och pro- dukter som är nya för organisationen och utformad för att gynna den och dess intressenter”
(Damanpour, 1996) ”Innovation är tänkt som ett sätt att förändra en organisation, antingen som ett svar på förändringar i den yttre miljön eller som förebyggande åtgärder för att påverka miljön. Därför är innovation här brett definierad för att omfat- ta en rad olika typer - inklusive nya produkter eller tjänster, nya processer, nya organisationsstrukturer eller administrativa system, eller nya planer eller program som rör organisationen”
(Du Plessis, 2007) ”Innovation som skapande av ny kunskap och idéer för att underlätta affärs- mässiga resultat, som syftar till att förbättra interna affärsprocesser och struk- turer samt att skapa marknadsdrivna produkter och tjänster. Innovation om- fattar både radikal och inkrementell innovation”
(Baregheh et al., 2009) ”Innovation är en multi-stegs process där organisationer omvandlar idéer till nya/förbättrade produkter, tjänster eller processer för att kunna utveckla, kon- kurrera och differentiera sig framgångsrikt på sin marknad”
2.1.3 Dimensioner
Innovationsbegreppets komplexitet har gett upphov till flertalet dimensioner, där det är av vikt att förstå begreppets dimensioner för att framgångsrikt kunna arbeta med begreppet.
Inom forskningen argumenteras det för att den mest omtalade och mest studerade dimen- sionen av innovation är skillnaden mellan produkt- och processinnovationer (Abernathy
& Utterback, 1978). Vidare är en annan omtalad dimension skillnaden mellan teknolo- gisk och administrativ innovation (Kimberly & Evanisko, 1981; Birkinshaw et al., 2008).
Cooper (1998) hävdar att båda dessa dimensioner är relevanta för processen för att som organisation framgångsrikt kunna ta till sig en innovation, men att även skillnaden mellan radikal och inkrementell innovation är relevant.
• Produkt- och processinnovation
– Produktinnovation innebär de förändringar som påverkar utformandet av slut- produkten eller tjänsten som erbjuds mot kund, vilket innebär att kunden er- bjuds köpa en produkt eller tjänst som skiljer sig från den som erbjöds innan
(Utterback, 1994). Drivkrafter för produktinnovation är ofta kundens efterfrå- ga på nya produkter och tjänster (Osborne, 2013). Processinnovation syftar till förändringar i framtagandet av produkt eller tjänst, vilket per definition inte behöver innebära förändringar i slutprodukt eller tjänst (Utterback, 1994). Pro- cessinnovationer har således ett mer internt fokus att öka effektiviteten för att underlätta produktion och leverans (Abernathy & Utterback, 1978).
• Teknologisk och administrativ innovation
– Teknologisk innovation är den typ av innovation som leder till förändringar i organisationen genom att införa förändringar i tekniken (Daft, 1978), vilka kan uppstå som resultat av användningen av ny teknik eller nya system och vidare innebära förändringar i slutprodukt eller tjänst (Damanpour, 1987). Administ- rativ innovation är förändringar i organisationsstruktur eller organisationens processer och således indirekt kopplat till kärnverksamheten (Kimberly & Eva- nisko, 1981). Administrativ innovation kan exempelvis röra sig om beslutspro- cesser och resursfördelning (Daft, 1978).
• Inkrementell och radikal innovation
– Radikal innovation är de avgörande stegen som resulterar i revolutionerande förändringar för organisationen, men som också kan påverka närliggande aktö- rer (Cooper, 1998). Inkrementell innovation är snarare den typ av innovation som använder redan existerande element i nya kombinationer och därför för- stärker en redan etablerad strategi eller riktning (Tushman & Anderson, 1986).
En innovations egenskaper korrelerar med organisationsform och det är därför möjligt att en rutinmässig förändring i en organisation kan upplevas som en radikal innovation för en annan (Downs Jr & Mohr, 1976).
2.2 Nutida innovationsforskning
I följande avsnitt presenteras forskning som både motsäger och bekräftar de teorier som presenterats tidigare, men som framförallt inbringar en djupare förståelse för innovations- begreppets komplexitet när begreppet sätts i en nutida kontext.
2.2.1 Innovation i tjänstesektorn
Som nämnts tidigare är teorier presenterade i föregående avsnitt i stor utsträckning basera- de på tillverkande industrier, även om erbjudandet av tjänster återfinns i både dimensioner och definitioner (Sundbo, 1997). Forskning visar på att tjänsteerbjudande företag arbetar med innovation, där företag som erbjuder tjänster som är baserade på Informationstek- nik (IT), ses som ledande i utvecklingen av teknologiska och organisatoriska innovationer i kombination (Miles et al., 1995). Däremot pekar forskning på att innovation i tjänste- sektorn skiljer sig från klassiska innovationsteorier då tjänstesektorn är hårdare utsatt för
reproduktion av innovationer. Det innebär att om innovationsprocessen har varit en en- skild företeelse hos tillverkande industrier historiskt sett, går innovation mot att snarare vara en kontinuerlig process (Voss, 1992). Tjänstemarknaden ser därför inte uppkomsten av innovationsmöjligheter som diskreta företeelser (Scarbrough & Lannon, 1989), vilket vidare har inneburit att tjänstesektorn inte heller ser motsvarande omsättningsökningar eller avgörande tillväxtfaser till följd av innovationsarbete som setts historiskt (Sundbo, 1997).
2.2.2 Definitioner
Sundbo (2015) pekar på det faktum att innovation introducerades som ett koncept för att beskriva de undantagsfall av förändring som avvek från de normala, vanligtvis stabila förhållandena i övrigt på marknader. Däremot kan den utveckling och de förändringar som sker på marknader nu snarare betraktas som något konstant, vilket vidare tyder på att innovation som koncept inte lyckas fånga den förändring som sker (Sundbo, 2015). Detta skulle innebära att definitionen av innovation till viss del inte överensstämmer med hur det ser ut idag. Crossan och Apaydin (2010) menar att det inte existerar en enda, otvetydig definition av innovation utan att begreppet består av ett överlapp mellan klassificeringar och termer utan övertygelse. Även Martin (2016) och McGregor och Pouw (2016) hävdar att de ramverk inom innovationsforskning som finns idag inte längre klarar av att förkla- ra, analysera och inbringa förståelse kring de snabba förändringarna som sker på dagens marknader. Det är däremot av vikt att poängtera att innovationsteorier, dess definition och dess generaliserbarhet ifrågasatts redan för årtionden sedan (Downs Jr & Mohr, 1976;
Kimberly, 1981). Downs Jr och Mohr (1976) säger att detta beror på de grundläggande skillnader organisationer emellan och Winter (2006) tillägger att innovation sällan innebär detsamma för två olika organisationer.
Tidigare forskning om innovation klassificerar ofta innovation baserat på de företag som arbetat framgångsrikt, eller inte framgångsrikt, med innovation (Prange & Schlegelmilch, 2018). Sundbo (2015) menar att det kan finnas relevanta teorier och definitioner inom specifika områden där innovation sker, men att en generell innovationsteori inte fyller något syfte på dagens marknader. Att innovation som begrepp fått en genomslagskraft i samhället har inneburit att begreppet missförstås och överanvänds. Genom att öka förståelsen för det stora begreppet innovation kan individer och organisationer öka möjligheten att nyttja innovation, där det slutgiltiga målet kan vara att överleva på marknaden (Kahn, 2018).
Baregheh et al. (2009) menar att avsaknaden av en generisk definition innebär att det blir svårare att identifiera innovation, där Edquist (2013) tillägger att en eventuell generisk definition innebär att begreppet begränsas vilket är missgynnsamt.
2.2.3 Dimensioner
Senare forskning pekar på att innovation är ett multi-dimensionellt begrepp (Cooper, 1998;
Baregheh et al., 2009). Innovation påverkas av faktorer inom flera dimensioner, där miljö, kontext, egenskaper hos individer och egenskaper hos organisationer pekas ut som exempel (Rogers, 2010). Cooper (1998) säger att för att kunna studera innovation krävs en multi- dimensionell analys, för att ha möjligheten att nå relevanta slutsatser. Green et al. (2015) tillägger att begreppet innovation betraktas som ett icke-linjärt, multi-dimensionellt be- grepp för att i större utsträckning innefatta de utmaningar som begreppet innebär. Kahn (2018) pekar på begreppet innovation som icke-binärt där det finns aspekter att ta hänsyn till när begreppet studeras som skulle göra innovation till ett greppbart och mer lättfångat ämne. Dessa aspekter kan vara att se innovation som både ett resultat, en process och en attityd (Kahn, 2018).
2.2.4 Innovationsprocessen
Många forskare beskriver innovationsprocessen som en multi-stegs process. Zaltman et al.
(1973) delade innovationsprocessen i två steg - initiering och implementering. Scott och Bruce (1994) menar senare på att innovationsprocessen består av tre steg - idégenerering, idéförmedling och implementering av idéer. Janssen (2000) argumenterar senare för att förverkligande av idéerna är nödvändigt för att implementationen av idéerna ska bli fram- gångsrik och menar därför på att innovationsprocessen borde beskrivas med följande tre steg - idégenerering, idéförmedling och idéförverkligande. På senare år har studier inom innovation kombinerat dessa steg och argumenterar för att innovationsprocessen består av följande fyra steg (Anderson et al., 2004):
(1) Idégenerering
Att utveckla nya och potentiellt användbara idéer.
(2) Idéförmedling
Att sälja en idé till andra och hitta anhängare för en idé.
(3) Idéförverkligande
Att konkretisera en idé i arbetsmiljön.
(4) Idéimplementering
Att framgångsrikt introducera den innovativa idén till arbetskontexten.
De initiala faserna är en viktig del av innovationsprocessen då en organisation har svårt att prioritera projekt utifrån odefinierade idéer. Att de initiala faserna av en innovationsprocess är systematiskt strukturerade är en av framgångsfaktorerna med arbetet kring innovation.
För att i största möjliga mån reducera osäkerheten som innovationsprocessen kan innebära i de initiala faserna av en innovationsprocess bör organisationer investera i kompetens, där
exempelvis större träffsäkerhet i idégenereringen är en möjlighet till minskad osäkerhet (Boeddrich, 2004).
Andra framgångsfaktorer som leder till lyckade innovationer är huruvida idéer är kopp- lade till organisationens övergripande strategi samt huruvida idéerna leder till markanta förbättringar av kundvärde. För att organisationen ska lyckas åstadkomma detta på ett strukturerat och systematiskt sätt finns det ett behov av att skilja på organisatoriska och företagsspecifika krav. De generella, organisatoriska kraven är att det ska finnas strate- giska riktlinjer för innovation och att det finns en allmän plats för insamlandet av idéer (Boeddrich, 2004).
2.2.5 Innovationstyper
De traditionella innovationsteorier som nämnts i tidigare avsnitt bidrar till en generell uppfattning kring vilka organisationer som ses som innovativa, där Apple och Google är två återkommande exempel (Bel, 2010). Den generella uppfattningen har varit att innovation innebär produktutveckling på FoU-avdelningar, vilket inneburit att företag begränsat sin förmåga att utveckla konkurrensfördelar till följd av innovationsarbete (Sawhney et al., 2006).
Nyare forskning utmanar klassiska innovationstyper. Markides (2004) hävdar att radikala innovationer sällan uppstår från etablerade, stora organisationer utan snarare från mindre aktörer vilket följer av att de olika organisationstypernas riskbeteenden skiljer sig. Större organisationer saknar den snabbrörlighet som krävs för introduktionen av radikala inno- vationer samtidigt som etablerade organisationer tillämpar affärsmodeller som i stor ut- sträckning undviker den osäkerhet nya marknader innebär (Markides, 2004). Sawhney et al.
(2006) menar att affärsinnovation är ett begrepp som fångar den typ av innovation som sker för att öka värdet för slutkunden, varför innovation per definition inte behöver innebä- ra en introduktion av nya element. Innovation blir då snarare att följa kundernas mönster och beteenden, där organisationer kan behöva omformulera syftet med de aktiviteter som utförs (Sawhney et al., 2006).
Sundbo (1997) pekar på strategisk innovation som bäst lämpad innovationstyp sett till tjänstesektorns förutsättningar, där eventuell framgång avgörs av organisationens möj- lighet att säkerställa utveckling i organisationens strategiska riktning (Martinsons, 1993;
Geroski, 1998). Green et al. (2015) menar att den innovation som sker idag inte kan kate- goriseras som en enda typ av innovation, utan snarare kan samtliga historiska teorier hittas på marknader idag. Däremot behöver de kompletteras med aspekter såsom organisations- struktur, strategi, processer, ledarskap och företagskultur vilket innebär att begreppet blir multi-dimensionellt. Det blir också av stor vikt att länka dessa parametrar till organisatio- nens historiska framgång för att förstå potentiell påverkan på framtida innovationsarbete (Green et al., 2015).
2.2.6 Problematisering
Forskningen har tidigare insett problem med innovationsbegreppet, där Pierce och Delbecq (1977) menar att innovation till viss del ses som ett multi-dimensionellt begrepp men som kommit att operationaliserats som en enda händelse. Cooper (1998) menar att en multi- dimensionell analys bör tillämpas för att framgångsrikt kunna arbeta med innovation, vilket stärks av nyare forskning (Green et al., 2015; Kahn, 2018), som då indikerar att forskning fortfarande inte lyckats nå konsensus. Martin (2016) pekar på problematiken som uppstår i och med att innovationsteorier utvecklades och etablerades för över 50 år sedan, i vissa fall längre än så. Slutsatsen är att innovationsforskning snarare än nått konsensus har blivit ett ämne som fortfarande studeras med hög intensitet och där forskningen visar på en hög spridning och heterogenitet vad det gäller indikationer för innovationsarbete. Genom att organisationer förlitar sig på äldre forskning kan det uppstå svårigheter med att fånga de möjligheter som innovation kan innebära idag (Martin, 2016).
Idag saknar innovationsarbete ett gemensamt språk mellan organisationer (Prange & Schle- gelmilch, 2018), samtidigt som den innovationsforskning som finns idag sällan sammanlän- kar innovationsmöjligheter med de implikationer de innebär för specifika företag (Green et al., 2015). Genom att tillämpa ”best practise” eller ”benchmarking”, arbetssätt som innebär att organisationer tittar på hur andra företag framgångsrikt arbetat tidigare, be- gränsar sig organisationer till att utvecklas i den riktning som ett eller flera andra företag redan gjort, vilket homogeniserar utvecklingen på marknader till innovationsarbetets nack- del (Sawhney et al., 2006). Baregheh et al. (2009) understryker att tvetydigheten gällande begreppet innovation kan innebära att förvirring uppstår även inom organisationer och tillägger sedan att innovationsarbete kan skilja sig inom en organisation. Det är därför inte endast inter-organisatoriskt som svårigheter uppstår i att försöka nå konsensus, utan även inom organisationer uppstår svårigheter med att generalisera innovationsbegreppet (Baregheh et al., 2009). Adams et al. (2006) menar att tvetydigheten kan motverkas av att anpassa en generisk definition till de dimensioner som upplevs inom en organisation.
Martin (2016) tillägger att den spridda forskningen genererar en debatt kring innovations- teori och innovationsstudier, vilket kan vara till begreppets fördel. Forskning på ämnet innovation är inte på något sätt slutförd, utan i takt med att utveckling sker, med ökande hastighet, kommer innovationsbegreppet att behöva fortsätta studeras (Martin, 2016).
2.3 Organisera kring innovation - organisatoriskt perspektiv
Eftersom studiens syfte dels är att diskutera utifrån forskning hur bolaget kan organisera kring innovation, presenteras det i detta avsnitt teorier från ett organisatoriskt perspektiv som beskriver hur en organisation framgångsrikt kan organisera kring innovation.
2.3.1 Strategi och styrning
Strategisk riktning innebär att organisationen genom vald strategi bestämmer hur resurser ska fördelas och fokuseras för att på lämpligt vis uppnå efterfrågade utfall (Grawe et al., 2009). Somech och Drach-Zahavy (2013) argumenterar för att en tydlig vision och tydligt definierade mål skapar en riktning för medarbetare med det arbete som ska utföras. Genom att ledningen för en organisation prioriterar resurser till innovationsaktiviteters fördel kom- mer medarbetare att förstå vilka handlingar som efterfrågas, vilket innebär att strategin påverkar medarbetares beteende. Däremot kan missförstånd leda till kaos i organisationen, varför det är av stor vikt för ledare att säkerställa att medarbetares tolkning av strategisk inriktning är korrekt (Ahmed, 1998).
Genom att en organisation skapar förståelse för innovationsaktiviteter och dess betydelse för organisationen, främjas innovationsarbete och förmågan att lyckas med dessa (Martin, 2001). En framgångsrik strategi innebär att organisationer lyckas skapa en samstämmighet mellan enheter och avdelningar i en organisation, vilket innebär att strategin klargör mål och prioriteringar som hjälper olika delar av en organisation att fokusera arbetsinsatser därefter. Ett tydligt syfte innebär precis som strategi att medarbetare och ledning får en tydlig riktning utpekad för de aktiviteter som utförs (Ahmed, 1998). En innovationsstrategi innebär att organisationer ges möjlighet att anpassa insatser efter de förhållanden som råder på den specifika marknaden där organisationen är verksam, vilket skiljer sig mellan organisationer (Pisano, 2015).
Att säkerställa en strategisk inriktning för innovation är något många organisationer har svårt med (Goffin & Mitchell, 2016). Pisano (2015) påstår att det finns få exempel i nä- ringslivet idag där företag framgångsrikt lyckats formulera en strategi för den egna affären som har tydliga riktlinjer för innovation och arbetet med innovationsrelaterade aktiviteter.
Det innebär att företag stöter på svårigheter i samband med prioriteringen av de aktivite- ter som utförs, samtidigt som det finns en risk för interna konflikter gällande prioriteringar (Pisano, 2015).
2.3.2 Mål och utvärdering
Målsättning inom organisationer bidrar till att medarbetare anstränger sig för att nå målen, samtidigt som medarbetare enklare förstår hur de ska fokusera sin tid (Klotz et al., 2012).
Hülsheger et al. (2009) menar att organisationens mål blir tydliga genom att kommunicera företagets vision ut i organisationen, då en förståelse för de mål som är uppsatta genererar ett större engagemang bland medarbetare för att uppnå dessa mål.
Däremot är forskningen inte enig gällande betydelsen av målsättningar och utvärdering- ar för innovationsarbete (Stetler & Magnusson, 2015; Malik et al., 2015). Enligt McLean (2005) är det innovationsfrämjande för en organisation att tydligt kommunicera mål samt förväntningarna på hur dessa mål ska uppnås. Stetler och Magnusson (2015) visar att det
inte finns tydliga samband mellan målsättningar och innovationsarbete, men att olika delar av en innovationsprocess påverkas olika av målsättningar och utvärdering. Att arbeta med tvetydiga målsättningar gynnar inte innovation, men både en tydlig styrning av målsätt- ningar och en avsaknad av målsättningar har visats verka innovationsfrämjande (Stetler
& Magnusson, 2015). Klotz et al. (2012) säger att kreativitet hämmas vid avsaknaden av mål, men belyser samtidigt problematiken som uppstår i och med att kreativitet visats främjas av att individen upplever sig fri från begränsningar.
Till målsättningar och utvärdering hör belöningssystem. Klotz et al. (2012) menar att belöningar kan verka både kreativitetsfrämjande och kreativitetshämmande. Kreativitets- hämmande då medarbetare begränsas till att arbeta med de aktiviteter som leder till potentiell belöning, men kreativitetsfrämjande då medarbetare uppmärksammas för de beteenden som är efterfrågade, vilket vidare innebär att ledning och ledare signalerar till övriga organisationen vilket beteende som efterfrågas (Klotz et al., 2012).
2.3.3 Organisationsstruktur
En organisatorisk struktur innefattar de processer och system som existerar inom ett före- tag, vilka blir viktiga element för att omsätta övergripande strategi till handlingar (Oku- mus, 2003). Pertusa-Ortega et al. (2010) menar att organisationsstrukturen bör betrak- tas som en resurs för att omsätta strategin. Organisationsstrukturen kan framhäva vissa värderingar i organisationen (Martins & Terblanche, 2003), samtidigt som organisations- strukturen ger upphov till rutiner som visats växa i takt med storleken på en organisation (Starbuck, 1983).
Organisationsstrukturen påverkar en organisations möjligheter till innovation, där Naran- jo Valencia et al. (2010) argumenterar för att flexibilitet framför stabilitet främjar innova- tion. Martins och Terblanche (2003) menar att de värderingar som organisationsstrukturen framhäver kan både främja och hämma innovation. Starbuck (1983) säger att de rutiner som en organisationsstruktur ger upphov till utmanas av innovationsarbete då innovati- va idéer ofta utmanar etablerade strukturer och principer, vilket vidare innebär att en större mängd rutiner missgynnar innovation. Innovation skulle snarare främjas av infor- mella processer, snabba beslutsprocesser, samarbete, frihet samt självständighet och en hierarkisk struktur präglad av kontroll och förutsägbarhet hämmar innovation (Martins &
Terblanche, 2003; McLean, 2005).
Byråkrati främjar inte innovation, då byråkrati ofta kännetecknas som standardiserade processer, centraliserat beslutsfattande och stela strukturer (Narver et al., 2004). Orga- nisationsstorlek kan däremot innebära att byråkrati är oundvikligt och Dougherty och Dunne (2012) menar att kreativitet och innovation kan förekomma även i byråkratiska organisationer. Då krävs det att dessa organisationer har en tydlig ansvarsfördelning samt tydliga arbetsbeskrivningar för samtliga aktiviteter. Ansvarsfördelning och arbetsbeskriv- ningar avgränsar komplexiteten, vilket innebär att komplexitet hålls inom grupper för att
skydda organisationen i stort (Dougherty & Dunne, 2012).
2.3.4 Företagskultur och värderingar
Företagskulturen definieras enligt Martin (2001) som de föreställningar, värderingar och antaganden som finns i organisationen och James et al. (2008) beskriver företagskultur som de delade normer som finns i organisationen. Vidare skapas organisationens arbetskli- mat av medarbetares beteendemönster som följer de föreställningar, normer, värderingar och antaganden som utgör företagskulturen. På så vis är det företagskulturen som utgör grunden för önskvärda beteenden och blir ett mått på underliggande värderingar. Arbets- klimatet i en organisation förklaras istället som det som går att observera, till exempel processer och resursfördelning (McLean, 2005).
Innovation kan både främjas och hämmas av företagskulturen i en organisation (Martins
& Terblanche, 2003). James et al. (2008) menar att företagskulturen kan bidra till att skapa det arbetsklimat som krävs för att en organisation ska kunna vara innovativ. Inno- vation främjas genom en stödjande företagskultur som låter kreativiteten blomstra (Kahn, 2018). Büschgens et al. (2013) hävdar att företagskulturens påverkan på innovationspro- cessen är större i de initiala faserna, samtidigt som företagskulturen har större påverkan på innovationens framgång vid radikala innovationer jämfört med inkrementella.
McLean (2005) menar att innovation främjas när prestationer belönas och erkänns i or- ganisationen, men att det är ledningens uppgift att tillhandahålla det stöd som krävs för att uppmuntra risktagande. Innovation främjas nämligen av risktagande och experimente- rande (Martins & Terblanche, 2003), samtidigt som medarbetare som tillåts att testa med risk att utfallet inte genererar positiva resultat är bevis på en framgångsrik innovations- kultur (Büschgens et al., 2013). Det finns ett antal normer som anses främja innovation och kreativitet i organisationen enligt flera forskare (O’Reilly, 1989; Schneider et al., 1996;
Judge et al., 2000), vilka presenteras nedan:
• Frihet och risktagande
– Den utsträckning medarbetare ges frihet och möjlighet till att forma och utföra sitt eget arbete. Det är viktigt att medarbetare känner en frihet till att få expe- rimentera och testa nya saker. Vidare behöver medarbetare känna en tillåtelse att misslyckas samt en förväntan från ledare att innovation ska vara en del av deras arbete.
• Dynamik och framåtblickande
– Den utsträckning det existerar positiva attityder i organisationen gentemot miljö och förändring. Samt att det finns en vilja till att fokusera långsiktigt och att ständigt förbättras. Vidare är det viktigt att medarbetarna vågar blicka framåt och inte bakåt.
• Tillit och öppenhet
– En hög grad av förtroende och öppenhet möjliggör att medarbetare vågar ge- nerera idéer. Det är här väsentligt att det existerar en öppen kommunikation i organisationen. Vidare är det viktigt att det finns en fri tillgång till information samt att medarbetare uppmuntras till nytänkande.
• Ledarskapsengagemang
– Den utsträckning organisationens ledarskap uppvisar ett genuint engagemang och leder genom exempel och handlingar snarare än uppmaningar. Det är här viktigt med en tydlig kommunikation och att organisationens mål och vision tydliggörs, förklaras och förmedlas.
• Utmärkelser och belöningar
– Det sätt som framgångar, men även misslyckanden, uppmärksammas, firas och belönas. Viktigt är att idéer uppmärksammas och värderas, att ledningen för- medlar stöd och uppmärksamhet, att förslag implementeras, att prestationer firas och att det existerar en uppmuntran i organisationen.
• Företagsidentifiering
– Den utsträckning medarbetare identifieras sig med företaget, dess produkter och kunder. Viktigt här är att medarbetare känner en stolthet för företaget och att det finns en gemensam vision och riktning. Vidare är det viktigt att det skapas konsensus i organisationen samt att det existerar en ömsesidig respekt och tillit i organisationen.
En kundfokuserad företagskultur bidrar till en förståelse bland medarbetarna för kundens behov vilket i sin tur bidrar till att organisationen möjliggör en fortlöpande utveckling av kundvärde (Baker & Sinkula, 2007). Den kundfokuserade företagskulturen kan enligt Atuahene-Gima et al. (2005) skapa konkurrensfördelar för organisationen och ge ökade möj- ligheter till innovation i och med att medarbetare har möjligheten till att uppmärksamma förändringar i kundbehov och beteenden. Närheten till kund innebär att organisationens medarbetare delar med sig av de nya slutsatser som kan dras om kunderna till förmån för organisationens anpassning till aktuella och framtida kundbehov. Det innebär att en kundfokuserad organisation kan öka sin kapacitet för tjänsteinnovationer till följd av de kundnära aktiviteter som utförs (Grawe et al., 2009).
2.3.5 Resurser
En nyckelfaktor för organisationer som framgångsrikt vill organisera kring innovation kan vara att delge innovationsrelaterade aktiviteter prioritet vid resursfördelning (Lendel et al., 2017). Lendel et al. (2017) visar med sin forskning att problem med innovationsarbete kan uppstå till följd av företagets prioritetsordning samt en låg budget för innovationsarbete.
Finansiellt stöd behövs för att medarbetare inte ska behöva lägga sin arbetstid på att leta resurser för att kunna driva projekt (McLean, 2005). Men det är inte bara finansiellt stöd som är en förutsättning för innovation, utan innovation kräver tid, ledare och kompetens
också (Ahmed, 1998; Palm, 2008; Martins & Terblanche, 2003). Genom att ledning och ledare i en organisation lyckas implementera system för att avsätta tid för innovation förmedlas känslan av att innovation är en prioriterad aktivitet till medarbetare och personal (Martins & Terblanche, 2003). Vidare ska innovation främjas av slack - arbetstid som inte är planerad. När slack blir en naturlig del av vardagen kan verksamhetens förutsättningar för framgångsrikt innovationsarbete öka (Ahmed, 1998).
Ledarskap är ett välutforskat ämne då det ses som en faktor som korrelerar med organisatio- ners förmåga att överleva. Ledarskap har även visats påverka en organisations möjligheter till innovation och kreativitet, där mängden teori på ämnet växer i takt med att begrep- pet innovation växer (Hughes et al., 2018). Det råder trots den stora mängd forskning på ämnet delade meningar om vilka ledarskapstyper som hindrar och främjar innovation, men där flertalet forskare har kommit fram till att ledarskap kan betraktas som en av de viktigaste faktorerna för innovation i organisationer. Om en ledare ser till att medarbeta- re får den frihet de behöver, vågar ta risker, kommunicerar öppet, samarbetar samt ger konstruktiv kritik främjas innovation (Alexe & Alexe, 2018). Det finns forskare som pekar på ett behov att utnämna enskilda individer som visionärer ämnade att leda organisato- riska innovationsarbeten, där individen fungerar som en pådrivare som dels engagerar sig i innovationsarbetet men som också har möjlighet att påverka innovationens mottagande i organisationen (Ahmed, 1998; Palm, 2008).
Diversifierad kompetens kan främja kreativitet och innovation. Martins och Terblanche (2003) menar att det svåra med att attrahera diversifierad kompetens är att företagskul- turen för en specifik organisation tenderar att attrahera en eller ett fåtal typer av med- arbetare. Det i sin tur innebär att det antingen blir svårt att attrahera andra typer av medarbetare för att stärka kompetensen, alternativt svårt att hålla kvar de redan existe- rande till följd av kulturförändring (Ahmed, 1998).
2.4 Organisera kring innovation - medarbetarperspektiv
I föregående avsnitt presenterades teorier från ett organisatoriskt perspektiv som beskriver hur en organisation framgångsrikt kan organisera kring innovation. I detta avsnitt presen- teras det teorier som beskriver hur en organisation kan organisera kring innovation för att främja innovationsarbete från ett medarbetarperspektiv.
2.4.1 Förändringsvilja
Förändring kan ske med olika syfte och av olika karaktär, där engagemang och hängivenhet från medarbetare är av avgörande betydelse vid radikala förändringar som innebär föränd- ringar av grundläggande värderingar eller skifte av strategisk inriktning (Greenwood &
Hinings, 1996). En individ eller medarbetare kan känna organisatoriskt engagemang till en arbetsplats, vilket definieras som individens upplevelse av överensstämmande värderingar
och mål mellan individen själv och organisationen (Noble & Mokwa, 1999). Individen kan vidare uppleva ett specifikt engagemang och åtagande gällande organisatoriska förändring- ar, vilket är vad som inträffar när individens tankesätt främjar det arbete som krävs för ett lyckat förändringsinitiativ (Herscovitch & Meyer, 2002).
Innovationsbegreppet är nära besläktat med förändring, främst på grund av att organisa- tioner använder innovation som verktyg för att hantera eller påverka förändringar internt och externt. Den typ av förändring som krävs för en innovation skiljer sig mellan innova- tionstyper och påverkas av organisationens resurser, kapacitet, strategi och kravställning (Baregheh et al., 2009). Ahmed (1998) hävdar att innovation kan ses som nyckeln till förändring och att det för verksamma företag är farligt att motstå förändringar.
För att en medarbetare ska klara av att engagera sig i en förändring som sker i organi- sationen hävdar Noble och Mokwa (1999) att det krävs att förändringen är förenlig med den strategi som företaget exekverar efter. Om ett förändringsinitiativ, vilket inte per de- finition behöver ha uppstått i och med innovationsarbete, ligger i linje med den strategi en organisation verkar efter kommer de involverade medarbetarnas engagemang och hän- givenhet att påverkas positivt (Turner Parish et al., 2008). Proctor och Doukakis (2003) pekar på kommunikation som en viktig del av förändringsprocessen, där kommunikation inom organisationen kan öka medarbetares förståelse för förändringens syfte samtidigt som en framgångsrik kommunikation också minskar eventuella missförstånd. Öppen kommu- nikation i samband med förändringar ökar känslan av delaktighet bland de involverade medarbetarna, vilket ytterligare förbättrar förändringens förutsättningar (Turner Parish et al., 2008).
Vidare visar forskning på att förändringsviljan hos medarbetare påverkas av det ledarskap som utövas, där förändringsviljan påverkas positivt av att ledare investerar tid och peng- ar i medarbetarens utveckling (Heskett et al., 1994). Ett stödjande ledarskap ska enligt Johnston et al. (1990) gynna en förändringsresa då medarbetarens engagemang i föränd- ringen ökar. Engagemanget från medarbetare påverkar förändringens framgång, då högt engagemang leder till att medarbetare anstränger sig mer än vanligt för att nå de mål som är uppsatta i samband med förändringsinitiativet (Hartline et al., 2000).
2.4.2 Medarbetarinvolvering
Att involvera medarbetare i processer och beslut bidrar till ökade möjligheter för innova- tionsarbete (Rangus & Slavec, 2017). Att involvera medarbetare i innovationsarbete kräver strukturer och processer som möjliggör den typen av engagemang, där Krenn och Neubauer (2014) säger att inflytande, information, kunskap och belöning är de främsta parametrarna som möjliggör innovationsarbete. Huselid (1995) säger att genom att involvera medarbe- tare i processer och beslut i organisationen, ökar organisationens förmåga att utveckla tjänster av hög kvalitet och i en högre hastighet samtidigt som medarbetares prestation, motivation och attityd förbättras. Samma forskare pekar på vikten av att involvera med-
arbetare i processer och beslut för att öka förmågan att svara mot externa förändringar på konkurrensutsatta marknader (Huselid, 1995).
Tidd et al. (2005) menar att alla medarbetare i en organisation sitter på möjligheten att vara innovativa. Forskarna hävdar att även om individens förmåga är begränsad, kan organisationens sammanlagda förmåga bli större och av mer radikal karaktär vid lyckad medarbetarinvolvering (Tidd et al., 2005). Däremot understryks det faktum att medarbe- tarinvolvering bör ske som en del av den vardagliga leveransen och inte som något frivilligt vid sidan av för att i största möjliga mån främja innovation (Tidd et al., 2005).
2.4.3 Tvärfunktionella samarbeten
Enligt Hülsheger et al. (2009) främjas kreativitet av att arbeta i grupp. Tvärfunktionellt samarbete benämns som en faktor som kan främja organisationens förmåga att arbeta innovativt (Martins & Terblanche, 2003), vilket enligt McLean (2005) ökar kreativiteten till följd av att personer med olika perspektiv utbyter tankar och idéer vid problemlös- ning. En annan viktig aspekt vid arbete i grupp är kommunikation, där ett framgångsrikt tvärfunktionellt samarbete främjas av en öppen kommunikation där medlemmarna vågar ifrågasätta nya idéer (Martins & Terblanche, 2003).
Heterogena grupper består oftast av personer från olika discipliner och med varierande expertis (Earley & Mosakowski, 2000). Reilly et al. (2002) argumenterar för att heterogena grupper har en positiv påverkan på en grupps kreativitet och effektivitet. Detta ligger i linje med vad Taggar (2002) hävdar, att kreativitet i arbetsgrupper anses främjas av att ar- betsgruppen består av personer med olika perspektiv, kunskaper och erfarenheter. Somech (2006) argumenterar vidare för att kreativitet kan främjas i arbetsgruppen genom en hög grad av mångfald sett till organisatoriska roller. Att samla personer med olika organisato- riska roller, kunskap, erfarenhet och expertis hjälper gruppen att lösa komplexa uppgifter (Hülsheger et al., 2009). Vidare främjar heterogena grupper kommunikationen med perso- ner utanför den egna arbetsgruppen, vilket ger upphov till ett förenklat informationsflöde, flera perspektiv samtidigt som det underlättar generering av nya tillvägagångssätt och idéer (Perry-Smith & Shalley, 2003).
Forskning visar att jämställda gruppkonstellationer med avseende på kön är positivt kor- relerat med gruppens förmåga att hitta nya lösningar i osäkra situationer. Det innebär vidare att gruppers förmåga att hitta innovationsmöjligheter av radikal karaktär är större för jämställda grupper i jämförelse med icke jämställda grupper, eftersom dessa innova- tionsmöjligheter uppstår till följd av nya lösningar i situationer som präglas av stor risk och osäkerhet (Díaz-García et al., 2013).
Metod
I metoden beskrivs och motiveras de metodval som har tillämpats under studien. Först presenteras den forskningsdesign och forskningsprocess som har tillämpats för att sedan redogöra för studiens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Avslutningsvis diskuteras studien i förhållande till de etiska kraven som existerar inom den samhällsvetenskapliga forskningen.
3.1 Forskningsdesign
Studiens syfte är att studera innovationsarbete i tjänsteföretag genom att undersöka med- arbetares föreställningar om innovation och syn på förutsättningar för innovation i ett försäkringsbolag. Syftet är vidare att diskutera utifrån forskning hur bolaget kan organise- ra kring innovation. Studiens syfte är av utforskande karaktär eftersom studien syftar till att upptäcka och identifiera olika föreställningar om innovation samt olika förutsättningar för innovation som ännu inte är beskrivna i den givna kontexten, vilket enligt Blomkvist och Hallin (2015) karakteriserar ett utforskande syfte. Det identifierade problemet som stu- dien ämnar utforska är observerat från verkligheten, vilket medför att studien klassificeras som tillämpad forskning (Collis & Hussey, 2014).
Vidare innebär studiens syfte att den sociala verkligheten är subjektiv, att den formas av människans uppfattningar, och studien antar därför en tolkande ansats. Detta betyder att studiens författare kommer interagera med det som studeras, eftersom det är omöjligt att skilja på det som finns i den sociala världen från vad som existerar i författarnas sinnen (Collis & Hussey, 2014). Studien fokuserar på att utforska komplexiteten i det sociala fenomenet som handlar om föreställningar om innovation och förutsättningar för innovation, med målet att erhålla en tolkande förståelse. Detta innebär att resultaten från denna studie kommer härledas från kvalitativa analysmetoder, som enligt Collis och Hussey (2014) bygger på förståelse och tolkning av kvalitativa data.
Studien är av kvalitativ karaktär eftersom kvalitativa studier söker en förståelse för olika
beteenden, värderingar och föreställningar för den givna kontexten, samt fokuserar mer på djupet än bredden av en given kontext (Bryman, 2012), vilket ligger i linje med studiens syfte. Detta medför att det krävs en djupare närvaro från studiens författare, eftersom det är författarnas tolkning som formar utfallet av studien (Bryman, 2012; Collis & Hussey, 2014). En annan anledning till att en kvalitativ studie har tillämpats är att det enligt Blomkvist och Hallin (2015) erhålls en närhet och kontextuell förståelse för det sociala fenomen som studeras, vilket är väsentligt i denna studie för att kunna säga något om studiens syfte och frågeställningar.
En växelverkan mellan teorier från litteraturen och det empiriska material som samlas in har applicerats på studien och studien antar därför en abduktiv ansats. I en abduktiv an- sats påverkas litteraturstudien av den förståelse som erhålls från det empiriska materialet och vice versa (Bryman, 2012). Den abduktiva ansatsen har tillämpats genom att studiens författare parallellt med analysarbetet har läst in sig på ytterligare litteratur, vilket har bidragit till att författarna erhållit en lyhördhet och förståelse för det empiriska materialet.
Eftersom studien är av kvalitativ karaktär med ett syfte som utforskar människans oförut- sägbara värld, är det enligt Kvale och Brinkmann (2014) svårt att anta en induktiv ansats eftersom det sällan erhålls en stabil entitet där det återkommande går att studera i syfte att bygga upp generell kunskap. En deduktiv ansats anses också vara svårt att applicera, då det är svårt att ha några allmänna idéer kring vilka särskilda konsekvenser som går att härleda för att sedan testas (Kvale & Brinkmann, 2014). Därav är en abduktiv ansats den mest lämpade ansatsen för denna studies syfte och frågeställningar.
3.1.1 Fallstudie
Studien är av utforskande karaktär och därför har en fallstudie utförts. Fallstudien är en vanlig metod att använda sig utav när en studie karakteriseras av utforskande karaktär och anses vara en flexibel metod då det finns få begränsningar vad gäller typen av verksamhet som den går att tillämpa på eller vilken typ av data som kan samlas in (Collis & Hussey, 2014). Yin (2009) tillägger att en fallstudie undersöker ett fenomen djupgående och inom sin verkliga kontext samt drar nytta av tidigare utveckling inom teorin för att styra da- tainsamlingen och analys. Fallstudien är således en metod som lämpar sig väl för denna studie, eftersom fallstudien används för att utforska det sociala fenomenet i sin naturliga miljö och för att erhålla en fördjupad kunskap och förståelse om fenomenet. Fallstudien gör det möjligt att samla in detaljerad information om det valda fallet, där verklighetens komplexitet kan fångas (Collis & Hussey, 2014; Blomkvist & Hallin, 2015). I denna studie baseras fallstudien på ett fall, som utgörs av den studerade organisationen. Den studerade organisationen beskrivs mer utförligt i Kapitel 4.
En utmaning med fallstudien kan vara att bestämma omfattningen av studien, eftersom det valda fallet ofta har en historia och en framtid som påverkar hur fallet ser ut idag.
Det kan därför vara svårt att förstå händelserna under en viss tidsperiod utan att veta vad som hänt tidigare och vad som kan komma att hända i framtiden (Collis & Hussey,
2014). Vidare menar Collis och Hussey (2014) på att oavsett vilka datainsamlingsmetoder som väljs kommer en fallstudie att generera mycket data. Detta kan ses som en möjlighet om den stora mängden data är systematiskt insamlad och upprätthåller hög relevans till studiens syfte och frågeställningar, eftersom det då innebär att studiens författare kan säga mycket om det fenomen som studeras. Men ett stort datamaterial innebär också en utmaning, eftersom det är tidskrävande att dels samla in data men också att analysera materialet (Collis & Hussey, 2014).
För att hantera dessa utmaningar har studiens författare utfört en förstudie för att öka förståelsen för fallstudiens kontext samt kontinuerligt reflekterat över hur innehållet i mate- rialet stämmer överens med syfte och frågeställningarna. Detta har gett studiens författare utrymme att kunna justera datainsamlingsmetoden för att säkerställa att studien alltid är fokuserad på att mäta rätt sak. En annan kritik som riktas mot fallstudien är att den är subjektiv och primitiv och att den därav anses vara ovetenskaplig och aldrig kan generera en statistisk generaliserbarhet (Yin, 2009; Blomkvist & Hallin, 2015). I detta fall, är sub- jektiviteten nödvändig och en förutsättning för att kunna säga något om studiens syfte och frågeställningar. Vidare är syftet med studien inte att erhålla ett resultat som är statistiskt generaliserbart. Studiens generaliserbarhet diskuteras mer utförligt i Avsnitt 3.4.
3.2 Forskningsprocessen
Forskningsprocessen består av fyra delar - förstudie, empirisk studie, analys och litteratur- studie. Forskningsprocessen illustreras i Figur 3.1. Studien initieras med en förstudie, där ramarna för studien identifierades och frågeställningarna definierades. Detta utförs med hjälp av fem stycken pilotintervjuer och en preliminär litteratursökning inom ämnesområ- det. Efter förstudien följer den empiriska studien där primär data samlas in med hjälp av intervjumetodik. Slutligen analyseras den data som samlats in med hjälp av en empiristyrd, tematisk analysmetod. Litteraturstudien utförs kontinuerligt under hela forskningsproces- sen, för att åstadkomma eftersträvad växelverkan mellan empiri och teori.
Förstudie Empirisk studie Analys
Litteraturstudie
Figur 3.1: Forskningsprocessen
