Innehållsanalys av årsredovisningar

För att identifiera utvecklingen av rapporteringen av humankapital har en innehållsanalys tillämpats i studien. En innehållsanalys är en metod som grundar sig i en analys av dokument, i vårt fall företagens års-och hållbarhetsredovisningar. På ett systematiskt sätt kvantifieras innehållet utifrån begrepp som utformats i förväg (Bryman & Bell, 2017). Innehållsanalysen kan vara av kvantitativ alternativt kvalitativ karaktär. En kvantitativ innehållsanalys innebär att antalet sökord kopplade till ämnet som studeras summeras och ligger till grund för en analys.

En kvalitativ innehållsanalys innebär istället att innehåll i data tolkas, vilket ökar det potentiella antalet observationer. Den kvalitativa metoden är dock mer tidskrävande och bygger på subjektiva tolkningar av större textmaterial (Bryman & Bell, 2017). I vår studie har en kvantitativ innehållsanalys tillämpats eftersom denna metod enligt Bryman och Bell (2017) är

vanligt förekommande vid studier av årsredovisningar. Det kvantitativa tillvägagångssättet anses även vara mer tidseffektivt vilket är en viktig aspekt för vår studie då vi har begränsat med tid för vår uppsats. Objektivitet är en tydlig egenskap som den generella definitionen av innehållsanalys refererar till, speciellt kvantitativ innehållsanalys (Bryman & Bell, 2017). Detta styrker vårt tidigare uttalande om att det har tillämpats ett objektivistiskt synsätt i studiens första forskningsfråga.

Innehållsanalysens sökord

Tillvägagångssättet för val av sökord till studiens innehållsanalys har tagit inspiration från Weber (1990). Innehållsanalysens genomsökning utgår då ifrån olika framtagna kategorier. Det ger enligt Weber (1990) en större och mer pålitligare träffbild eftersom relevanta sökträffar inte undgår sökningen. I överensstämmelse med Weber (1990) har innehållsanalysens kategorier grundats på definitioner av humankapital från uppslagsverk och tillämpbara studier samt från central teori för forskningsämnet. All denna information återfinns i studiens teoretiska referensram. Återkommande och centrala ord har identifierats och valts ut för att representera kategorier för begreppet humankapital. Följande teori samt definitioner ligger till grund för de framtagna kategorierna och följaktligen dess begrepp: Humankapital definieras enligt Nationalencyklopedin som “Människors kunskaper, färdigheter och andra till produktionsförmågan bidragande fysiska och psykiska egenskaper som förvärvats genom investeringar i form av bl.a. utbildning, träning och hälsovård.” (NE, u.å). Enligt Dean et al.

(2012, p. 62) är den generella definitionen av humankapital ”Sammanställning av talanger, färdigheter och kunskaper om företagets arbetskraft… “. Humankapital och alla dess definitioner bör enligt Spender och Marr (2006) omfattas av ordet förmåga. Edvinsson och Malone (1998) samt Vergauwen et al., (2007) beskriver att de mänskliga resurserna i form av individernas förmåga, kunskap, skicklighet samt erfarenhet omfattas i humankapitalet.

Enligt Davenport (1999) består humankapital av fyra komponenter: förmåga, beteende, ansträngning samt tid. Förmåga kan exempelvis innebära färdigheter som individen besitter i olika aktiviteter och innefattar kunskap, skicklighet samt talang. I ansträngning används exempelvis individens färdigheter. Roos et al. (2006) klargör att humankapitalet inte utgörs av människan i sig, utan av den kunskap och arbetsinsats som företagets anställda besitter.

Arbetet för framtagandet av studiens sökord har även tagit inspiration från studien av Vergauwen et al. (2007). Detta för att ytterligare förstärka sökordens tillämpbarhet på ämnet humankapital. Vergauwen et al. (2007), som i sin tur tagit inspiration från Bontis (2003), har tillämpat en innehållsanalys för att mäta omfattningen av intellektuellt kapital, och däribland humankapital, i årsredovisningar. Följande engelska sökord kopplat till humankapital genererade sökträffarna i studien av Vergauwen et al. (2007):

Tabell 3. Sökord från Vergauwen et al. (2007) studie.

Humankapitalets olika definitioner och den centrala teorin från studiens teoretiska referensram har legat till grund vid framtagandet av kategorier, men även för kategoriernas synonyma begrepp. De engelska sökorden från Vergauwen et al. (2007) (tabell 3) har använts för att säkerställa att definitionerna och teorin har gett tillämpbara sökord. Vi har även använt vår förvärvade kunskap från studiens teoretiska referensram för att kontrollera sökordens

väsentlighet. Utifrån de ovan nämnda beskrivningar har följande kategorier samt begrepp tagits fram vid ett första utkast (se tabell 4).

Tabell 4. Kategorier och begrepp som användes i innehållsanalysens pilotstudie.

För att uppdaga eventuella brister i kodningsschemat bör innehållsanalysen enligt Bryman och Bell (2017) testas i en pilotstudie innan den används fullständigt. En pilotstudie realiserades genom en innehållsanalys baserat på sökorden i tabell 4. Fyra årsredovisningar, en årsredovisning för respektive företag, valdes slumpmässigt ut för en pilotstudie. Sökord som vid pilotstudien inte genererade någon sökträff i någon av årsredovisningarna sorterades bort.

Därefter sorterades sökord bort utefter antalet sökträffar. Detta innebär att de ord som gav upphov till flest sökträffar är de som har valts ut och som tillämpats i innehållsanalysen av samtliga årsredovisningar. Pilotstudien resulterade i att varje kategori har tillskrivits tre synonyma begrepp. Weber (1990) beskriver att varje kategori bör hänföras till ett antal relevanta synonymer för att minska bortfall av väsentlig information kring kategorierna i innehållsanalysen. I tabell 5 presenteras en sammanställning av de kategorier samt begrepp som studien slutligen grundades på.

Tabell 5. Kategorier och begrepp som slutligen tillämpats i studiens innehållsanalys.

För att i innehållsanalysen säkerställa att begreppen kan associeras till relevanta perspektiv för studien, har en bedömning gjorts utifrån en noga utformad kodningsmanual (se bilaga 2). En kodningsmanual brukar enligt Bryman och Bell (2017) benämnas som innehållsanalysens lexikon. Manualen innehåller tydliga instruktioner för när begreppen ska tas i beaktning.

Kodningsmanualen verifierar att innehållet kodas på ett konsekvent sätt (Bryman & Bell, 2017).

Genomförande av innehållsanalys

Med hjälp av sökorden har samtliga fyrtio årsredovisningar, med tillhörande hållbarhetsrapporter, kodats digitalt. Digital kodning innebär att digitala sökningar har gjorts i årsredovisningarna med hjälp av datorns tillgängliga sökfunktion. Studiens sökord har skrivits in i sökfunktionen och datorn har då noterat alla sökträffar i års- och hållbarhetsredovisningar där detta sökord nämns. Vi har i detalj studerat varje sökträff i samtliga årsredovisningar.

Meningarna innan och efter sökträffen har granskats för att säkerställa att sökträffen är tillämpbar och således relaterad till företagets humankapital. Ett tydligt exempel för begreppet

kurs är sökträffen konkurs som inte ska noteras eftersom begreppet inte kan kopplas till kategorin utbildning och följaktligen inte till företagets humankapital. Ytterligare ett exempel är för begreppet utveckling där sökträffarna ska associeras med de anställdas utveckling och inte företagets utveckling. Varje sökträff som har gått att associera och sätta i anslutning till företagets humankapital har noterats. Omfattningen för antalet sökträffar i varje företags årsredovisning för respektive år under den studerade tidsperioden har sammanställts i kodningsschemat som återfinns i bilaga 1.

För att göra identifieringen så neutral som möjligt har kodningsmanualen (se bilaga 2) varit i fokus för varje genomförd innehållsanalys av samtliga årsredovisningar. I kodningsmanualen återfinns alla kategorier samt de tre begrepp som representerar varje kategori. Samtliga kategorier och begrepp definieras, och en beskrivning ges för hur begreppen kan ha tillämpats i text. Vid genomförandet av innehållsanalysen ämnar detta att hjälpa oss i vår bedömning om sökträffen kan kopplas till företagets humankapital och således ska noteras som en träff. Varje innehållsanalys av samtliga års-och hållbarhetsredovisningar har genomförts gemensamt av oss. Processen blev såldes mer tidskrävande men det bedömdes som mer tillförlitligt för studien då det eliminerar risken att vi gjorde enskilda bedömningar vid noteringar av sökträffar.

Presentation av innehållsanalysens resultat

För att redogöra innehållsanalysens resultat och efterkommande analys har vi genererat diagram och tabeller. Genomgående i uppsatsen har vi valt att benämna samtliga diagram och tabeller med det övergripande namnet “figur”. Detta ger en mer tydlig och röd tråd i numreringen av figurerna, vilket underlättar för läsaren.

Löpande i kapitel fyra presenteras resultatet från studiens innehållsanalys med hjälp av två diagram. Det första diagrammet, ett stapeldiagram, visualiserar hur omfattningen av rapporteringen av humankapital har utvecklats. Vi anser att stapeldiagrammet ger en tydlig och överskådlig bild, samt att läsaren enkelt kan avläsa hur stor omfattningen av rapporteringen av humankapital är för respektive år och således även få en helhetsbild över rapporteringens utveckling. Varje stapel i diagrammet representerar antalet sökträffar som innehållsanalysen gett upphov till för varje års årsredovisning med tillhörande hållbarhetsrapport. För att läsaren tydligt ska kunna följa utvecklingen löper en trendlinje genom staplarna i diagrammet.

Trendlinjen visar ett glidande medelvärde som baseras på medelvärdet av de två närliggande åren. Det andra diagrammet ska illustrera rapporteringen av humankapitalets olika kategorier och utvecklingen av kategoriernas rapportering. Humankapital är ett brett begrepp och med anledning av det har begreppet brutits upp till flera kategorier i studien. Som tidigare framgått är det följande kategorier som i studien innefattar begreppet humankapital och som således har legat till grund för studiens innehållsanalys: kunskap, anställd, förmåga, utbildning och hälsa.

Vi valde att presentera även det andra diagrammet som ett stapeldiagram. Varje stapel i detta diagram representerar rapporteringen av en kategori. Stapeldiagrammet ger läsaren möjlighet att studera samtliga kategoriers rapportering samt uppfatta förändringar som skett under den studerade tidsperioden. I figur 5 illustreras ett exempel på de två diagram som används för att presentera empirin för samtliga företag.

Figur 5. Exempel på de två olika diagram som redovisas löpande.

För att redogöra empirin för Big Four presenteras ytterligare två diagram. För att komplettera diagrammet som åskådliggör omfattningen av rapporteringen av humankapital, har ett mer detaljerat stapeldiagram sammanställts. Detta stapeldiagram gör det möjligt för läsaren att utläsa hur stor del av Big Fours rapportering som representeras av varje enskilt företag. Ett linjediagram presenteras även för att ge en sammanställning av företagens utveckling.

Diagrammet gör det möjligt för läsaren att tydligt identifiera skillnader och likheter mellan företagens rapportering.

Eftersom diagrammen gör det möjligt för läsaren att själv utläsa antalet sökträffar för varje år och på så vis själv identifiera hur antalet sökträffar förändras från år till år ansåg vi att det var mer relevant att räkna fram och presentera utvecklingen i procent för samtliga bolag. Med denna enhetliga presentation ansåg vi dessutom att det blev enklare att jämföra bolagens utvecklingar med varandra.

Vid vår analys av innehållsanalysens resultat har vi utgått från studiens teoretiska referensram för att finna möjliga kopplingar. Vidare, för att utöka vår analys, har vi även gått utanför den teoretiska referensramen och funnit ny teori som kan ge en möjlig förklaring till det utfall som resultatet av innehållsanalysen gav. Den nya teori som identifierats presenteras i kapitel fyra.