Urval

Sångerna som sjungs i förskolan är många och varierar i de olika förskolor som jag har arbetat och haft min VFU på. Det är inte möjligt att ta med alla sånger, därför har jag behövt sålla bland det potentiella materialet. Jag har sedan valt sånger som varit populära och sånger som jag tycker är intressanta för denna studie. Jag tycker att de sånger jag har valt är intressanta för denna studie för att de behandlar genus och etnicitet, samt att de är sånger som sjungs flitigt på de förskolor jag varit på. De sånger som jag har valt för denna studie är endast en bråkdel av alla sånger som har sjungits och sjungs i förskolan. Det finns många sånger som jag skulle kunna välja istället, men jag var tvungen att begränsa antalet sånger och jag ville ringa in sånger som tar upp tydlig genus- och etnicitets problematik. Anledningen till att jag valt just dessa sånger är att det är sånger som varit populära på flera förskolor, sånger som undervisar barn om olika lärdomar samt antingen reproducerar normer eller försöker att bryta mot dem. Med tanke på att dessa sånger var eller är så populära tyckte jag att det vore intressant att undersöka vad exakt det är barnen sjunger och varför de sjungs. Om jag hade valt andra sånger hade jag också landat i andra slutsatser eller behövt välja andra teorier, teorierna är alltså beroende av sångernas innehåll i denna studie. De sånger jag kommer att analysera kommer jag att presentera nedan.

18

4. 2 Nutidens sånger

Baby shark - (Trad.) är en sång som sjungs flitigt på förskolan. Sången beskriver en typisk kärnfamilj av hajar med familjemedlemmarna ”baby-shark”, ”mommy-shark”, ”daddy-shark”,

”grandma-shark” och ”grandpa-shark”. Varje familjemedlem har en rörelse som görs med händerna och armarna, beroende på kön och ålder är rörelsen mindre eller större. ”Baby-shark”

är den första familjemedlemmen som presenteras tillsammans med rörelsen där handflatorna är mot varandra, som öppnas och stängs i takt till musiken för att illustrera hajens gap. Därefter presenteras ”mommy-shark” med en liknande rörelse, förutom att armarna också används lite.

Sedan kommer ”daddy-shark” där rörelsen är likadan som för ”mommy-shark”, med skillnaden att armarna ska göra en så stor rörelse som möjligt för att visa att ”daddy-shark” har det största gapet. Näst på tur är ”grandma-shark” med tillhörande rörelse som liknar ”baby-shark”s rörelse med skillnaden att händerna är knytnävar istället för handflator som också öppnas och stängs.

Sist kommer ”grandpa-shark” med en rörelse som är som en kombination av ”daddy-shark”

och ”grandma-shark”, alltså ett stort gap med armarna men med knytnävar istället för handflator. I versen efter sjunger de att de ska ”go hunt”, i versen därpå om hur de ska ”run away”, i nästa vers ”safe at last” och den sista versen sjungs att ”it’s the end”.

Bä, bä vita lamm - (Strindberg, August & Tegnér, Alice, 1890) har sjungits på varje förskola jag har varit på. Den handlar om ett lamm och vad dess ull ska användas till. Utifrån perspektivet av hur familjenormer såg ut när sången skrevs kan det tolkas som att berättaren i sången är en flicka, dels för att hon sjunger om ”mamma” och ”pappa”, och för att hon sjunger om ”lillebror”.

Det utesluter möjligheten för att det skulle vara någon utav dessa karaktärer i sången och med tanke på att texten handlar om att sy och skapa med garn är det troligt att det är en flicka som pratar om det, för att könsrollerna var att flickor skulle ta hand om den typen av sysslor. Hon berättar vad som ska göras av ullen och vilka av de olika medlemmarna i familjen som ska få vad. Vers två beskriver en ”lärkemor” som ska förse sina barn med sängar i deras bo. ”Fadern”

i sången arbetar tillsammans med vad som kan antas vara en ”son” med att samla strån till familjen. Båda verserna beskriver en familjekonstellation som var i enlighet med den tidens familjenormer.

19

Stopp, min kropp - (Magnus Jonsson, 2018) är en modern barnsång som jag hört på flera förskolor. Den handlar om att respektera sin egen och andras kropp. Sången definierar också privata kroppsdelar för att informera barnen om vilka dessa kroppsdelar är och vad de heter.

Den beskriver hur en kramas eller pussas när en själv vill och att det är alla människors rättighet att få bestämma de gränserna själv (FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, 2006). Syftet med sången är tydlig; att öka barnens självkänsla och integritet samt den vitala respekten för sin egen och andras kroppar samt gränser. I förskolans läroplan (Skolverket, 2018, s. 3) står det

”Barnens rätt till kroppslig och personlig integritet ska också respekteras”, och denna sång ses ofta som ett bra hjälpmedel för att hjälpa barn med detta. Många förskolor går in på djupet och arbetar med denna sång på olika sätt för att hjälpa barnen att förstå denna sångs budskap.

Refrängen i sången lyder: ”Jag säger stopp, när någon vill röra min kropp”. När ordet ”stopp”

sjungs ska barnen räcka fram händerna och göra tecknet för ”stopp”.

Vipp på rumpan affär - (Wieslander, Jujja & Tomas eller Palm & Stenström, 1999) handlar om hur aktörerna i sången går in i olika affärer och frågar om diverse artiklar att köpa. Varpå expediten i affären svarar ”nej, tyvärr, nej, tyvärr, för detta är en liten… affär” och beroende på vad aktörerna efterfrågar finns det rörelser som hör till varje artikel som de frågar efter. I den första versen sjungs det till exempel ”kan man möjligtvis köpa sig vantar här?” och svaret på frågan är att det är ”en liten klappa-händer-affär”, varpå alla barnen ska klappa händerna. Det är en relativt neutral sång som inte benämner vare sig kön eller etnicitet eller vem som ska använda sig av föremålen, förutom i sista versen där frågan lyder ”kan man möjligtvis köpa kalsonger här?”. Varför är det just kalsonger och inte tex en blöja eller trosor? Jag har hört pedagoger som ändrar texten eller låter barnen vara med och ändra texten just i denna vers till alternativ till kalsonger. Ett annat syfte med denna sång är att öva på motorik och koordination, samt fördjupa barnens förståelse för sin kroppsuppfattning. De rörelser som ska göras med kroppen skulle kunna uppfattas som problematisk eftersom det förutsätter att alla barn har en kropp som tillåter en att göra dessa rörelser, vilket inte alla barn har.

10 små indianer - (Trad.) är sannolikt tänkt vara ett hjälpmedel för barn att lära sig räkna: ”en och två och tre indianer…” och så vidare tills de blir ”tio indianer”. Den beskriver ursprungsbefolkning i Amerika: ”alla hade de fjädrar på huvudet, alla hade de pil och båge, alla var de stora och starka, för björnen skulle de ta”. Denna sång sjungs fortfarande på förskolor

20

men har börjat att bli ifrågasatt mer och mer, då det finns flera aspekter i denna sång som kan anses problematiska.

4. 3 Sånger under barnstugeutredningens tidsperiod (1968–

1975)

Mitt lilla barn - (Lindgren, Barbro & Wadenius, Georg, 1969) är skriven ur en vuxens perspektiv på ett barns perspektiv: ”ett barn ska jag ha när jag blir stor”. Berättaren i sången berättar om ett barn som hen vill ha när hen blivit äldre och ger en detaljerad beskrivning på hur barnet ska se ut: ”med smala ben och mjuka skor, små vassa tänder och skära händer, mage som en sockertopp, och ljusbrunt hår precis rakt upp”, vad berättaren ska göra tillsammans med barnet: ”köpa saker”, ”bråka hela dagarna”, ”skrämma kor i hagarna”, ”busa”, ”skrika som gorillor”, ”hoppa runt och skrämma folk”, ”bita dem i benen, binda fast dem vid den stora stenen”, hur berättaren ska lösa problem: ”om mitt barn får ont i magen några gånger, ska jag sjunga för det jättefina sånger”, ”byta blöjor”, och fostrande läror: ”men ska jag säga, akta dig för eld och djupa vatten, spring aldrig, aldrig bort från mig i den svarta natten”. Det framgår inte vilket kön barnet eller berättaren har i sången.

Älgarna demonstrerar - (Hollingworth, James & Liungman, Karin Elise, 1974) har ett tydligt demokratiskt budskap. Sången handlar om älgar som har ett politiskt möte i en sann demokratisk och solidarisk anda. De diskuterar förändringar de vill genomdriva för älgarna i skogen. Det kan tolkas som att sången blivit inspirerad av den tidsperiodens politiska iver som pågick då. Ordet ”demonstrerar” upprepas ett flertal gånger under sången.

Här kommer Pippi Långstrump - (Johansson; Jan, Riedel; Georg & Lindgren; Astrid, 1969) är en introduktionssång till filmatiseringen av böckerna om Pippi Långstrump. Sången skildrar Pippi som person, hennes hus, husdjur samt hennes personlighet och privilegier. Sången är trallvänlig med en melodi som lätt fastnar. Texten i sången kan ge ett intryck av att Pippi är en väldigt glad, smått skrytsam, handlingskraftig, populär flicka som inte är rädd för att ta plats.

21

Många barn är bruna - (Hallqvist, Britt G. & Tenfjord, Jo, 1977) handlar om olikheterna bland barn i olika länder. Den beskriver barns hudfärg, bostäder, kost, kläder, nationalitet och finansiella status. Det sjungs att barn delar olikheter ”utanpå” med varandra. Sången slutar med orden: ”nog är mycket olikt, men ändå är de lika”. Det kan tolkas som att budskapet med denna sång är att alla barn är lika värda oberoende av ytliga skillnader och att alla barn delar olikheter med varandra, eller är unika på sina sätt. Å andra sidan kan det också tolkas som att det blir motsägelsefullt att fokusera på allt som skiljer barnen åt, snarare än att fokusera på allt som barnen har gemensamt.

Törnrosa - (Trad.) är ett barn som beskrivs som ”vackert” och sången berättar hennes tragiska öde där en fe förbannar henne så att hon sover i hundra år. Sedan kommer en prins som räddar prinsessan och de gifter sig. Sången är som en tonsatt saga med en enkel och upprepande melodi. Första versen lyder som följer: ”Törnrosa var ett vackert barn, vackert barn, vackert barn, Törnrosa var ett vackert barn, vackert barn”. Alla verser är uppbyggda på samma sätt där samma mening sjungs upprepande gånger med lite variation i melodin, troligtvis för att den ska vara enkel för barnen att lära sig och lätt att sjunga med i.

22