Rs kommentarer till utvärderingen, WEEE-direktivet i Sverige
Bilaga 2 Frågeområden vid intervjuer
Frågeområden vid samtliga intervjuer (Utom ”Naturvårdsverket, gränsöverskridande transporter”)
Bakgrund och erfarenhet Styrkorna i dagens system Svagheterna i dagens system
Hinder vid skärpta krav för insamlingen Möjligheter vid skärpta krav för insamlingen Informationsfrågan, ansvar
Tillsynen inom elavfallshantering
Frågeområden branschorganisationer
Producentansvarets införande 2001 Implementeringen av producentansvaret Införandet av direktivet/förordningen, skillnader EE-registret
Producentansvaret, El-Kretsen och EÅF Konsumenternas erfarenheter av elavfall Utvidgat producentansvar, information Free-rider problematik
Kontakterna med Naturvårdsverket
Frågeområden kommuner
När utsortering av elavfall började i kommunen och varför
Insamlingen innan producentansvaret Producentansvarets införande 2001
Införandet av direktivet/förordningen, skillnader Systemet idag, samarbeten
El-Kretsen och EÅF Kommunala mål för elavfall
Problematiken kring elavfall som försvinner
Frågeområden Avfall Sverige
Avfall Sverige och utsortering av elavfall, när och varför
Insamlingen innan producentansvaret Producentansvarets införande 2001 Införandet av direktivet/förordningen, föränd- ringar
Systemet idag, samarbeten El-Kretsen, samarbeten
Pågående projekt med smått elavfall EÅF, samarbeten
Avfall Sverige och mål för elavfall Problematiken kring avfall som försvinner Free-rider problematik
Kontakt med Naturvårdsverket
Frågeområden El-Kretsen
När började El-Kretsen arbeta med elavfall och varför
Hur verksamheten växte fram Producentansvarets införande 2001 Införandet av direktivet/förordningen, föränd- ringar
Möjligheten att ge synpunkter, samarbete kring lagstiftningen
Implementeringen av direktivet/förordningen Systemet idag, samarbeten
EE-registret
El-Kretsen och eventuell vinst EÅF, avfall och samarbete Clearinghouse-avtal
Pågående projekt om smått elavfall Problematiken kring elavfall som försvinner Utvidgat producentansvar, information Free-rider problematik
Kontakt med Naturvårdsverket Övrigt – erfarenheter från Europa?
Frågeområden EÅF
Hur fungerar EÅF, fysiska hanteringen kring elavfall
Producentansvarets införande 2001 Idén om ett alternativ till El-Kretsen
EÅF och El-Kretsen, kostnader och samarbe- ten
Clearinghouse-avtal
Finansiering av historiskt elavfall Finansiell garanti
EE-registret
EÅF:s insamlingsplatser hos producenter och kommuner
Kapacitet och kostnader, utveckling i framtiden Utvidgat producentansvar, information
Free-rider problematik
Frågeområden Stena Technoworld
När började ni arbeta med återvinning av elavfall
Producentansvarets införande 2001 Direktivet/förordningens införande, skillnader Hur det fungerar, ekonomiskt, kostnader, vinster, lönsamhet, kvoter
Kostnader för hantering av olika produktkate- gorier
Siffror på återvunnet, beräkningskvoter EE-registret
Smått elavfall, incitament
Ej återvinningsbart elavfall, hantering Upptagningsområde, geografiskt, typ av pro- dukter, samarbeten
Elavfall, EÅF och El-Kretsen, skillnader Elavfall från annat håll, mängd
Frågeområden Naturskyddsföreningen
Frågan kring elavfall historiskt
Bakgrunden till lagen för producentansvar Producentansvaret, berörda aktörer Implementeringen av producentansvaret Direktivet/förordningen, berörda aktörer Införandet av direktivet/förordningen, skillnader Implementeringen av direktivet/förordningen Systemet idag
Problematiken kring avfall som försvinner Utvidgat producentansvar, information Free-rider problematik
Frågeområden Naturvårdsverket historiskt
Frågan kring sortering av elavfall historiskt Bakgrunden till att lagen för producentansvar Producentansvaret, berörda aktörer
Implementeringen av producentansvaret Direktivet/förordningen, berörda aktörer Införandet av direktivet/förordningen, skillnader Implementeringen av direktivet/förordningen EE-registret
Systemet idag El-Kretsen och EÅF
Problematiken kring avfall som försvinner Utvidgat producentansvar, information Free-rider problematik
Frågeområden Naturvårdsverket idag
EE-registret, utformning och upplägg Fri-åkare, registrering
Problematiken kring avfall som försvinner Kontakterna med producenterna och bransch- organisationerna
Kontakterna i samband med nytt förslag till WEEE-direktiv
El-Kretsen och EÅF m.fl., förutsättningar Utvidgat producentansvar, information
Frågeområden Naturvårdsverket, gräns- överskridande transporter
Bakgrund och erfarenhet
Om verksamheten idag, tidigare, förändringar Hantering av dolda flöden
Elavfall som försvinner och transporteras ut ifrån Sverige
Metoder för att stävja export av elavfall Intressanta produktkategorier utifrån avfallsex- port
Kontakterna med företagen Tillsynen inom elavfallshantering Övrigt
Bilaga 3 – Kommunstudien
Undersökta frågor
1. Finns en sida för avfallsinformation? 2. Finns det allmän information om elavfall ?
3. Finns information om vad som klassas som elavfall?
4. Finns om information om varför elavfall bör återvinnas med hänsyn till miljön?
5. Finns upplysning om var återvinningscentraler finns? 6. Finns det kontaktinformation för ytterligare frågor?
7. Hur pass tillgänglig är avfallsinformationen? (Besvarades genom att antal musklick från startsidan till sidan för information om avfall räknades.)
Resultat, kommuninformation om elavfall
I syfte att undersöka resultat från kommunundersökningen gjordes tre stycken t- tester: en för samtliga kommuners totala poäng ifrån undersökningen, en för frågor som specifikt handlade om elavfall och en för allmänna avfallsfrågor. Samtliga t- tester var signifikanta givet ett p-värde på 1 procent. Detta innebär att medelvärdet för samtliga svenska kommuner med 99 procent sannolikhet ligger i intervallen angivna för de tre olika t-testen. Medelvärdet för information om elavfall, 1 poäng, är betydligt lägre än medelvärdet för allmän information som är 2,34 poäng.
Tabell 1. Resultat, t-test av undersökningen av information av elavfall och i svenska kommuner.
N Medelvärde Min Max Standardavvikelse
P(1%)
53 3,34 2,69 3,99 1,76 0,00
Med 99 procent sannolikhet ligger medelvärdet för samtliga svenska kommuner i ett intervall mellan 2,7 poäng och 4,0 poäng med ett medelvärde på 3,3 poäng.
Tabell 2. Resultat, t-test av undersökningen av information av elavfall och i svenska kommuner.
N Medelvärde Min Max Standardavvikelse
P(1%)
53 1,00 0,56 1,44 1,21 0,000
Med 99 procent sannolikhet ligger medelvärdet för samtliga svenska kommuner i ett intervall mellan 0,56 poäng och 1,44 poäng med ett medelvärde på 1 poäng.
Tabell 3. Resultat, t-test av undersökningen av allmän information om avfall och i svenska kom- muner.
n Medelvärde Min Max Standardavvikelse
P(1%)
53 2,34 1,97 2,71 1,02 0,000
Med 99 procent sannolikhet ligger medelvärdet för samtliga svenska kommuner i ett intervall mellan 1,97 poäng och 2,71 poäng med ett medelvärde på 2,34 poäng.
Tabell 4. Resultat av undersökning av kommunernas allmänna avfallsinformation.
Fråga som besvarats av kommunens webbplats Finns en allmän avfallssida? Finns allmän information om elavfall? Finns information om vad som klassas som elavfall?
Andel av kommunerna
där det fanns 79,2% 32,1% 41,5%
Tabell 5. Resultat av undersökning av kommunernas allmänna avfallsinformation.
Fråga som besvarats av kommunens webb- plats Finns upplysning om elavfallets miljöpåverkan? Finns upplysning om lokalisering av insamlingsplatser?
Vart vänder man sig vid ytterligare frågor?
Andel av kommunerna
där det fanns 26,4% 73,6% 81,1%
Tabell 6. Resultat av undersökning av kommunernas allmänna avfallsinformation.
Fråga som besvarats av kommunens webbplats
Är informationen tillgäng- lig (antal musklick, 1–5)?
Medelvärde bland kommu- nerna där avfallssida fanns 2,4 Medianvärde bland kommu- nerna där avfallssida fanns 2
Bilaga 4 – Modellbeskrivning
Modellen syftar till att hantera samband och dynamik vid insamling av elprodukter i omlopp i svenska samhället. Modellen byggs upp utifrån hur elprodukter forslas från produktion och försäljning till konsumenterna och därifrån till insamling och återvinning. Elprodukternas färd i systemet från försäljning till återvinning är kom- plex. Produkterna har olika livslängder beroende på vilken sorts produkt det rör sig om. Dessutom är det skillnad mellan ekonomisk livslängd och produktens fysiska livslängd. Den ekonomiska livslängden är ofta mycket kortare än den fysiska livs- längden och innebär inte nödvändigtvis att produkten blir avfall i slutet av den cirkeln. I de flesta fall har produkten en andrahandsanvändning, där produkten används tills den fysiska livslängden är förbrukad, men produkten kan även bli avfall redan före den ekonomiska livslängdens slut. Figur 1 visar produkter till insamling efter sin livslängd. De går direkt till insamling eller lagras i förråd hos privatpersoner eller företag. Hur länge produkten stannar i förråd är osäkert, men det handlar troligtvis om år. I alla steg från försäljning till insamling finns ett ”svinn”, som är olika beroende på vilken sorts produkt det handlar om. Den tid som produkten stannar upp i kedjan tills den går till insamling utgör en osäkerhetsfak- tor.
Själva återvinningen kan i vissa avseenden inte återvinna mer än en del av produk- ten som är insamlad. I det fallet kan vi härleda en ekvation av det som återvinns och hamnar i ny elprodukt:
Återvunnit material = Produkt – (Σ svinn + förlust i återvinning).
Figur 1. Systemets avgränsning av elprodukternas kretslopp i samhället från produktion till åter- vinning.
Beräkningsmodellen använder statistik från total mängd elprodukter i omlopp i systemet utifrån kategorier i WEEE-direktivet. Statistiken baseras på försäljnings- siffror och nuvarande insamlingsnivåer. Beräkningsmässigt hanterar modellen
produkter i olika kohorter baserade på ekonomisk livslängd, produktens livslängd, förvaring privat eller på företag och uppehåll i insamlingen. Livslängderna och uppehållstiderna har fått antagna värden baserade på dokumentstudier. Dessa vär- den utgör i viss mån variabler i studien. De olika kohorterna har olika tidsfördröj- ningar beroende på produktens och användningsformens egenskaper. Dessa kan variera mellan månader och flera år, till exempel för mobiltelefon och kylskåp. Figur 2 ger kompletterande beskrivningar till beräkningsmodellens upplägg.
Figur 2. Totala mängden produkter i omlopp och beräkningsmodellens upplägg.
Modellen kan användas för att svara på frågor och pröva ”vad händer om”- scenarier. Den kan även testa känsligheten av olika antaganden och kolla hur det påverkar utfallet av scenarierna. Alla frågor har testats iterativt i modellbygget och bollats mot arbetsgruppen (och vid behov även beställarna) för att se vilka eventu- ella nya frågor som utvecklas.