Metod forskningsfråga 2: kvalitativ mix-metod

För att kunna förklara vad som påverkat utvecklingen av rapporteringen av humankapital som vi observerat i studiens första forskningsfråga och för att således besvara studiens andra forskningsfrågan ”Vad ligger till grund för denna utveckling?” har två olika metoder tillämpats. Första metoden associeras till kvalitativt arbete och grundar sig på en betydande intervju som genomförts och som presenteras i underdelen 3.4.1. I andra metoden har vi kvalitativt analyserat års- och hållbarhetsredovisningar för att få kompletterande information och för att finna förklarande faktorer till vad som ligger till grund för utvecklingen. Metoden till analysen presenteras i underdelen 3.4.2. Resultatet från de två metoderna presenteras i studiens femte kapitel.

3.4.1 Intervju

Process för att komma fram till vår respondent

I vår studie fanns det en önskan och strävan om att intervjua en respondent från respektive enskilt företag av de fyra som analyserats. Vi ville diskutera det aktuella forskningsämnet med anställda med kännedom om rapportering av humankapital i företagets årsredovisning och som således kunde bidra med kunskap till att besvara studiens andra forskningsfråga. På grund av en arbetsintensiv period för revisionsbolagen och således hög arbetsbelastning tackade tre bolag

som tackade nej, erbjöd vi dem även att dels medverka genom telefonsamtal och dels genom att endast besvara frågor via mail. Dessvärre tackade de tre bolagen även nej till att medverka genom dessa sätt. För att kunna utöka antalet intervjuer har vi även försökt kontakta eventuella respondenter från företag utanför de fyra som analyserats för att på sätt få till en intervju med en specialist inom området. Tyvärr gav detta försök inte heller upphov till fler intervjuer.

Studien fick därmed begränsas till en genomförd intervju, med en anställd från KPMG. Med hjälp av KPMG:s chef för verksamhetsområdet “People & Culture” valdes en lämplig respondent ut som ansågs besitta den kunskap som vi efterfrågade inom det aktuella forskningsområdet, rapportering av humankapital. Respondenten är revisor i grunden och har arbetat inom KPMG i över trettio år. Sedan några år tillbaka arbetar respondenten i en funktion inom KPMG som benämns “Quality & Risk” som innefattar arbete med kvalitetsfrågor, riskfrågor, oberoendefrågor samt etikfrågor. Respondenten är delaktig i årsredovisningens rapportering av humankapital på så sätt att respondenten läser igenom och lämnar synpunkter på innehållet. Tidigare har respondenten varit styrelseledamot och var då en av de som skrev under årsredovisningen. Vi är väldigt tacksamma att KPMG gav oss möjligheten att diskutera ämnet med en sådan erfaren medarbetare med god kunskap inom studiens fokusområde.

Genomförande av intervju

En kvalitativ datainsamling har tillämpats genom den genomförda intervjun. Studiens intervjuguide (se bilaga 4) har legat till grund för genomförandet av intervjun. För att kunna erhålla relevant information till studien har utformandet av intervjuguiden tagit sin utgångspunkt i studiens teoretiska referensram samt i resultatet från studiens innehållsanalys.

Vid utformandet utgick vi från sex olika teman med både slutna samt öppna frågor.

Intervjufrågorna har varit uttömmande för att studiens syfte ska uppfyllas, samtidigt som det funnits möjlighet att ställa anpassade följdfrågor.

Intervjun genomfördes den 16 april 2021 i digitalt format via Microsoft Teams. För att ta vårt sociala ansvar under rådande pandemi som utspelar sig i samhället, ansågs ett digitalt format på intervjun vara nödvändigt. Under intervjun befann sig respondenten således på sin arbetsplats där denne känner sig trygg och bekväm. På begäran av respondenten skickades intervjufrågorna till respondenten i förväg, en dryg vecka innan intervjun ägde rum. Innan intervjun startade fick vi ett godkännande från respondenten om att ljudinspela intervjun. Vi valde att spela in intervjun för att inte riskera att missuppfatta eller gå miste om väsentlig information. Att få intervjun inspelad gav oss även möjlighet att skapa en så tillförlitlig transkribering som möjligt. Respondenten fick även ta ställning till anonymitet. Med samråd av respondenten beslutades det att respondentens namn inte skulle framgå i studien. I arbetet benämns uppsatsens respondent istället som “respondenten”. Denna benämning ansåg vi var tydlig eftersom det endast är en respondent som deltagit i studien. Vid intervjun var vi båda närvarande och aktiva, båda ställde frågor samt antecknade. Under intervjun varvades de förutbestämda frågorna från intervjuguiden med spontana frågor som grundades på respondentens svar, vilket innebär att en semistrukturerad intervju har tillämpades (Bryman &

Bell, 2017). Intervjun pågick i cirka fyrtiofem minuter.

Transkribering intervju

En transkribering innebär att data från intervjun kodas samt skrivs ut (David & Sutton, 2016).

Transkriberingen av studiens intervju gjordes nästintill ordagrant, endast mindre korrigeringar redigerades. Läten och utfyllnadsord såsom "eh", "mm", “hmm” redigerades bort i transkriberingen på grund av att orden inte fyllde någon funktion eller tillförde någonting till studien. Denna lättare redigering anses alltså inte ha påverkat innebörden av de svar som

respondenten gav. Dessutom underlättade redigeringen analysen av de transkriberade intervjuerna på så sätt att texten blev tydligare och mer lättläst. I övrigt har intervjun lämnats orörd och transkriberingen återger innehållet i respondentens svar på ett precist sätt.

Transkriberingen av intervjun skickades över till respondenten för ett utlåtande.

Transkriberingen fick ett godkännande från respondenten som ansåg att transkriberingen stämde överens med utfallet från intervjun.

Tematisk analys av intervju

Den transkriberade data som intervjun genererade har därefter genomgått en tematisk analys.

En tematisk analys innebär att teman framgår ur tidigare bearbetad data och istället för att framtvinga data så bearbetas denna djupt för att studien ska kunna mynna i djupare teman (David & Sutton, 2016). Teman som har undersökts närmare här är företags rapportering, hållbarhetsredovisning, tvingande rapportering, legitimitet samt härmande isomorfism.

Resultatet från analysen av den genomförda intervjun redovisas i studiens femte kapitel, dels genom citat och dels genom löpande text.

3.4.2 Analys av årsredovisningar

Att vi inte fick möjlighet att intervjua en respondent från varje analyserat bolag, utan endast genomförde en intervju, innebar att vi gick miste om empiri till studiens andra forskningsfråga.

För att utöka vår empiri och komplettera för de uteblivna intervjuerna, valde vi därför att kvalitativt granska utvalda års- och hållbarhetsredovisningar. Detta anses öka studiens trovärdighet och således ge ytterligare stöd för att besvara studiens andra forskningsfråga.

Analysen av års-och hållbarhetsredovisningarna syftar därmed till att ge en ökad förståelse kring de förändringar som skett under den undersökta tidsperioden. På grund av tidskrävande arbete fanns det ingen möjlighet för oss att analysera samtliga fyrtio årsredovisningar som tillämpats i innehållsanalysen, utan vi var tvungna att begränsa oss. Därmed har en års- och hållbarhetsredovisning från varje enskilt företag inom Big Four analyserats. I tabell 6 ges en tydlig beskrivning över vilka dokument som har analyserats för respektive företag.

Tabell 6. Analys av års- och hållbarhetsredovisningar.

Valet av års- och hållbarhetsredovisningar baserades på att vi behövde analysera rapporter som hade en viss betydelse. Därmed analyserades de rapporter för det år som varje individuellt företag gjort störst procentuell utveckling för rapporteringen av humankapital. En bedömning gjordes att vi lättare kunde hitta förklarande faktorer till utvecklingen genom att analysera de års- och hållbarhetsredovisningar som representerade den största procentuella utvecklingen. Ett ändamålsenligt urval har därmed tillämpats, som innebär att lämpliga urval görs på ett strategiskt vis för att anpassas efter studiens forskningsfråga (Bryman & Bell, 2017).

Samtliga dokument som presenteras i tabell 6 har analyserats genom en fullständig genomläsning av oss båda. I dokumenten har vi sökt efter uttalanden och delgivning av information som kan förklara den observerade av företagets utveckling av rapportering av humankapital. All information som ansågs vara relevant för att förklara detta sammanställdes i ett dokument. Från det sammanställda dokumentet försökte vi finna eventuella mönster och

försökte koppla detta till uppsatsens femte kapitel och således ge bidragande information till att besvara studiens andra forskningsfråga. Analysen resulterade i att information användes från tre av fyra företags års- och hållbarhetsredovisningar. Dokument från samtliga fyra bolag genomgick en analys, men i års- och hållbarhetsredovisningen för Deloitte kunde vi inte finna användbar information som kunde hjälpa oss att förklara den observerade utvecklingen för rapporteringen av humankapital. Resultatet från analysen redovisas i studiens femte kapitel, dels genom citat och dels genom löpande text.