Troligtvis kommer någon om femtio år berätta för sin omgivning om typiska karaktärsdrag för den här tidens musik. Kanske skulle hen säga att det fanns mycket techno, eller att musikproduktionen hade ökat med si och så många procent för att utrustningen för att producera musik var lättillgänglig. Kanske skulle hen säga att under perioden med covid-19 pandemin blev musiken sorgligare för att många sjuknade in och dog eller att musiken blev mer hoppfull för att alla musiker skrev sånger för att försöka gaska upp alla. På samma sätt som det är möjligt att upptäcka typiska drag för en tidsepok i en tavla är det möjligt att också upptäcka det synsätt som fanns på barnet under en viss tidsperiod i musik. Sångerna i de sångböcker (Hahne, 2018;
Palm & Stenström, 1999; Tegnér, 1892-) som jag studerat i denna studie speglar tidens karaktär, ibland subtilt och ibland tydligt. Musik kan också användas för att förmedla ett budskap eller fungera som ett verktyg för att främja till exempel barns självkänsla (Ferm Thorgersen, 2012).
I dagens Sverige finns det en tydlig diskurs om att barndomen är värdefull och att barn ska få vara barn. Det finns teoretiker och forskare som tror att barndom har ett värde i sig och är en viktig del av en människas hälsa och utveckling (Holmberg, 2012). Synen på barn var tidigare att de var lägre-stående varelser (Lindgren & Söderlind, 2019). Idag finns det en barnkonvention med barns rättigheter som nästan alla länder i världen har ratificerat (Unicef, 2009). I Sverige finns det också en läroplan (Skolverket, 2018) med krav på förskolan som alla förskolor förväntas att följa, jämfört med tidsperioden när barnstugeutredningen ägde rum då förskolan ännu inte vuxit fram till det den är idag.
Under de tre år som jag studerat till förskollärare vid Malmö universitet har jag haft flera VFU-perioder, jag har också arbetat på flera olika förskolor i Malmö där jag har observerat och samlat in sånger som barnen sjungit i förskolan som inspirerat till den här studien. Jag kommer att undersöka hur synen på barn sett ut under perioden då barnstugeutredningen pågick och hur synen på barn är idag genom att undersöka låttexter i musik som har sjungits och sjungs i förskolans verksamhet. Anledningen till att jag valde perioden då barnstugeutredningen pågick är för att det var en viktig milstolpe i förskolans historia, och det var mycket som var under en process av förändring just då.
6
1.1 Bakgrund
Idag är synen på barn i Sverige en annan än den för hundra år sedan. Synen på barn har förändrats en hel del med tiden. För 100 år sedan var Sverige mitt i en process av stora förändringar i samhället som påverkade vardagen för svenska medborgare (Richardson, 2010).
Industrialiseringen medförde en urbanisering av samhället, fabrikerna kring städerna behövde arbetskraft vilket drog till sig arbetare, detta innebar en enorm förändring för de barn som växte upp i städerna istället för landsbygden (Richardson, 2010).
Under denna tidsperiod var medel- och överklassen allvarligt bekymrade över arbetarklassens barn. Arbetarklassens barn utgjorde en stor andel av befolkningen och sprang omkring på gatorna i städerna och gjorde rackartyg, rökte, var smutsiga och så vidare. Det var då många över- och medelklassens filantroper som bestämde sig för att göra något åt detta problem (Lindgren & Söderlind, 2019). De började organisera sig och engagera sig för att komma fram till en lösning. På så sätt kunde överklassen känna att de var goda och bidrog till samhället som stillade deras dåliga samvete på samma gång som de kunde hålla arbetarklassen under kontroll (Richardson, 2010). Barninstitutioner bildades i Sverige där barnen togs om hand och hade en plats att vara på medan föräldrarna arbetade (Lindgren & Söderlind, 2019).
Under1800-talet och tidigt 1900-tal var barnaga lagligt att använda som uppfostringsmetod i Sverige. Religion präglade samhället och påverkade därmed synen på barn. Det var mycket fokus på barnens hygien på de barninstitutioner som fanns då. Barnen fick också hjälpa till med olika sysslor och barn som inte skötte sig skiljdes från mängden och var det riktigt illa skickades barnet hem. Med tiden gick forskningen framåt och Sverige sekulariserades och synen på barn präglades allt mindre av religion. Rättsväsendet förändrades också mer och mer och barnaga blev så småningom olagligt. Det blev mer och mer fokus på att hjälpa barnen att utvecklas och lära sig saker vid institutionerna. Mellan 1968 och 1975 pågick den stora barnstugeutredningen där staten gjorde en utredning av alla förskolor och fritidshem (Sverige 1968 års barnstugeutredning, 1977[1972]). Barnkonventionen kom år 1989 och Sverige var ett av de första länderna som ratificerade den (Unicef, 2009). Barnkrubba, barnträdgård, småbarnsskola, daghem, dagis och allt vad barninstitutionerna har kallats under årens lopp blev förskolan som vi har idag, och 1998 kom den första läroplanen för förskolan. Det kan tolkas som att Ellen
7
Keys profeterande ord verkligen har gått i uppfyllelse, att 1900-talet kommer att vara ”barnets århundrade” (Key, 1900).
1.2 Problemformulering
Synen på barn i musik har varierat genom tiderna, men det finns inte särskilt mycket forskning på just detta. Musik är en konstform som mer eller mindre genomsyrar alla förskolor som jag har varit på. Sångerna som väljs för att sjungas i förskolan bör därför problematiseras för att reproducering av de normer som förtrycker, förminskar eller skapar kränkande stereotyper (Martinsson & Reimers, 2020), som eventuellt finns i barnsånger, ska undvikas. Denna studie kommer att undersöka på vilket sätt synen på barn har förändrats i musik som barn har sjungit och sjunger i barninstitutioner och förskolan, vilka normer som reproduceras och utmanas i musiken, och vad detta kan bero på. Forskning har gjorts kring synen på barn, tidsperioders skildringar i musik samt etnicitet och genus. Genom att göra en studie om hur synen på barn skildras i musik under olika tidsperioder i relation till genus och etnicitet, vill jag fylla en kunskapslucka som forskningen ännu inte täcker. Denna studies material består av tio sånger, där hälften av sångerna har valts från perioden då barnstugeutredningen pågick och den andra hälften från förskolor idag.
1.3 Syftet
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur synen på barn har förändrats med tiden i sånger som sjungits på barninstitutioner under perioden då barnstugeutredningen pågick i Sverige, genom att jämföra med sånger från idag som finns i förskolan. Syftet är också att synliggöra de normer som finns och reproduceras i sånger som sjungits i barninstitutioner och sjungs idag i förskolan.
8
1.4 Frågeställningar
Frågeställningarna för denna studie är som följer:
• Hur skildras barnen, i förhållande till genus och etnicitet, i de sånger som sjöngs och sjungs i förskolan?
• Vilka normer, i förhållande till genus och etnicitet, är synliga och reproduceras i sångerna?
• Vad är skillnaden, i förhållande till genus och etnicitet, mellan synen på barn under tiden då barnstugeutredningen pågick och idag i sångerna?
9