Materialet jag har valt för den här studien kommer att analyseras genom de analytiska begreppen genus och etnicitet, men även kopplas till ett klassperspektiv i relation till detta. Det är svårt att skilja på dessa perspektiv då alla har med varandra att göra (Martinsson & Reimers, 2020). Valentine (2008) diskuterar intersektionalitet vilket kan förklaras som förtryck inom förtryck, eller att förtrycken multipliceras med varandra och på så sätt kan upplevas som tyngre.
3. 1 Genus
Ett känt citat inom feminismen är Simone de Beauvoirs ord ”man föds inte till kvinna, man blir det” (2002, s. 325). I det kända verket Det andra könet, förklarar Beauvoir att mannen ses som det första könet eller det absoluta och kvinnan som det andra könet, vilket innebär att mannen är överlägsen kvinnan. Hon berättar om sina egna erfarenheter där hon befunnit sig i underlägsna positioner och män underminerat henne genom att hävda att hennes åsikter beror på hormonella svängningar. Språkets makt och inflytande är också något Beauvoir (2002) tar upp, till exempel att ordet ”människor” på franska är ”les hommes” som på svenska bokstavligt översätts till ”män”. Sånger används ibland som medel för språklig utveckling (Riddersporre, 2012) och dessa sånger som barn får höra för första gången kan bli barnens referensram eller det de har att förhålla sig till. Med andra ord finns det makt i språk. Detta innebär att de könsnormer som finns i sånger som barn sjunger skulle kunna bli faktum eller det som anses vara korrekt, det vill säga normen (René León Rosales, 2020).
Beauvoir (2002) hade många intressanta teorier och tankar kring feminism, trots det bör det också tas i beaktning att hon själv var en vit och priviligierad kvinna. Kvinnor som upplever ett mer intersektionellt förtryck riskerar att marginaliseras ännu en gång när Beauvoirs tankar tar plats och blir lästa. Vita och priviligierade kvinnors perspektiv tar alltså plats på bekostnad av kvinnor som inte är vita och priviligierade (Valentine, 2008). Beauvoirs perspektiv är ännu ett vitt perspektiv eller en vit skildring av samhället, där hon dessutom berör andra förtryck som
13
inte berör henne själv. Mer logiskt skulle vara att de människor som direkt berörs av förtrycket själva får ge sin bild av det, snarare än att någon annan som inte berörs av det lägger orden i munnen på någon som berörs av det (Dahlstedt & Lozic, 2017). I flera av de sånger som är en del av denna studie är texten rasistisk, och skriven av personer som inte har den etnicitet som beskrivs i sångerna. I 10 små indianer beskrivs ursprungsbefolkningen utifrån ett vitt perspektiv, och i Många barn är bruna där barns levnadsförhållanden skildras ur ett typiskt västerländskt perspektiv. Valentine (2008) föreslår ett mer ingående sätt att få lära sig om rasistiskt förtryck. Valentine (2008) skriver att ta del av en persons upplevelser och åsikter som själv upplevt förtrycket ger ett djupare perspektiv, snarare än att ta del av åsikter och upplevelser från någon som tolkar någon annans förtryck eller som orsakat förtrycket. Att inte enbart låta en sida av problemet få talutrymme och att inte heller låta samma sida alltid få talutrymme.
Detta bidrar då till att hierarkiska strukturer och normer ännu en gång då upprätthålls och reproduceras (Martinsson & Reimers, 2020).
Judith Butler (2007) beskriver de könsnormer som finns och kopplar detta till varför feministisk teori är nödvändig. Hon förklarar att kvinnor ofta inte representeras i många sammanhang och att när de väl blir det då blir felaktigt representerade. Hon skriver om hur feministisk teori till stor del har som syfte att korrigera detta (Butler, 2007).
3. 2 Etnicitet
René León Rosales (2020, s. 155) förklarar begreppet interpellation, på följande sätt ”de [barnen] skapas som subjekt inom ramarna för en institutionell kunskapsproduktion som berör dem själva”. Det betyder att barnen skapas genom andras uppfattningar om dem, alltså inte genom deras egen uppfattning om dem själva. De lär sig tidigt om hur andra ser på dem som i sin tur kan färga deras egen syn på sig själva, vilket antingen kan främja eller hämma barnens uppfattning om sig själva. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) uttrycks det att förskolan ska främja barnens lust att lära sig saker, respekt för individens integritet och alla människors lika värde. Rosales (2020) tar upp problematiken med interpellation som förstärks genom statistik som kan ge en snäv vinkel på samhället. Beroende på vilken vinkel eller vilket
14
perspektiv som ges av till exempel en skola med hjälp av statistik kan stereotyper bildas av människor som blir identifierade till specifika kategorier, vilket kan riskera att förskolan inte lever upp till det som står i läroplanen. Istället för att fastna i ett mönster av att associera dålig representation med etnisk bakgrund och på så sätt lägga ansvaret på barnen, föreslår Gruber (2007) att snarare lägga mer fokus på att utvärdera vilka resurser som erbjuds barnen för att de ska få möjlighet till utveckling.
Bonilla-Silva (2018) tar upp flera intressanta teorier kring rasism och sätter ord på vad det är som orsakar rasism. Han tar upp begreppet färgblind rasism, vilket betyder att människor inte skulle behandlas olika baserat på etnicitet, som i praktiken innebär att rasism inte skulle ses som ett verkligt problem eller att rasism inte skulle existera. Genom fyra begrepp ramar han in varför det inte går att bara skjuta bort något som präglar samhället så avsevärt. Dessa begrepp är abstrakt liberalism, naturalisering, kulturalisering och förminskande. Abstrakt liberalism förklaras som att rasistiska strukturer hålls i bakgrunden och en persons frihet att välja i stället hamnar i förgrunden. Naturalisering innebär att människor skulle ha en naturlig dragning till människor som har samma etnicitet som sig själv. Med kulturalisering menas att integrering kan försvåras baserat på den kultur som en person kommer ifrån. Förminskande betyder att de konsekvenser som rasism medför till de som utsätts för den förminskas. Jag kommer att i denna studie använda mig av begreppen naturalisering, förminskande och kulturalisering. Dessa begrepp används ibland i praktiken som en projektion av vita människors skuld till människor som inte är vita. Eller att vita överför sin skuld på dem som fallit offer för det som skapat problemen som orsakat skulden. Vittnesmål är också något Bonilla-Silva (2018) tar upp, vilket innebär att den som förtrycket berör direkt ger sin version av förtrycket, till skillnad från återberättelser där det är någon annan som ger en version av förtrycket utan att det berör den personen direkt. Det är viktigt att ha i åtanke att jag själv är vit i de analyser som jag gör i denna studie, då dessa berör förtryck jag själv inte har någon personlig erfarenhet av.
Valentine (2008) tar upp problematiken med att vita medelklasskvinnor ofta haft ledarpositioner i feministiska rörelser i USA som har uteslutit svarta kvinnor. Alltså har sexistiska förtryck som bekämpats, paradoxalt nog, reproducerat rasistiskt förtryck. Det resulterar i att de som upplever mest förtryck upplever förtryck ännu en gång, kanske till och med djupare med tanke på att den feministiska rörelsen ska bekämpa förtryck, men istället
15
skapar mer förtryck. Sånger om rasism som skrivs och sjungs av vita personer i förskolan tenderar att på så vis utsätta redan utsatta personer för mer rasism (Hübinette & Tigervall, 2016).
3. 3 Makt och traditioner
Nikolajeva (2017) skriver om hur barnlitteratur nästan alltid skrivs av vuxna. De avgör vilka karaktärer som finns med och hur de framställs utan att behöva stå till svars för barnen och hur de uppfattar att de vuxna tolkat dem. Sångtexter är på samma sätt som barnlitteratur skrivna av vuxna för barn.
Herlitz (2006) diskuterar olika traditioner och behovet av dem eller orsaken till att de finns.
Han skriver om hur traditioner förändras och utvecklas samt hur de påverkas av händelser i samhället. Jag kommer att diskutera traditioner i relation till de sånger som sjungs i förskolan.
16