7. Slutsatser och sammanfattning
7.2 Fortsatt forskning
Om jag skulle haft intervjuer med pedagoger och barn eller gjort observationer i denna studie skulle den troligtvis ha fått ett annat resultat och landat i en annan diskussion. Detta är något som skulle kunna vara ett förslag till fortsatt forskning inom detta område. Ett annat förslag på fortsatt forskning inom detta område skulle kunna vara att fördjupa sig på när Sverige sekulariserades och hur detta påverkade musiken i förskolan, samt hur det går ihop med förskolans uppdrag. Ytterligare ett förslag skulle kunna vara att göra en studie där synen på barn i musik förändrats genom ett klassperspektiv.
37
Referenser
Astrid Lindgrens Pippi Långstrump hela TV-serien: 13 avsnitt. (2014). Stockholm: SF
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige. Tillgänglig på Internet: http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf (Hämtad: 12 oktober 2021)
Beauvoir, Simone de (2002). Det andra könet. Stockholm: Norstedt, s. 325
Bolander, Eva (2009), Risk och bejakande: Sexualitet och genus i sexualupplysning och sexualundervisning i TV. Diss. Linköping: Linköpings universitet.
Bonilla-Silva, Eduardo (2018). Racism without racists: color-blind racism and the persistence of racial inequality in America. Fifth edition Lanham: Rowman & Littlefield
Butler, Judith (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg:
Daidalos
Chao-Fernández, A., Chao-Fernández, R. and López-Chao, C. (2020) ‘Sexism in Lyrics of Children’s Songs in School and Family Environment’, Education Sciences, 10. Tillgänglig
på Internet:
https://search-ebscohost- com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1277121&site=eds-live&scope=site (Hämtad: 20 september 2021).
38
Dahlstedt, Magnus & Lozic, Vanja (2017). ”Färgblind rasism: problemföräldrar, utanförskapsområden och fostran till svenskhet.” I: Ras och vithet: svenska rasrelationer i går och i dag. Upplaga 1. Red. av Tobias Hübinette. Lund: Studentlitteratur
Ferm Thorgersen, Cecilia (2012). ”Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn.”
I: Musikvetenskap för förskolan. Red. av Söderman, Johan & Riddersporre, Bim.
Stockholm: Natur & Kultur
FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. (2006). Stockholm: Justitiedepartementet, Regeringskansliet
Gilje, Nils (2020). Hermeneutik som metod: en historisk introduktion. Göteborg: Daidalos
God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm:
Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html (Hämtad 12 oktober 2021)
Gruber, Sabine (2007). Skolan gör skillnad: etnicitet och institutionell praktik. Diss.
Linköping : Linköpings universitet, 2007. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-8775 (Hämtad 5 oktober 2021)
Hahne, Ingemar (red.) (2018). Våra bästa barnvisor. [Danderyd]: Notfabriken
Herlitz, Gillis (2006). Mors dag och eid-il-fitr: och några andra svenska festseder. 1. uppl.
Uppsala: Uppsala Publishing House
Hollingworth, James & Ljungman, Karin (1974). Barnlåtar. Stockholm: CBS
39
Holmberg, Ylva (2012). ”Musikstunden – sång, spel och rörelse.” I: Musikvetenskap för förskolan. Red. av Söderman, Johan & Riddersporre, Bim. Stockholm: Natur & Kultur
Hübinette, Tobias (2017). ”Den färgblinda anti-rasismen slår tillbaka.” I: Ras och vithet:
svenska rasrelationer i går och i dag. Upplaga 1. Red. av Tobias Hübinette. Lund:
Studentlitteratur
Hübinette, T. och Tigervall, C. (2016) ”Erfarenheter av rasifiering hos adopterade och adoptivföräldrar. Om betydelsen av ett icke-vitt utseende i den svenska vardagen”, Socialvetenskaplig tidskrift, 15(3-4). doi: 10.3384/SVT.2008.15.3-4.2569.
Jakku, Nina & Waara, Anna (2017). ”Muslimsk klädsel i vita rum.” I: Ras och vithet:
svenska rasrelationer i går och i dag. Upplaga 1. Red. av Tobias Hübinette. Lund:
Studentlitteratur, s. 162
Key, Ellen (1900). Barnets århundrade: studie. 2. Stockholm: Bonnier
Kjellman, Ulrika (2017). ”Fysionomi och fotografi-den rasbiologiska konstruktionen av den nordiska rasen som vit.” I: Ras och vithet: svenska rasrelationer i går och i dag. Upplaga 1. Red. av Tobias Hübinette. Lund: Studentlitteratur
Lindgren, Anne-Li & Söderlind, Ingrid (2019). Förskolans historia: förskolepolitik, barn och barndom. Första upplagan Malmö: Gleerups
Lindgren, Astrid (1945). Pippi Långstrump. Stockholm: Rabén & Sjögren
40
Ljungberg, C. (2005) Den svenska skolan och det mångkulturella - en paradox? IMER, Malmö högsk. (Malmö studies in international migration and ethnic relations: 4).
Tillgänglig på Internet:
https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b1282509&site=e ds-live&scope=site (Hämtad: 20 september 2021)
Martinsson, Lena (2020). ”Värdegrunderna-normeras till frigörelse.” I: Skola i normer. 2.
[omarb.] uppl. Red. av Martinsson, Lena & Reimers, Eva. Malmö: Gleerup, s. 140
Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2020). Skola i normer. 2. [omarb.] uppl. Malmö:
Gleerup
Netterstad, M. (1982). Så sjöng barnen förr. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Nikolajeva, Maria (2017). Barnbokens byggklossar. Upplaga 3 Lund: Studentlitteratur, s.
28, 193
Näkki, I. (2021). ”Och då blir jag negerprinsessa.” En undersökning om ändringarna i Astrid Lindgrens bok Pippi Långstrump med hänsyn på ersättningar av rasistiska inslag (Master's thesis, Itä-Suomen yliopisto). Östra Finlands universitet. Tillgänglig på internet:
https://erepo.uef.fi/bitstream/handle/123456789/25934/urn_nbn_fi_uef-20211206.pdf?sequence=-1 (Hämtad: 1 oktober 2021)
Palm, Anders & Stenström, Johan (red.) (1999). Barnens svenska sångbok. Stockholm:
Bonnier
41
Reimers, Eva (2020). ”Avsexualiserad heteronormativitet? Läraren och normer i lärarutbildning.” I: Skola i normer. 2. [omarb.] uppl. Red. av Martinsson, Lena & Reimers, Eva. Malmö: Gleerup
Richardson, Gunnar (2010). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. 8.
rev. uppl. Lund: Studentlitteratur
Riddersporre, Bim (2012). ”Barns tidiga upplevelser av musik.” I: Musikvetenskap för förskolan. Red. av Söderman, Johan & Riddersporre, Bim. Stockholm: Natur & Kultur
Rosales, René Léon (2020). ””Där är alla svenskar, inte en enda är svartskalle”-svenskhetsnorm i en multietnisk skola.” I: Skola i normer. 2. [omarb.] uppl. Red. av Martinsson, Lena & Reimers, Eva. Malmö: Gleerup, s. 155
Sandberg, R. (1996). Musikundervisningens yttre villkor och inre liv. Några variationer över ett läroplansteoretiskt tema. Stockholm: HLS
Skolverket, Läroplan för förskolan Lpfö98 [Ny, rev. Utg.] (2018). Stockholm: Skolverket, s. 1-3, 5
Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö: planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem. Åbo: Åbo akademis förlag, s. 16, 41
Sverige 1968 års barnstugeutredning (1977[1972]). Förskolan: betänkande. D. 1. 1. uppl., 9. tr. Stockholm: Liberförlag/Allmänna förl.
Söderman, Johan (2012). ”Barnmusik eller musik för barn.” I: Musikvetenskap för förskolan. Red. av Söderman, Johan & Riddersporre, Bim. Stockholm: Natur & Kultur
42
Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg.
Stockholm: Natur & kultur
Tegnér, Alice (1892-). Sjung med oss, mamma!. Stockholm: Skoglund
Valentine, Gill (2008). Theorizing and Researching Intersectionality: A Challenge for Feminist Geography. University of Leeds. Tillgänglig på Internet:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1111/j.1467-9272.2007.00587.x?scroll=top&needAccess=true (Hämtad: 22 september 2021)
Wadenius, Georg (1969). Goda' goda'. Stockholm: Multitone
43
Bilagor
Bilaga 1
Baby shark
Baby shark, doo doo doo doo doo doo Baby shark, doo doo doo doo doo doo Baby shark, doo doo doo doo doo doo Baby shark!
Mommy shark, doo doo doo doo doo doo Mommy shark, doo doo doo doo doo doo Mommy shark, doo doo doo doo doo doo Mommy shark!
Daddy shark, doo doo doo doo doo doo Daddy shark, doo doo doo doo doo doo Daddy shark, doo doo doo doo doo doo Daddy shark!
Grandma shark, doo doo doo doo doo doo Grandma shark, doo doo doo doo doo doo Grandma shark, doo doo doo doo doo doo Grandma shark!
44 Grandpa shark, doo doo doo doo doo doo Grandpa shark, doo doo doo doo doo doo Grandpa shark, doo doo doo doo doo doo Grandpa shark!
Let’s go hunt, doo doo doo doo doo doo Let’s go hunt, doo doo doo doo doo doo Let’s go hunt, doo doo doo doo doo doo Let’s go hunt!
Run away, doo doo doo doo doo doo Run away, doo doo doo doo doo doo Run away, doo doo doo doo doo doo Run away!
Safe at last, doo doo doo doo doo doo Safe at last, doo doo doo doo doo doo Safe at last, doo doo doo doo doo doo Safe at last!
It’s the end, doo doo doo doo doo doo It’s the end, doo doo doo doo doo doo It’s the end, doo doo doo doo doo doo It’s the end!
45
Bilaga 2
Bä, bä vita lamm
Bä, bä vita lamm, har du någon ull?
Ja, ja, kära barn, jag har säcken full.
Helgdagsrock åt far och söndagskjol åt mor
Och två par strumpor åt lille lille bror.
Kära lärkemor har du mjuk en säng Åt de ungar små i ditt bo på äng Ack far och jag vi två
Har bara samlat strå
Men barnaskaran är nöjd och glad ändå
Bilaga 3
Stopp min kropp
Jag kramas när jag själv vill, jag kramas inte för att du säger till X 2
Jag säger stopp när någon vill röra min kropp, jag säger stopp, den är min, inte din X 2
Det finns privata delar på en kropp, det är snippa, snopp och lilla rumpan förstås X 2 Jag säger stopp när någon vill röra min kropp, jag säger stopp, den är min, inte din X 2
Jag pussas när jag själv vill, jag pussas inte för att du säger till X 2
46
Jag säger stopp när någon vill röra min kropp, jag säger stopp, den är min, inte din X 2
Jag säger stopp, jag säger stopp, jag säger stopp
Jag säger stopp när någon vill röra min kropp, jag säger stopp, den är min, inte din.
Jag säger stopp när någon vill röra min kropp, jag säger stopp, den är min, inte din.
Bilaga 4
Vipp på rumpan affär Vi gick in i en affär sa goddag vad har ni här
kan man möjligtvis köpa sig vantar här?
Nej tyvärr, nej tyvärr för...
Detta är en liten klappahänderaffär, klappahänderaffär, klappahänderaffär Detta är en liten klappahänderaffär klapp i händer är det enda vi säljer här.
-stövlar - stamp i golvet -näsduk - håll för näsan -läppstift - spel på läppen -mössa - skaka på huvudet -kalsonger - vipp på rumpan
47
Bilaga 5
10 små indianer
En och två och tre indianer, fyra, fem och sex indianer, sju och åtta och nio indianer, tio små indianer.
Alla hade de fjädrar på huvet, alla var de stora och starka.
Alla hade de pil och båge, för björnen skulle de ta.
Schh, schh nu hör jag hur det knakar, schh, schh nu hör jag hur det brakar, schh, schh nu hör jag hur det knakar, för nu kommer björnen fram...
En och två och tre indianer, fyra, fem och sex indianer, sju och åtta och nio indianer, tio små indianer sprang hem.
Bilaga 6
48 Mitt lilla barn
Ett barn ska jag ha när jag blir stor Med smala ben och mjuka skor Små vassa tänder och skära händer Mage som en sockertopp
Och ljusbrunt hår precis rakt upp
Och jag ska köpa saker varje dag Så många som mitt lilla barn vill ha Och skrika ska mitt lilla barn få göra För skrik tycker jag om att höra Och bråka hela dagarna
Skrämma kor i hagarna
Men ska jag säga
Akta dig för eld och djupa vatten Spring aldrig aldrig bort från mig I den svarta natten
Ett barn ska jag ha när jag blir stor Med smala ben och mjuka skor Små vassa tänder och skära händer Mage som en sockertopp
Och ljusbrunt hår precis rakt upp
49 Och vi ska busa mycket varje dag
Mitt eget lilla barn och jag
Och skrika som gorillor ska vi göra Hoppa runt och skrämma folk Ni ska få höra
Och vi ska bita dom i benen
Binda fast dom vid den stora stenen
Men ska jag säga
Akta dig för eld och djupa vatten Spring aldrig aldrig bort från mig I den svarta natten
Ett barn ska jag ha när jag blir stor Med smala ben och mjuka skor Små vassa tänder och skära händer Mage som en sockertopp
Och ljusbrunt hår precis rakt upp
Och om mitt barn får ont i magen några gånger Ska jag sjunga för det jättefina sånger
Och jag ska byta blöjor på mitt barn Och sätta på små kläder
50 Och världens minsta gummistövlar
Ifall det blir dåligt väder
Men ska jag säga
Akta dig för eld och djupa vatten Spring aldrig aldrig bort från mig I den svarta natten
Bilaga 7
Älgarna demonstrerar
Vi älgar, har samlats här ikväll för att prata om hur vi ska göra för att få det bättre här i skogen
Älgarna har ju tidigare alltid fått bestämma över sig själva Men nu har vi fått vissa problem, som vi måste ta itu med
Älgarna demonstrerar! Älgarna har fått nog!
Älgarna vill ha trygghet! Här i sin egen skog!
Vi älgar kräver för det första, totalförbud mot all jakt i skogen För det andra, stoppa alla kalhyggen
Och för det tredje, fri passage över alla vägar
Älgarna demonstrerar! Älgarna Har fått nog!
Älgarna vill ha trygghet! Här i sin egen skog!
51
Vi älgar vill ha större jämlikhet. Och vi måste få bort biltrafiken från vägarna Ni vet många av våra kamrater har råkat illa ut på vägarna
All besprutning av maten måste omedelbart upphöra, vi mår inte bra av det!
Låt oss enas under parollen. Fritt fram i skogen!
Älgarna demonstrerar! Älgarna Har fått nog!
Älgarna vill ha trygghet! Här i sin egen skog! X 2 Älgarna demonstrerar! X 15
Bilaga 8
Här kommer Pippi Långstrump Här kommer Pippi Långstrump, Tjolahopp tjolahej tjolahoppsan-sa, Här kommer Pippi Långstrump, Ja, här kommer faktiskt jag.
Har du sett min apa, Min fina söta lilla apa, Har du sett Herr Nilsson, Ja, för han heter faktiskt så.
Har du sett min villa, Min Villa Villekulla-villa, Vill å vill du veta,
52 Varför villan heter så?
För där bor ju Pippi Långstrump, Tjolahopp tjolahej tjolahoppsan-sa, Där bor ju Pippi Långstrump, Ja, där bor faktiskt jag.
Det är inte illa,
Jag har ju apa häst och villa, En kappsäck full med pengar Det är det också bra att ha.
Kom nu, alla vänner,
Varenda kotte som jag känner, Nu ska vi leva loppan,
Tjolahej tjolahoppsan-sa.
Här kommer Pippi Långstrump, Tjolahopp tjolahej tjolahoppsan-sa, Här kommer Pippi Långstrump, Här kommer faktiskt jag.
Bilaga 9
Många barn är bruna
Många barn är bruna, bruna som kanel
53 Många barn är gula, röda är en del.
Många barn är vita, andra nästan blå, Visst är mycket olikt, men det är utanpå.
Många bor i trähus, eller hus av snö Många bor i öknen, andra på en ö.
Många bor i hyddor byggda utav strå, Visst är mycket olikt, men det är utanpå.
Många barn har tröja, många kimono Några går i björnskinn, andra i trikå.
Somliga går nakna ifrån topp till tå, Visst är mycket olikt, men det är utanpå.
Många barn får smörgås, ris är andras mat Några barn får grodlår, andra får spenat.
Många äter kokt fisk, andra äter rå, Visst är mycket olikt, men det är utanpå.
Många barn är finska, många från Sudan Somliga är svenska, andra från Balkan.
Barn i andra länder, fattiga eller rika, Nog är mycket olikt, ändå är de lika.
54
Bilaga 10
Törnrosa
Törnrosa var ett vackert barn, vackert barn, vackert barn, Törnrosa var ett vackert barn, vackert barn.
Hon bodde i det höga slott, höga slott, höga slott, hon bodde i det höga slott, höga slott!
Då kom den onda fen in, fen in, fen in, Då kom den onda fen in, fen in.
Prinsessan sov i hundra år, hundra år, hundra år, prinsessan sov i hundra år, hundra år.
Och häcken växte kämpahög, kämpahög, kämpahög, Och häcken växte kämpahög, kämpahög.
Då kom den vackra prinsen in, prinsen in, prinsen in, Då kom den vackra prinsen in, prinsen in.
Törnrosa får ej sova mer, sova mer, sova mer, Törnrosa får ej sova mer, sova mer.
Och prinsens dansa med sin brud, med sin brud, med sin brud,
55 Och prinsens dansa med sin brud, med sin brud.
Och alla hjärtan fröjda sig, fröjda sig, fröjda sig, Och alla hjärtan fröjda sig, fröjda sig.