Fortsatt forskning

Baserat på vår studies resultat hade man för framtida forskning kunnat tillämpa denna kvantitativa innehållsanalys samt kvalitativa mix-metod för att beskriva utvecklingen av rapporteringen av humankapital samt förklara vad som ligger till grund för utvecklingen, på ett annat urval av revisionsbolag. Vi valde att genomföra vår studie på stora revisionsbolag, och det hade därmed varit intressant att studera medelstora alternativt små företag. Detta för att undersöka om en likartad utveckling identifieras samt om motsvarande förklarande faktorer kan förklara den observerade utvecklingen även där. De medelstora företagen omfattas likt de stora bolagen av det lagstadgade rapporteringskravet på hållbarhetsredovisning, men små bolag gör inte det. Då vår studie indikerar att den tvingande lagstiftningen på hållbarhetsrapportering har haft en stor inverkan på rapporteringen av humankapital hade det varit intressant att studera utvecklingen av rapporteringen av humankapital för små revisionsbolag, som inte enligt lag är tvungna att hållbarhetsredovisa.

Vår problembakgrund ger antydan om att företag använder andra kommunikationskanaler och företagsrapporter för att delge information om sitt humankapital. För framtida studier hade det därmed varit givande att studera fler alternativa medier och rapporter än års-och hållbarhetsredovisningar, som företag kan ha använt för att redovisa om humankapital.

Förslagsvis hade företagens så kallade ”transparency reports” samt företags hemsidor även kunnat tagits i beaktning. Detta med en liknande metod, en kvantitativ innehållsanalys, hade denna forskning på så vis kunnat realiseras. Detta hade gett forskningen en större bredd och på så sätt hade en tydligare helhetsbild av företags rapportering av humankapital kunnat skildrats.

En annan intressant inriktning för att få en ytterligare dimension till fortsatt forskning hade varit att se det aktuella forskningsämnet ur ett internationellt perspektiv. För företag likt Deloitte, Ernst & Young, KPMG samt PwC med internationell verksamhet har regelverket som kommer fram inom EU en stor påverkan på rapporteringens utveckling. Internationella företag är i behov av att arbeta och rapportera på ett sätt som är internationellt välfungerande, eftersom både ägare

och intressenter högst sannolikt kan komma från andra geografier än Sverige. Därmed hade det varit intressant att studera hur krav från EU-nivå påverkar rapporteringen av humankapital i internationella bolag. För företag som är verksamma inom flera länder eller som är på väg att etablera sig i andra länder hade denna forskning kunnat bidra med kunskap om hur rapportering av humankapital förhåller sig internationellt.

REFERENSER

Absar, M. M. N. (2014). Voluntary Reporting of Human Capital in the Corporate Annual Reports: A Comparative Study of Bangladesh, India, and Malaysia. South Asian Journal of Management, 21(3), 31–50.

Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl.). Liber AB.

Allabolag. (u.å). Bohlingsgruppen AB.

Annell, E., Axelsson, S., Emilsson, P-M., Karlsson, H., Sveiby, K-E., Wangerud, C-J., &

Vikström, S. (1989). Den osynliga balansräkningen: Nyckeltal för redovisning, styrning och värdering av kunskapsföretag (1 uppl.). Affärsvärlden.

Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori -policy och -praxis (2 uppl.). Liber AB.

Arvidsson, S. (2011). Disclosure of non-financial information in the annual report. Journal of Intellectual Capital, 12(2), 277–300. DOI:10.1108/14691931111123421

Ax, C., & Marton, J. (2008). Human capital disclosures and management practices. Journal of Intellectual Capital, 9(3), 433–455. DOI:10.1108/14691930810892027

Ben Prince, J., & Dwivedi, N. (2013). A third dimension to understanding voluntary

disclosures. The Journal of Business Strategy, 34(4), 48-54. DOI:10.1108/JBS-11-2012-0063

Berkowitz, S. J. (2001). Measuring and reporting human capital. The Journal of Government Financial Management, 50(3), 12–17.

Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1). Bokföringsnämnden.

https://www.bfn.se/wp-content/uploads/2020/06/bfnar12-1-kons5.pdf

Bontis, N. (2003). Intellectual Capital Disclosure in Canadian Corporations. Journal of Human Resource Costing & Accounting, 7(1), 9–20. DOI:10.1108/eb029076

Bozzolan, S., Favotto, F., & Ricceri, F. (2003). Italian annual intellectual capital disclosure:

An empirical analysis. Journal of Intellectual Capital, 4(4), 543–558. DOI:

10.1108/14691930310504554

Brundtland Harlem, G. (1988). Vår gemensamma framtid: rapport från värdlskommissionen för miljö och utveckling (B. Hägerhäll, övers.) Offset Tryck AB. (Orginalutgåvan publicerad 1987)

Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (3 uppl.). Liber AB.

Cabrita, M., Ribeiro da Silva, M., Gomes Rodrigues, A. M., & Muñoz Dueñas, M. (2017).

Competitiveness and disclosure of intellectual capital: an empirical research in

Portuguese banks. Journal of Intellectual Capital, 18(3), 486–505. DOI:10.1108/JIC-11-2016-0112

Catasús, B., & Nobrand, J. (2011). Personalen i årsredovisningen (2 uppl.). Studentlitteratur AB.

Choong, K. K. (2008). Intellectual capital: definitions, categorization and reporting models.

Journal of Intellectual Capital, 9(4), 609-638. DOI:10.1108/14691930810913186 Cinquini, L., Passetti, E., Tenucci, A., & Frey, M. (2012). Analyzing intellectual capital

information in sustainability reports: some empirical evidence. Journal of Intellectual Capital, 13(4), 531–561. DOI:10.1108/14691931211276124

Clark Williams, C. (2008). Toward a Taxonomy of Corporate Reporting Strategies. The Journal of Business Communication, 45(3), 232–264. DOI:10.1177/0021943608317520 Davenport, T. O. (1999). Human capital: what It Is and why people invest it (1 uppl.). San

Francisco: Jossey-Bass Publishers.

David, M., & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod (S-E Torhell, Övers.; 1:3).

Studentlitteratur AB. (Originalutgåvan publicerad 2011)

Dean, P. C., Mckenna, K., & Krishnan, V. (2012). Accounting for Human Capital: Is the balance sheet missing something? International Journal of Business and Social Science,

3(12), 61–64.

Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory: European Edition (2 uppl.).

McGraw Hill Higher Education.

DiMaggio, P.J., & Powell, W.W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48(2), 147–160. DOI:10.2307/2095101

Dropulić, I., & Čalar, M. (2019). The effect of corporate social disclosure practice on

reporting quality: Evidence from the insurance sector in Croatia. Management: Journal of Contemporary Management Issues, 24(2), 23–38. DOI:10.30924/mjcmi.24.2.3

Duff, A. (2018). Intellectual capital disclosure: evidence from UK accounting firms. Journal of Intellectual Capital, 19(4), 768–786. DOI:10.1108/JIC-06-2017-0079

Edvinsson, L., & Malone, M. S. (1998). Det intellektuella kapitalet (C. Ekberg, Övers.; 1:1).

Liber AB. (Originalutgåvan publicerad 1997)

Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori - idéer, moden, förändring (1 uppl.). Liber AB.

FAR. (2020). FARs samlingsvolym - Redovisning 2020. FAR AB.

Ferrero-Ferrero, I., Fernández-Izquierdo, M.Á., Muñoz-Torres, M.J, & Bellés-Colomer, L.

(2018). Stakeholder engagement in sustainability reporting in higher education: An analysis of key internal stakeholders’ expectations. International Journal of

Sustainability in Higher Education, 19(2), 313–336. DOI:10.1108/IJSHE-06-2016-0116 Florentin, D.V., Georgiana, S.O., & Gabriel, J. (2013). Using the Information Technologies

for the Human Resources Reporting. Faculty of Economic Sciences, 13(1), 1242-1247.

Förordning om revisorer (SFS 1995:665). Justitiedepartementet L1.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1995665-om-revisorer_sfs-1995-665

Gamerschlag, R., & Moeller, K. (2011). The Positive Effects of Human Capital Reporting.

Corporate Reputation Review, 14(2), 145–155. DOI:10.1057/crr.2011.11

Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra vetenskapliga ämnen. Studentlitteratur AB.

Johansson, C., Johansson, R., Pautsch, G., & Marton, J. (2013). Extern redovisning (4 uppl.).

Sanoma utbildning.

Jonäll, K., & Lumsden, M. (2016). Externredovisning i icke-noterade svenska företag (1.

uppl.). Studentlitteratur AB.

Kent, P., & Zunker, T. (2013). Attaining legitimacy by employee information in annual reports. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 26(7), 1072–1106.

DOI:10.1108/AAAJ-03-2013-1261

Lev, B. (2004). Sharpening the Intangibles Edge. Harvard Business Review, 82(6), 109-138.

Marton, J., Lundqvist, P., & Pettersson, A-K. (2020). IFRS: i teori & praktik (6 uppl.).

Sanoma Utbildning.

Mubaraq, S., & Ahmed Haji, A. (2014). The impact of corporate governance attributes on intellectual capital disclosure: A longitudinal investigation of Nigerian banking sector.

Journal of Banking Regulation, 15(2), 144–163. DOI:10.1057/jbr.2013.15

Möller, K., Gamerschlag, R., & Guenther, F. (2011). Determinants and effects of human capital reporting and controlling. Journal of Management Control, 22(3), 311–333.

DOI:10.1007/s00187-011-0138-3

Nationalencyklopedin (u.å.). Humankapital. Hämtad 2021-01-27 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/humankapital PwC. (15 december 2016). Lagstadgad hållbarhetsrapport från 2017.

https://www.pwc.se/sv/publikationer/finansiell-rapportering/lagstadgad-hallbarhetsrapport-fran-2017.html

Regeringskansliet. (1 februari 2016). Så ska dödsfall och ohälsa förebyggas i arbetslivet.

https://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/02/sa-ska-dodsfall-och-ohalsa-forebyggas-i-arbetslivet/

Revisorsinspektionen. (2018). Nya utbildningskrav för blivande revisorer.

https://www.revisorsinspektionen.se/publikationer/nyheter/2018/nya-utbildningskrav-for-blivande-revisorer/

Revisorsinspektionens föreskrifter om revisorsexamen (RIFS 2018:1). Revisorsinspektionen

https://www.revisorsinspektionen.se/globalassets/webbplatsen/regelverk/rifs-konsoliderade-senaste-lydelsen/rifs-2018-1.pdf

Rimmel, G., Nielsen, C., & Yosano, T. (2009). Intellectual capital disclosures in Japanese IPO prospectuses. Journal of HRCA: Human Resource Costing & Accounting, 13(4), 316-337. DOI:10.1108/14013381011010150

Roos, G., Fernström, L., & Pike, S. (2006). Den värdeskapande organisationen: Intellektuellt kapital i praktiken. Studentlitteratur AB.

Scafarto, V., Ricci, F., & Scafarto, F. (2016). Intellectual capital and firm performance in the global agribusiness industry. Journal of Intellectual Capital, 17(3), 530–552.

DOI:10.1108/JIC-11-2015-0096

Siew, R. (2015). A review of corporate sustainability reporting tools (SRTs). Journal of Environmental Management, 164, 180–195. DOI:10.1016/j.jenvman.2015.09.010 Smith, D., Brännström, D., & Jansson, A. (2015). Redovisningens språk (4 uppl.).

Studentlitteratur AB.

Spender, J., & Marr, B. (2006). How a knowledge-based approach might illuminate the notion of human capital and its measurement. Expert Systems with Applications, 30(2), 265–271.

DOI:10.1016/j.eswa.2005.07.001

Starkey, K. (1996). How Organizations Learn. Routledge: International Thomson Business Press.

Suchman, M.C. (1995). Managing legitimacy: Strategic and institutional approaches. The Academy of Management Review, 20(3), 571-610. DOI: 10.2307/258788

Sveiby, K-E. (1997). The new organizational wealth: managing & measuring knowledge-based assets (1 uppl.). Berrett-Koehler publishers, Inc.

Sveiby, K-E., & Risling, A. (1986). Kunskapsföretaget - seklets viktigaste ledarutmaning?

(1:5 uppl.). Liber AB.

Svenskt Näringsliv (2016) FAQ: Vad innebär lagen om hållbarhetsrapportering?

https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/nyheter/2017/faq-lag-om-hallbarhetsrapport-inkl-mangfaldspolicy-20161024.pdf

Sveriges Riksdag. (26 oktober 2016). Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/foretagens-rapportering-om-hallbarhet-och_H401CU2 Söderbom, A., & Ulvenblad, P. (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande: rapporter,

projektarbete och examensarbete (1:1 uppl.). Studentlitteratur AB.

TT. (27 mars 2021). H&M-butiker tvingas stänga i Kina. Dagens Nyheter.

https://www.dn.se/ekonomi/h-m-butiker-tvingas-stanga-i-kina/

Vandemaele, S. N., Vergauwen, P. G. M. C., & Smits, A. J. (2005). Intellectual capital disclosure in The Netherlands, Sweden and the UK: A longitudinal and comparative study. Journal of Intellectual Capital, 6(3), 417–426. DOI:10.1108/14691930510611148 Vergauwen, P., Bollen, L., & Oirbans, E. (2007). Intellectual capital disclosure and intangible

value drivers: an empirical study. Management Decision, 45(7), 1163–1180.

DOI:10.1108/00251740710773961

Weber, R. P. (1990). Basic Content Analysis (2 ed.). Newbury Park: Sage.

Yeh-Yun Lin, C., & Edvinsson, L. (2008). National intellectual capital: comparison of the Nordic countries. Journal of Intellectual Capital, 9(4), 525-545.

DOI:10.1108/14691930810913140

Årsredovisningslag (SFS 1995:1554). Justitiedepartementet L1.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arsredovisningslag-19951554_sfs-1995-1554

BILAGOR

Bilaga 1 – Kodningsschema

Bilaga 2 – Kodningsmanual

Bilaga 3 – Företagens årsredovisningar

KPMG

2013 – Årsredovisning

https://www.pwc.se/sv/om-oss/arsberattelse-2012-2013.pdf 2012 – Årsredovisning

https://www.pwc.se/sv/om-oss/assets/verksamheten-2011-2012.pdf 2011 – Årsredovisning

https://www.pwc.se/sv/pdf-reports/arsredovisningar/PwC_arsoversikt_2010_2011.pdf

Bilaga 4 – Intervjuguide

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

Elin Erlandsson Sofia Björk