Semistrukturerade intervjuer

Inom studier som bygger på kvalitativ forskningsstrategi brukar den insamlade empirin betecknas som datainsamlingsenheter. När det gäller syftet att bibehålla en trovärdighet i forskningens studie är Yin (2013) noga med att poängtera vikten i att välja datainsamlingsenheter av sådan karaktär som på ett rimligt sätt avspeglar det ämne studien i sig handlar om. Mot bakgrund av detta valde jag därför att sträva mot medvetna val i min insamling av dataenheter där ambitionen varit att öppna upp för varierande svar och tolkningar av ämnet. Som jag nämnde i föregående avsnitt ämnar jag bygga studiens huvudsakliga empiri utifrån intervjuer med olika indiebolag vilka jag i forskningen valt att betrakta som fall.

När det kommer till småskaliga forskningsprojekt där forskaren har en begränsad budget i termer av tid och pengar menar Denscombe (2018) på att, den tid och ansträngning forskaren investerar i att genomföra intervjuer, ger bäst utdelning när avsikten är att undersöka komplexa och subtila fenomen. Som tidigare nämnt är jag av uppfattningen att skivbolagens strategier är ett tämligen svår-raffinerat ämne att fördjupa sig i. Lägg där till att musikbranschen i sig redan är en komplex tillvaro med en skäligen omständlig näringskedja. I linje med detta kändes det därför motiverat att bygga empirin utifrån intervjuer för att på så sätt uppnå ett i, slutändan, legitimt och försvarbart resultat.

David & Sutton (2016) nämner att den kvalitativa intervjun kan tas i anspråk på olika sätt. De skiljer på kumulativ intervju, där intervjuaren återvänder till samma person flera gånger, gruppintervju och intervjuer som genomförs mellan två personer; intervjuobjektet och den som intervjuar. Enda gången jag lät utföra kumulativa intervjuer var i kontakten med Carl-Marcus Gidlöf på Despotz Reocords. I det fallet hade vi två intervjuer som ägde rum vid två olika tillfällen.

Det är inte ovanligt att fallstudier omfattar kvalitativa intervjuer. Vad som gör intervjuer kvalitativa beskriver David & Sutton som designen av frågorna och det utrymme intervjupersonen får för sina svar (2016). Detta leder in på distinktionen mellan standardiserade kontra icke standardiserade intervjuer. Standardisering syftar på den begränsning av möjliga svar intervjupersonen kan ge i sin respons och tas i uttryck genom att forskaren ställer slutna frågor, vilket därmed leder till större utrymme för kvantifiering (ibid). Det ostandardiserade förhållandet till frågornas formulering öppnar å sin sida upp för öppna svar vilket ger större djup och en mer personlig detaljrikedom. Syftet med att fördjupa mig i respektive fall har hela tiden varit att uppnå ett djup med fokus på detaljrikedom snarare än bredd och mångfald. Med det sagt

formade jag intervjuguiden utifrån öppna frågor för att på så vis uppnå svar av sådan karaktär som bäst lämpar sig för studiens design.

Olika typer av intervjuer ger underlag för olika typer av analyser och slutsatser. Samtidigt kan intervjuer användas i olika sammanhang och för varierande syften (Lantz, 2013). Bryman & Bell berättar att forskaren i händelse av semistrukturerade intervjuer använder sig av en i förväg formulerad lista över relativt specifika teman som ska beröras – en så kallad intervjuguide (2017). Den semistrukturerade intervjuns huvudsakliga karaktärsdrag är mångt och mycket möjligheten att för intervjupersonen utforma svaren på sitt eget sätt. Även om jag lät formulera en intervjuguide präglades respektive kontakt av väldigt öppna dialoger. Detta går hand i hand med Denscombes syn på semistrukturerade intervjuer som menar på att intervjuaren är inställd på att vara flexibel när det gäller ämnenas ordningsföljd. Vidare berättar han att den semistrukturerade intervjun även tillåter intervjupersonen att utveckla sina tankar och tala mer ingående om de frågor och ämnen intervjuaren tar upp – svaren är öppna och fokus ligger på möjligheten att för intervjupersonen utveckla sina resonemang och idéer (Denscombe, 2018).

3.3.2 Fallstudie

Bryman & Bell beskriver studiers forskningsdesign som ett ramverk för generering av empiriska data (2017). Denna uppsats är formad som en fallstudie då den har för avsikt att skapa en förståelse för en organisatorisk företeelse; indiebolagens strategier. Yin talar om att fallstudiemetoden i enkla drag gör det möjligt för forskaren att bevara helheten och det betydelsefulla i verkliga händelser så som organisations- och ledningsprocesser (2007). Mot bakgrund av detta fann jag således fallstudiens tillvägagångssätt som motiverad med hänsyn till att studiens forskning, givet problemområdets komplexitet, förutsätter en närhet till ämnet.

I sin tur menar Denscombe på att syftet med fallstudier är att ”belysa det generella genom att titta på det specifika” (Denscombe, 2018). Följaktligen är min uppfattning att detta i bästa mån uppnås genom nära kontakt med olika indiebolag – studiens fall.

Som bekant lyder studiens problemformulering ”Vilka strategier använder nutidens indiebolag för att framgångsrikt konkurrera på en allt mer digitaliserad musikmarknad?”. Enkelt översatt lyder essensen ”hur leder indiebolagen sina organisationer”. I linje med detta berättar Jensen & Sandström att fallstudier är lämpliga i de fall forskningsfrågan börjar med ”hur” eller ”varför” (2016). Vidare menar dem på att fallstudier som forskningsdesign passar studier som handlar om aktuella händelser. En annan anledning som motiverade mig till att använda just fallstudie som tillvägagångssätt är undersökningens omfattning, samtidigt som valet inte bestämmer vilka specifika metoder som måste användas. Detta kände jag passar min forskningsdesign och arbetsprocess samtidigt som Denscombe menar på att just detta är en av fallstudiens starka sidor - den möjliggör varierande metoder beroende på omständigheterna och de speciella krav som situationen gäller (Denscombe, 2018).

Även om mitt intresse till frågan initierades utifrån en historisk omständighet tar problemformuleringen fäste i en nutida kontext och verklighet. Fokus ligger på process snarare än resultat, på kontext snarare än på specifika variabler och upptäckt snarare än bevisning (Jensen & Sandström, 2016). Med detta sagt beslöt jag mig för att använda fallstudie som design då ambitionen för forskningen är att uppnå genomgripande insikter om en viss situation – i detta fall indiebolagens strategier. Innan vi avslutar detta avsnitt och går vidare vill jag dock ta tillfället i akt och tydliggöra att jag i studien betraktat varje fall som en individuell och unik företeelse. Med andra ord nollställde jag mina personliga erfarenheter och perspektiv inför varje intervju och lät inte andra

fall påverka dialogen eller dess utbyte. Fallen är och förblir unika och är inte på några sätt generaliserbara. Jag vill även poängtera att de fall jag valt att fördjupa mig i inte på något sätt representerar hela marknader. Bara för att jag fördjupar mig i ett fall som möjligen nischar sig mot en viss genre innebär heller inte detta att fallet i fråga reflekterar alla andra bolag som möjligen nischar sig mot samma genre.