Fortsatt forskning

Akademiska Hus är ett statligt bolag med ett tydligt uppdrag från staten att ligga i framkant gällande innovation. För fortsatt forskning skulle det därför vara intressant att studera hur den framtagna modellen som presenteras i avsnitt 6.3 går att tillämpa på bolag med en annan bolagsstruktur, förvaltningsorganisation och uppdrag.

Akademiska Hus är ett bolag med drift och förvaltning in-house men det finns många bolag på fastighetsmarknaden som har förvaltningen utkontrakterad och således även aktörer som förvaltar åt andra fastighetsägare. Det vore därför intressant att undersöka detta med utgångspunkt i teorierna institutionsteori och även översättningsteori för att ta reda på hur det påverkar samverkan mellan processerna. Företag har även utvecklat olika strukturer och strategier i arbetet med innovation. Akademiska Hus har valt att arbeta med innovation nära den primära verksamheten men det förekommer även att företag har ett “idélab” som är separerat från den dagliga verksamheten. Därför vore det för fortsatt forskning vara intressant att undersöka skillnader i översättningen mellan ett separat “idélab” och förvaltning jämfört med en process där förvaltningen varit mer delaktig. Vidare har bolag olika bolagsstrukturer, Akademiska Hus som är fallstudieorganisation i studien är ett statligt ägt bolag och det finns många privata och börsnoterade aktörer på marknaden. Skillnaden i bolagets ägandestruktur kan påverka hur arbetet med innovation ser ut i bolaget och även hur långsiktigt perspektiv företaget kan ha på sina investeringar.

Innovation är relativt nytt inom fastighetsbranschen och det finns många projekt som ännu inte implementerats i stor skala. För Akademiska Hus räkning vore det relevant att undersöka hur implementeringen fungerat när projekten kommit in i organisationen efter några år. Vidare vore det intressant att genomföra en kvantitativ studie för att undersöka de ekonomiska effekterna av innovation i mer detalj.

Innovation i samverkan med förvaltning är ett område med många outforskade perspektiv och synvinklar och det finns stora forskningsmöjligheter för framtiden inom området.

Referenser

Adams, R., Bessant, J. & Phelps, R. (2006). Innovation management measurement: a review. International

Journal of Management Reviews, 8, ss. 21–47.

Akademiska Hus AB (2015). Akademiska Hus Innovationsstrategi [internt material]. Göteborg: Akademiska Hus AB.

Akademiska Hus AB (2019a). Strategi 2019–2021 Samverkan för framtidens kunskapsmiljöer [internt material]. Göteborg: Akademiska Hus AB.

Akademiska Hus AB (2019b). Innovationshandbok Innovation och Hållbar Utveckling [internt material]. Göteborg: Akademiska Hus AB.

Akademiska Hus AB (2020a). Års- och hållbarhetsredovisning 2019. Göteborg: Akademiska Hus AB.

https://www.akademiskahus.se/globalassets/dokument/ekonomi/ekonomiska-rapporter/arsredovisning_2019.pdf

Akademiska Hus AB. (2020b). Förvaltning, allt i egen förvaltning. https://www.akademiskahus.se/vara-kunskapsmiljoer/forvaltning/ [2020-04-11]

Amabile, T.M., Conti, R., Coon, H., Lazenby, J. & Herron, M. (1996). Assessing the work environment for creativity. Academy of Management Journal, 39, ss. 1154–1184.

Baldridge, J. V. & Burnham, R. A. (1975). Organizational innovation – individual, organizational and environmental impacts. Administrative Science Quarterly, 20, ss. 165–176.

Bantel, K. A. & Jackson, S. E. (1989). Top management and innovations in banking: does the composition of the top team make a difference? Strategic Management Journal, 10, ss. 107–124. Boverket. (2020). Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn.

https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/ [2020-04-07]

Buffington, K. W., Jablokow, K. W. & Martin, K. A. (2002). Project team dynamics and cognitive style.

Engineering Management Journal, 14(3), ss. 25–33.

Buttner, H. E. & Gryskiewicz, N. (1993). Entrepreneurs’ problem-solving styles: An empirical study using the Kirton adaption/innovation theory. Journal of Small Business Management, 31, ss. 22–31.

Cardellino, P. & Finch, E. (2006). Evidence of systematic approach to innovation in facilities management. Journal of Facilities Management, 64(3), ss. 1–17.

Chamaz, K. (2004). Premises, Principles, and Practices in Qualitative Research: Revisiting the Foundations. Qualitative health research, 4(7), ss. 976–93.

Chew, F Grant, W. & Tote, R. (2004). Doctors On-line: Using Diffusion of Innovations Theory to Understand Internet Use. Medical informatics. 36(9), s. 645.

Cordero, R. (1990). The measurement of innovation performance in the firm: an overview. Research policy, 19, ss. 185–192.

Damanpour, F. (1991). Organizational innovation: a meta-analysis of effects of determinants and moderators. Academy of Management Journal, 34, ss. 555–590.

DiMaggio P. & Powell W. (1991). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48(2), ss. 147–160.

Djelic, M. & Sahlin-Andersson, K. (2006). Introduction: A world of Governance: The Rise of Transnational

Regulation. Cambridge: Cambridge University Press, ss. 1–28.

Eley, J. (2001). How do post-occupancy evaluation and the facilities manager meet?. Building Research and

Information, 29(2), ss. 164–167.

Ergas, H. (1987.) Does technology policy matter?. I Bruce R. Guile & Harvey Brooks. (red.) Technology and

Global Industry: Companies and nations in the world economy, Washington DC: The National Academies Press,

ss. 191–245.

Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionsteori. Malmö: Liber

Etikan I., Alkassim R. & Abubakar S. (2015). Comparison of Snowball Sampling and Sequential Sampling Technique. Biometrics & Biostatistics International Journal, 3(1):00055.

Fahey, J. & Thurber, M. (2009). Adoption of Moringa oleifera to Combat Under-Nutrition Viewed Through the Lens of the “Diffusion of Innovations” Theory. Journal Ecology of Food and Nutrition, 48(3), ss. 212-225.

Fastighetsnytt Förlags AB. (2008). Fastighetsnomenklatur. 10 uppl., Stockholm: Instant Bok AB. Frenkel, A., Maital, S. & Grupp, H. (2000). Measuring dynamic technical change: a technometric approach. International Journal of Technology Management, 20, ss. 429–441.

Garud, R., Tuertscher, P. & Van de Ven, A. H. (2013). Perspectives om innovation processes. Academy of

Management Annals, 7(1), ss. 775–819.

Goyal, S. & Pitt, M. (2007). Determining the role of innovation management in facilities management.

Facilities, 25(1), ss. 48–60.

Grandin, A-C., Lindquist, T. & Sandgren, U. (1997). Facility Management. Stockholm: Kommentus förlag. Henfridsson, O. & Bygstad, B. (2013). The generative mechanisms of digital infrastructure evolution. MIS

quarterly, ss. 16–31.

Hospers, G. (2005). Joseph Schumpeter and his legacy in innovation studies. Knowledge, Technology & Policy, 18, ss. 20–37.

Högberg, E. & Högberg, A-L. (2000). Kunddriven fastighetsförvaltning. Malmö: Liber.

Institutet för värdering av fastigheter och Samhällsbyggarnas sektion för fastighetsvärdering, SFF. (2015).

Fastighetsnomenklatur. 12:e uppl., Stockholm: Fastighetsnytt förlags AB.

Jablokow, K. W. & Booth, D. E. (2006). The impact and management of cognitive gap in high

performance produce development organizations. Journal of Engineering and Technology Management, 23, ss. 313–336.

Jackson, B. (2000). A Fantasy Theme Analysis of Peter Senge’s Learning Organization. The Journal of

Kadefors, A. & Femenías, P. (2014). Leda innovation i byggherreföretag, en gudieline. Göteborg: Byggherrarna Sverige AB.

Kaufmann, G. (2004). Two kinds of creativity–But which ones? Creativity and Innovation Management, 13(3), ss. 154-165.

Kessler, E. H. & Chakrabarti, A. K. (1996). Innovation speed: a conceptual model of context, antecedents and outcomes. Academy of Management Review, 21, ss. 1143–1191.

Kiedrowski, P. J. (2006). Quantitative assessment of a Senge learning organization intervention, Learning

Organization, 13(4), ss. 369–383.

Kirton, M. (1976). Adaptors and innovators: A description and measure. Journal of Applied Psychology, 61(5), ss. 622–629.

Kirton, M. J. (2003). Adaption-innovation: In the context of diversity and change. New York, NY: Routledge. Kwang, N. A., Ang, R. P., Ooi, B. L., Wong, S. S., Oei, T. P. S. & Leng, V. (2005). Do adaptors and innovators subscribe to opposing values? Creativity Research Journal, 17(2), ss. 273–281.

Kytömäki, O. (2020). Digitalization and innovation in the real estate and facility management sectors - an ecosystem

perspective. Licentiate Thesis. KTH Royal Institute of Technology.

Kytömäki, O. & Kadefors, A. (2018). Digitalisation and innovation in the real estate sector. In ARCOM 34th Annual Conference. ARCOM.

Leiringer, R. & Cardellino, P. (2008). Tales of the expected: investigating the rhetorical strategies of innovation champions. Construction Management and Economics, 26(10), ss. 1043–1054.

Lind, H. & Lundström, S. (2009). Kommersiella fastigheter i samhällsbyggandet. Stockholm: SNS Förlag. Materud, K. (2009). Kvalitativ metod i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Mayer, J. W. & Rowan, B. (1997). Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Control.

American Journal of Sociology, 83(2), ss. 340–363

Mazzucato, M. (2017). Mission-Oriented Innovation Policy: Challenges and opportunities. London: UCL. https://www.ucl.ac.uk/bartlett/public-purpose/sites/public-purpose/files/moip-challenges-and-opportunities-working-paper-2017-1.pdf

Mazzucato, M. (2018). Mission-Oriented Innovation Policy: Challenges and opportunities. Industrial and

Corporate Change. 27(5), ss. 803–815.

Mudd, S. (1996). Kirton’s A-I theory: Evidence bearing on the style/level and factor composition issues.

The British Journal of Psychology, 87, ss. 241–254.

Nidumolu, R., Prahalad, C. K. & Rangaswami, M. R. (2009). Why Sustainability Is Now the Key Driver of Innovation, Harvard Business Review, september, ss. 57–64.

Nordhaus, D. (2004). Schumpeterian Profits in the American Economy: Theory and Measurement. National Bureau of economic research. Working Paper No. 10433. DOI: 10.3386/w10433

O’Brien, J. P. (2003). The capital structure implications of pursuing a strategy of innovation. Strategic

Paglis, L. L., & Green, S. G. (2002). Leadership self-efficacy and managers’ motivation for leading change.

Journal of Organizational Behaviour, 23(2), ss. 215–235.

Palm, P. (2013). Strategies in real estate management: two strategic pathways. Property Management, 31(4), ss. 311–325.

Palm, P. (2015). Information for Decision-making in In-house and Outsourced Real estate Management Organisations. Malmö: Malmö University.

Patterson, F. (2003). Innovation potential indicator. https://eu.themyersbriggs.com/en/tools/Innovation-PI [2020-03-25]

Ponnert, L. & Svensson, K. (2011). När förpackade idéer möter organisatoriska villkor. Socialvetenskaplig

tidskrift, 3, ss. 168–185.

Ramanujam, V. and Mensch, G.O. (1985). Improving the strategy–innovation link. Journal of Product

Innovation Management, 2, ss. 213–223.

Rogers, E. M. (2003). Diffusion of Innovations. 5 uppl., New York: Free Press.

Saleh, S. D. & Wang, C. K. (1993). The management of innovation – strategy, structure, and organizational climate. IEEE Transactions on Engineering Management, 40, ss. 14–21.

Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2016). Research Methods for Business Students. 7 uppl., Harlow: Pearson Education Limited.

Schumpeter, J. (1942). Capitalism, Socialism and Democracy. 3 uppl., London: George Allen and Unwin. Schumpeter, J. A. (1934). The Theory of Economic Development: an inquiry into profits, capital, credit, interest, and the

business cycle. Cambridge: Harvard University Press.

Senge, P. (1990). The Fifth Discipline. The art and practice of the learning organization. London: Random House. Senge, P., Kleiner, A., Roberts, C., Ross, R., Roth, G. & Smith, B. (1999). The Dance of Change: A Fifth

Discipline Resource. London: Nicholas Brealey.

Shin Then, D. S. (2005.) A proactive property management model that integrates real estate provision and facilities service management, International Journal of Strategic Property Management, 9(1), ss. 33-42.

Stum, J. (2009). Kirton’s Adaption-Innovation Theory: Managing Cognitive Styles in Times of Diversity and Change. Emerging Leadership Journeys, 2(1), ss. 66–78.

Tidd, J., Bessant, J. & Pavitt, K. (2005). Managing innovation: integrating technological, market and organizational

change. 3 uppl., Chichester: John Wiley & Sons, Ltd.

Tilson, D., Lyytinen, K. & Sørensen, C. (2010). Research commentary-Digital infrastructures: The missing IS research agenda. Information systems research, 21(4), ss.748–759.

Weick, K. (1976). Educational Organizations as Loosely Coupled Systems. Administrative Science Quarterly, 21, ss. 1–19

Wolfswinkel, J. F., Furtmueller, E. & Wilderom, C. P. M. (2013). Using grounded theory as a method for rigorously reviewing literature, European Journal of Information Systems, 22(1), ss. 45–55.