• No results found

Framtida forskning

In document Indiebolagen i nutid (Page 75-83)

______________________________________________ I följande avsnitt presenteras empiri och analys utifrån den teoretiska

5.3 Framtida forskning

I denna studie har jag åskådliggjort vilka strategier indiebolagen använder. De resultat jag uppnått och den analys gällande marknadsläge och sociala verklighet som råder skildrar en tillvaro präglad av förändring, teknik och sociala trender. Genom att presentera denna studie hoppas jag kunna inspirera blivande entreprenörer som vill starta bolag inom musiksektorn. Jag ser även att artister, producenter eller andra kreativt skapande målgrupper kan dra lärdom av studiens budskap och skildringar. Vidare torde studien även intressera entreprenörer inom andra branscher då strategier, förändring och anpassningsbarhet berör alla bolag som är verksamma inom näringslivet.

Det jag kan konstatera efter att ha genomfört denna studie och som är värt att ta med sig är att indiebolagens strategier går att se som resurser samtidigt som resurserna går att se som strategier. Samtidigt uppvisar indiebolagen tydliga exempel på att det går att driva företag och affärsverksamheter i komplexa branscher utan att man ser andra bolag som konkurrenter. Med det sagt tror jag att många branscher och bolag kan dra lärdom av hur indiebolagen förhåller sig till varandra. Samtidigt uppvisar studien ett bra exempel på hur organisationer som jobbar inom föränderliga och komplexa förhållanden kan strukturera sin verksamhet för att kostnadseffektivt och resursorienterat driva bolagets företagande. Det är ingen astronomisk upptäckt att nätverk och relationer är centrala aspekter i rollen som organisationsledare. Icke desto mindre känns det motiverat att belysa nyttan i att alltid vara professionell och ha en ödmjuk inställning både inom organisationen som så väl till sin omvärld.

Eftersom studien tog fäste i en tillbakablick, som under processens gång skildrat en nutida kontext, är det inte mer än rimligt att som ett avslut lyfta blicken och titta framåt. Som presenterat jobbar ingen av studiens representanter med algoritmer och min uppfattning är att de enda som aktivt jobbar med just detta är majorbolagen. Dock kom ämnet upp i mina intervjuer vilket väckte olika funderingar. Spotify och dagens aggregatorer bearbetar ofantligt mycket mängder meta-data och det är denna typ av data den digitala distributionen bygger på. Efter att utfört denna studie är min personliga reflektion att den globala musikindustrin är på väg åt en helt ny riktning. På samma sätt som digitaliseringen gjorde entré för 20 år sedan tror jag att vi återigen närmar oss en ny brytpunkt. Denna gången kommer det dock inte handla om nedladdning och mp3-filer utan något helt annat: AI. Ett intressant bolag jag inte pratat om i studien men som väckt mitt intresse är Stockholm och Los Angeles-baserade musikbolaget Snafu Records (notera etiketten musikbolag och inte skivbolag). Snafu Records är ett bolag som gör vad skivbolag gör, bara det att deras främsta resurs är en integrerad algoritm som

deras grundare låtit utveckla. Denna algoritm scannar bruset (det astronomiska flöde av information som människor exponeras för genom kanaler som sociala media etc.) och bearbetar meta-data för att kunna identifiera trender och söka indikatorer. På detta sätt har företaget kunnat förutspå artisters och låtars framgång innan någon annan knappt visste att dem existerade.

Eftersom denna studie skildrar indiebolagens nutida strategier hade det varit väldigt intressant att som ett utvecklande komplement följa upp detta med andra studier som istället fokuserar på just AI och musikbolag som jobbar likt Snafu Records. Min personliga reflektion är att musikbranschen inom 10 år kommer se väldigt annorlunda ut och därmed ser jag denna studie som en språngbräda för kommande forskning inom just musikbolag och integrerad AI-teknik.

För att sammanfatta indiebolagens strategier och det förhållningssätt som studiens representanter låtit skildra avslutar jag härmed denna studie med att

citera John Donne.

”No man is an island”.

6 Referenslista

Ahrne & Svensson, (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 1. Malmö: Liber AB

Ahrne & Svensson, (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 2:1. Stockholm: Liber AB

Alvesson & Sköldberg, (2017). Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur AB

Bengtsson, L. & Sveningsson, S. (2019). Strategi – analyser, processer och identiteter. Kap 2. I Alvesson, M. & Sveningsson, S. (red.). Organisationer, ledning och processer. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur AB

Boolsen, W., (2007). Kvalitativa analyser. Upplaga 1. Malmö: Gleerups utbildning AB

Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga 1. Malmö: Liber ekonomi

Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga 3. Stockholm: Liber AB

David & Sutton, (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Upplaga 1:1. Lund: Studentlitteratur AB

Denscombe, M., (2018). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Upplaga 4:1. Lund: Studentlitteratur AB

Dubber, A. (2013). Music in the digital Age – Making sense of the commerce & culture of popular music. Leanpub Publishing (E-book)

Elg, U. (2019). Externa relationer – kostnader, beroenden och fördelar. Kap. 4. I Alvesson, M. & Sveningsson, S. (red.). Organisationer, ledning och processer. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur AB

Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann E.; Wängnerud, Lena. 2017. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Upplaga 5. Stockholm: Wolters Kluwer

Fejes & Thornberg, 2019. Handbok i kvalitativ analys. Upplaga 3. Stockholm: Liber AB

Hatch, M. (2018). Organization Theory – Modern, Symbolic and Postmodern

Perspectives. Upplaga 4. New York: Oxford University Press.

Hjerm, M., Lindgren, S. och Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys 2. Upplaga 2. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Jacobsen, D. & Thorsvik, J. (2014). Hur moderna organisationer fungerar. Upplaga 4. Lund: Studentlitteratur AB

Jensen & Sandström, (2016). Fallstudier. Upplaga 1:1. Lund: Studentlitteratur AB

Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. Upplaga 3:1. Lund: Studentlitteratur AB Nylin, L (2019-08-06) 4 Snabba Magnus Bjerkert/Adrian Recordings 20 år. Tillgänglig: http://www.musikindustrin.se/2019/08/06/¤-snabba-magnus-bjerkert-adrian-recordings-20-ar/ [Hämtad 2019-01-08].

Olsson & Sörensen, (2011). Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Upplaga 3. Stockholm: Liber AB

Belleflamme, P. & Peitz, M., (2010). Digital Piracy: Theory.

Tillgänglig: https://www.academia.edu/4841635/Digital_Piracy_Theory

[Hämtad 2019-12-22].

Wikström, P. 2013. The Music Industry: Music in the Cloud. Polity Press, Cambridge.

Yin, R., (2007). Fallstudier: design och genomförande. Upplaga 1:5. Stockholm: Liber AB

Yin, R., (2013). Kvalitativ forskning: från start till mål. Upplaga 1:1. Lund: Studentlitteratur AB

I författarens ägo:

Gidlöf, C.M. (2020-01-02) och (2020-01-07). Telefonintervju. I denna telefonintervju lät jag ställa frågor som lämpade sig utifrån studiens berörda ämne. Intervjupersonen pratade utifrån sin roll som entreprenör och bolagsägare, aktiv i musikbranschen och tillhörande näringsliv.

Bengtsson, G. (2020-01-07). Telefonintervju. I denna telefonintervju lät jag ställa frågor som lämpade sig utifrån studiens berörda ämne. Intervjupersonen pratade utifrån sin roll som entreprenör och bolagsägare, aktiv i musikbranschen och tillhörande näringsliv.

Minkert, M. (2020-01-08). Telefonintervju. I denna telefonintervju lät jag ställa frågor som lämpade sig utifrån studiens berörda ämne. Intervjupersonen pratade utifrån sin roll som entreprenör och bolagsägare, aktiv i musikbranschen och tillhörande näringsliv.

Wikström, O. (2003). Fallstudie av musikindustrin i en digital värld. Master. Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm (KTH). Tillgänglig:

https://www.nada.kth.se/utbildning/grukth/exjobb/rapportlistor/2003/rapport er03/wikstrom_ola_03062.pdf [Hämtad 2020-01-03].

Florén, T. (2010). Talangfabriken: Om organisering av kunskap och kreativitet i skivindustrin. Diss. Stockholm: Stockholms Universitet.

Tillgänglig:

http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A352204&dswid=317 [Hämtad 2020-01-06].

Hemsidor:

Despotz Records. Tillgänglig: https://despotz.se [Hämtad 2020-01-06]. Routley, N (2018-10-06) Visualizing 40 Years of Music Industry Sales. Tillgänglig: https://www.visualcapitalist.com/music-industry-sales/ [Hämtad 2019-12-06].

Svenska Oberoende Musikerförbundet. Tillgänglig: http://som.se [Hämtad 2020-01-02].

Vetenskapsrådet. Tillgänglig: https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html [Hämtad 2020-01-08].

Wikipedia. Sökord: Napster. Tillgänglig:

7 Bilaga

______________________________________________

In document Indiebolagen i nutid (Page 75-83)

Related documents