4.1 Forskningsmetod
Studien har genomförts som en fallstudie baserad på organisationen Akademiska Hus som är en av Sveriges största fastighetsägare. En kvalitativ forskningsmetod var lämplig eftersom studiens syfte var att undersöka hur innovation och förvaltning bedrivs i praktiken. I en kvalitativ studie är utgångspunkten alltid att verkligheten kan uppfattas på olika sätt av olika individer och att det inte heller finns någon objektiv sanning (Malterud, 2009). Fallstudiemetoden möjliggjorde för en djupare förståelse och kunskap om hur innovation bedrivs inom en organisation och vilka aspekter som anses viktiga (Yin, 2007). Fallstudien gjorde det därför möjligt att studera och undersöka innovation och fastighetsförvaltning i ett verkligt sammanhang och därmed visa på den komplexitet som innovation innebär i verkligheten. Vidare möjliggjorde en kvalitativ forskningsmetod att skapa en helhetsbild av vilka kunskapsluckor som finns och vad som saknas för att Akademiska Hus innovationsprocess ska samverka med förvaltningsprocessen. Vidare antog studien en interpretivistisk forskningsfilosofi eftersom studiens syfte var att bilda en förståelse om sociala sammanhang och processer (Saunders, Lewis & Thornhill, 2016).
I fallstudien genomfördes först en dokumentstudie på företagets processer och strategier för att få en grundläggande uppfattning om organisationen. Sedan gjordes en ingående undersökning om processerna för att få en djupare förståelse genom att intervjua de människor som arbetar med innovations- och förvaltningsprocesserna. Totalt genomfördes 22 semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod till större del av medarbetare från fallstudieorganisationen Akademiska Hus men kompletterades även med ett antal andra aktörer och experter på fastighetsmarknaden. De kompletterande intervjuerna med respondenter från andra bolag på fastighetsmarknaden möjliggjorde en förståelse för fallstudien i ett större perspektiv. Det stärker även studiens trovärdighet och resultat kan förmodligen generaliseras till större grad, det vill säga utanför fallstudieorganisationen, än utan de kompletterande intervjuerna. Att komplettera studien med intervjuer utanför fallstudieorganisationen har möjliggjort en tydligare helhetsbild av marknaden, behovet av vidare utveckling och forskning inom fältet innovation och förvaltning. Det har även bidragit till högre transparens kring innovationsarbetet vilket ökar studiens trovärdighet och pålitlighet.
4.1.1 Fallstudie: Akademiska Hus AB
Fallstudien är baserad på företaget Akademiska Hus AB. Akademiska Hus är en statligt ägd fastighetsägare som är verksam i hela Sverige och har som uppdrag att äga och förvalta universitets- och högskolemiljöer med en vision att “stärka Sverige som kunskapsnation” (Akademiska Hus AB, 2020a). Akademiska Hus är i skrivande stund Sveriges näst största fastighetsägare och förvaltar ett fastighetsbestånd om totalt 3,3 miljoner kvadratmeter i uthyrningsbar yta vilket utgör ett fastighetsvärde på 91 miljarder kronor (Akademiska Hus AB, 2020a). Akademiska Hus har ett uttalat uppdrag av staten att ligga i framkant vad gäller innovation för att leda utvecklingen i fastighetsbranschen. De har på senaste år omorganiserat och tillskapat en ny enhet, Innovation och Hållbar Utveckling (IHU), vars syfte är att driva innovation inom organisationen. Innovationsarbetet är relativt nytt inom bolaget och VD:n Kerstin Lindberg Göransson beskriver 2019 som “året då vår innovationsstrategi på ett mycket tydligt sätt omsattes till verklighet” (Akademiska Hus AB, 2020a). Bolagets affärsidé formuleras i strategin som “i samverkan med våra kunder utvecklar, bygger och förvaltar vi kunskapsmiljöer som stärker lärosätenas attraktionskraft och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Vi erbjuder produkter och tjänster med utgångspunkt i lärosätenas behov och där campusupplevelsen förstärks genom relevant service” (Akademiska Hus AB, 2019a).
4.2 Datainsamling
Insamlingen av material och data består av två delar; en dokumentstudie och en intervjustudie. Använda metoder för respektive studie redogörs för och diskuteras i följande avsnitt var för sig.
4.2.1 Dokumentstudie
Insamlingen av dokument relaterade till Akademiska Hus organisation, strategiarbete, förvaltning och innovationsarbete beskriver processer och strategier på ett objektivt sätt vilket skapar en grundläggande förståelse om fallstudieorganisationen. Dokumenten har sedan använts i analysen, till exempel för att fastställa huruvida respondenterna inom Akademiska Hus har samma förståelse för processer och strategier som bolagets ledningsgrupp eller styrelse som tagit fram dokumenten.
Dokumentinsamlingen ger även en tydlig bild av vilka stöd och verktyg som finns tillgängliga inom Akademiska Hus och till viss del även inom forskningsområdet innovation och förvaltning. Dokument beskriver även kommunikationen inom organisationen vilket är en viktig aspekt av processen och arbetet med både innovation och förvaltning. Dokument av de slag som nämnts tillsammans med insamlat material från intervjuer skapar troligtvis en mer objektiv helhetsbild av hur Akademiska Hus arbetar med innovation och fastighetsförvaltning, det i sin tur ökar studiens trovärdighet och pålitlighet.
4.2.2 Intervjustudie
Semistrukturerade intervjuer är ett lämpligt metodval eftersom studien är kvalitativ. Intervjuerna strukturerades utifrån ett antal fokusområden relaterade till studiens forskningsfrågor men bestod samtidigt av öppna frågor vilket möjliggjorde för respondenterna att svara brett och öppet på frågorna (Saunders, Lewis & Thornhill, 2016). Samtalets utveckling gjorde att ordningen på frågorna varierade vilket möjliggjorde för diskussion samtidigt som ledande frågor undveks. En begränsning med de semistrukturerade intervjuerna var att partiskhet gällande både respondenternas och intervjuarnas respektive erfarenheter kan ha förekommit (ibid). För att undvika detta strukturerades frågorna som öppna frågeställningar för att komma åt respondentens åsikt i stället för att ställa riktade frågor för att bekräfta eller dementera en given hypotes.
Respondenterna i studien hade likvärdiga förutsättningar för att besvara intervjufrågorna, till exempel gavs de lika mycket tid under intervjuerna och utifrån intressentgrupp fått besvara samma frågor. Ingen respondent hade heller fått ta del av frågorna i förväg utan endast fått en kort beskrivning av studiens syfte. Vad som skiljt respondenterna åt var möjligheten att genomföra intervjun fysiskt eller via videolänk som en konsekvens av utbrottet av covid-19 i samhället. Respondenterna hade även olika typer av erfarenheter inom ämnet, både i form av tjänst, tid de arbetat i branschen och hur mycket de kommit i kontakt med innovation i sitt arbetsliv. Vad som däremot säkerställdes var att samtliga på något sätt frivilligt eller ofrivilligt arbetat med innovation inom sin nuvarande roll.
4.2.3 Urval av intervjurespondenter
Det är viktigt att de som blir intervjuade i en kvalitativ studie är relevanta för forskningsämnet (Saunders, Lewis & Thornhill, 2016). Eftersom fallstudien baseras på Akademiska Hus och de två enheterna Innovation och Hållbar Utveckling (IHU) och förvaltning har främst respondenter från dessa två intervjuats. Däremot kompletterades intervjuerna med ytterligare intervjuer från andra enheter inom bolaget, till exempel projektenheten, samt experter och externa aktörer på fastighetsmarknaden. Det ansågs viktigt för att kunna få en bredare förståelse för innovation och utifrån ett holistiskt perspektiv angripa forskningsfrågorna. Vidare har snöbollsurval använts som metod för att identifiera och hitta de specifika
respondenterna inom respektive enhet och respondentgrupp. Snöbollsurval är en metod för urval som innebär att de intervjuade respondenterna används för att hitta fler människor som är relevanta för ämnet (Etikan, Alkassim & Abubakar, 2015). Vidare är det en slumpmässig metod vilket innebär att beroende på vem som blir intervjuad kan de nya förslagen variera stort. Därefter var det upp till intervjuarna att bedöma huruvida den eller de nya personerna verkar vara relevanta för studien och därmed lämpliga att följa upp och kontakta (ibid). I vissa fall föreslogs intervjuer med personer som i huvudsak arbetar utanför de för studien två relevanta områdena innovation och förvaltning och därför har inte alla förslag följts upp. I studien har främst medarbetare på Akademiska Hus intervjuas. Personer från olika enheter och med olika roller har intervjuats i syfte att samla in så representativa data som möjligt som överensstämmer med verkligheten i allmänhet och undvika att insamlad data är färgas av individuella åsikter och erfarenheter. Samtliga respondenter från Akademiska Hus hålls i studien anonyma med undantag för bolagets innovationsdirektör eftersom studien kommer att delas inom organisationen. Totalt intervjuades 22 respondenter som presenteras i tabell 1 nedan:
Tabell 1: Respondenter och respondentgrupper
Akademiska Hus
Enheten för Innovation och Hållbar Utveckling (IHU)
Akademiska Hus AB Innovationsledare, innovationssamordnare, innovationsområdesledare, tjänstedesigner, verksamhetsledare Ulf Däversjö Akademiska Hus AB Innovationsdirektör
Förvaltningsenheten Akademiska Hus AB Fastighetschef,
Fastighetsförvaltare, Teknisk Förvaltare, Drifttekniker, Driftingenjör
Projektenheten Akademiska Hus AB Projektledare, Byggteknisk chef
Externa aktörer och experter
Daniel Kraft Stronghold Invest AB Head of Proptech Henrik Eriksson Vasakronan AB Arbetsplatsstrateg och
hyresgästrådgivare Niklas Dalgrip Skolfastigheter i Stockholm
AB, SISAB
Driftchef Olli Kytömäki Kungliga Tekniska Högskolan Doktorand
Anna Kadefors Kungliga Tekniska Högskolan Professor i fastighetsförvaltning Samtliga respondenter från externa bolag har en roll eller befattning som innebär att de driver och ansvarar för innovation inom sina respektive organisationer. Nedan följer en presentation av de aktörer som intervjuats från andra bolag på fastighetsmarknaden för att redogöra för deras bakgrund och erfarenheter relaterade till innovation.
Daniel Kraft är Head of Proptech på Stronghold Invest AB och ansvarar för affärsutveckling med fokus på innovation, i synnerhet digitalisering. Han har erfarenhet av både stora interna innovationsprojekt som Stronghold Innovation Lab men har även jobbat med investeringar i nystartade techbolag.
Henrik Eriksson arbetar med arbetsplatsstrategi och hyresgästrådgivning på Vasakronan AB. Med egna ord beskriver Henrik att rollen innebär att genom utvecklande samtal och innovation bygga relationer med hyresgäster. Han har även erfarenhet av att samarbeta tätt med förvaltningsorganisationen och sitter med i ledningsgruppen för förvaltning hos Vasakronan.
Niklas Dalgrip är chef för driftavdelningen på Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, där de hanterar allt ifrån markskötsel till digital teknik. Niklas har stor erfarenhet av förändringsarbete i form av innovation och digitalisering vilket i praktiken även inneburit utveckling av nya affärsmodeller. Driftavdelningen är en del av SISAB:s förvaltningsorganisation.
4.3 Analysmetod
Insamlat empiriskt material från dokumentstudien och intervjustudien har analyserats både tematiskt och teoretiskt. Tematisk analys är en grundläggande metod i kvalitativ analys där syftet är att söka efter teman och mönster i det insamlade materialet (Saunders, Lewis & Thornhill, 2016). Den tematiska analysen möjliggjorde att kvalitativa data gick att analysera systematiskt genom att identifiera begrepp, beskrivningar och diskussioner som återkommande i materialet.
Den tematiska analysen har inspirerats av grundad teori (Charmaz, 2004) vilket innebär att analysen grundar sig i att identifiera begrepp och kategorier underifrån i materialet för att sedan bygga upp generella kategorier till några få metakategorier, i analysen kallade teman. De teman som identifierades analyserades sedan utifrån studiens teoretiska ramverk som redogjorts för i kapitel 3. Teoretiskt ramverk. Den teoretiska analysen är av tydlig iterativ karaktär då den utgått från både det empiriska materialet och teoretiska perspektivet löpande genom diskussionen i avsnitt 6.2 Diskussion.
4.4 Diskussion av metodval
Vid forskning finns det alltid en risk för att information inte är pålitlig. Det är därför viktigt att noga välja metod för att minska risken för opålitliga resultat (Saunders, Lewis & Thornhill, 2016). Tillförlitligheten för studiens resultat stärks när flera forskare får samma resultat. I en studie likt denna där material samlas in via intervjuer är det viktigt att ha i åtanke att respondenternas personliga attityd, inställning och fördomar kan påverka resultatet. Hur resultaten sedan sammanställdes är också väsentligt för att skapa en tillförlitlig och tydlig grund (ibid). I studien intervjuades 22 respondenter, efter det upplevdes en mättnad i svaren vilket tyder på en hög trovärdighet för studiens resultat och pålitligheten för respondenterna som intervjuats. En annan viktig aspekt att beakta är att samtliga respondenter i förväg blivit informerade om studiens syfte och omfattning samt huruvida de hållsanonyma eller inte. Samtliga respondenter i studien valde frivilligt att delta och var medvetna om att intervjuerna spelades in och transkriberades. Ytterligare en etisk aspekt vid genomförandet av intervjuerna var huruvida respondenterna skulle hållas anonyma eller inte. Flera respondenter ansågs vara i en beroendeställning vilket var avgörande i beslutet att hålla respondenter från fallstudieorganisationen anonyma. Syftet med det var att alla skulle vara bekväma med att uttrycka sin åsikt och dela med sig av tidigare erfarenheter utan att det skulle kunna leda till negativa konsekvenser. Experter, externa aktörer och direktören för enheten Innovation och Hållbar Utveckling (IHU) på Akademiska Hus
omnämns däremot vid namn eftersom det ansågs viktigt för studiens trovärdighet att veta vilka experterna är och vad de har för relevans och erfarenheter inom ämnet.
Risken för subjektivitet är en annan faktor som diskuterats då båda utförarna av studien har bakgrund och tidigare erfarenheter från fastighetsförvaltning vilket kan innebära att vissa fördomar förekommer medvetet eller omedvetet. Det motverkades genom att strukturera intervjuerna med öppna frågor och endast ställa uppföljningsfrågor utifrån respondenternas svar.
Slutligen stärker den valda analysmetoden studiens trovärdighet eftersom begrepp identifierades från underliggande material och utifrån det skapades metakategorier och övergripande teman (Charmaz, 2004). Det minskar även risken för att eventuella fördomar aktivt bekräftas genom att identifiera nyckelord och begrepp i materialet som bekräftar dessa. Med andra ord, eftersom materialet analyserats nedifrån och upp minimerades risken för att under studiens gång leta efter begrepp som förklarar och bekräftar metakategorierna och identifierade huvudteman. Analysmetoden minimerar risken för att begrepp ur underliggande material aggregeras under studiens och analysens gång vilket ökar studiens trovärdighet.