Tidigare forskning visar att det finns stora brister i att låta barn få komma till tals i både handläggning och rättsprocesser som handlar om barnet självt och att barnets rätt hamnar i skymundan (Mattson, 2011; Maskrosbarn, 2006).) Även vår studie har mynnat ut i ett fokus på samarbetet med föräldrarna och inte barnen, trots att det är barn det handlar om. Forskning med perspektivet ur barns ögon vid socialtjänstens handläggning av barn skulle kunna förbättra livssituationen för utsatta barn och öka vägledning för professionella. Vi saknar
forskning kring rättssäkerhet om gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme kopplat till erfarenhet av barnavårdsutredningar. Att handlingsutrymmet och således sättet att arbeta på påverkas av socialsekreterarens egna erfarenheter finns det kunskaper om men påverkas utredningarna vid avsaknad av erfarenhet hos socialsekreteraren och i så fall på vilket sätt?
Referenser
Andersson, G. (2013). Reflektioner om dilemman i social barnavård. Socialvetenskaplig tidskrift, 2, 93-107.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Foucault, M. (2017). Övervakning och straff: fängelsets födelse. (Femte översedda och ombrutna upplagan).
Lund: Arkiv förlag.
Forkby, T., Höjer, S., & Liljegran, A. (2015). Lekmannastyrning inom social barnavård. I. Höjer, S. (Red).
Människobehandlande organisationer: villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete.
(1.utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Förvaltningslagen (SFS, 2017:900). Hämtad från Riskdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forvaltningslag-2017 900_sfs-2017-900
Föräldrabalk (SFS 1949:383). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/foraldrabalk-1949381 _sfs-1949-381
Grimen H & Molander A (2008): ”Profesjon og skjønn”. I Molander A & Terum LI (red) Profesjons- studier.
Oslo: Universitetsforlaget.
Hasenfeld, Y. (red.) (2010). Human services as complex organizations. (2. ed.) Los Angeles: Sage.
Hasenfeld, Y. (2015) Inledning. I S. Johansson, P. Dellgran & S. Höjer. (red.) (2015). Människobehandlande organisationer: villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. (1.utg.) Stockholm: Natur
& kultur.
Heimer, M., Näsman, E., & Palme, J. (2018). Vulnerable children's rights to participation, protection, and provision: The process of defining the problem in Swedish child and family welfare. Child & Family Social Work, 23(2), 316-323.
Höjer, I. (2012) Föräldrar möter social barnavård - att ha sitt barn i familjehem. I I. Höjer, M. Sallnäs, Y.
Sjöblom (Red.), När Samhället Träder In – Barn, Föräldrar och Social Barnavård, Lund:
Studentlitteratur.
Jacobsson, K., (2008) Den svårfångade kvaliteten. I. Sjöberg, K. & Wästerfors, D. (Red.) Uppdrag forskning:
Konsten att genomföra kvalitativa studier. Malmö: Liber, S. 162-183.
Jacobsson, M. (2006). En ritual som ger tyngd : om muntliga förhandlingar i mål om tvångsvård. I Organisation och omvärld : nyinstitutionell analys av människobehandlande institutioner (s. 119–146). Lund:
Studentlitteratur.
Johansson, R. (2007). Vid byråkratins gränser: om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. (3. uppl.) Lund: Arkiv.
Johansson, S. (2012). Who runs the mill? The distribution of power in Swedish social service agencies.
European Journal of Social Work, 15(5), 716–732.
https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1080/13691457.2011.594424
Johansson, S. , Dellgran, P. & Höjer, S. (red.) (2015). Människobehandlande organisationer: villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. (1.utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Justitiedepartementet. (2017). Se barnet! Betänkande av 2014 års vårdnadsutredning. (SOU 2017:6). Hämtad från URL:
https://www.regeringen.se/490ab7/contentassets/acc04add4adb4f8fbcb560a4983fdcec/se-barnet-sou-201 76
Järkestig Berggren. U. Framväxten av ett nytt yrke och dess påverkan på professionellas handlingsutrymme.
(2011). Arbetsmarknad & Arbetsliv, 17(4), 109–120.
Järvinen, M. (2015). Ett maktperspektiv på mötet mellan klient och system. I. A. Meeuwisse & H. Swärd, (red.) Perspektiv på sociala problem (s.281-300). (2., omarb. utg.) Stockholm: Natur & kultur
Kaldal, A. (2010). Parallella processer : En rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads- och LVU-mål (Doktorsavhandling, Stockholms Universitet. Jure Förlag, Stockholm.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-199052-med-sars kilda-bestammelser-om-vard_sfs-1990-52
Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181197-om-for enta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197
Lipsky, M. Street-Level Bureaucracy: Dilemmas of the Individual in Public Services. New York: Russell Sage Foundation, 1980. (1980). Politics & Society, 10(1), 116–116.
Lundström, T. & Sunesson, S. (2016). Socialt arbete utförs i organisationer. . I. A. Meeuwisse,H. Swärd, S.
Sunesson & M. Knutagård. (red.), Socialt arbete: en grundbok (s.271-289). (3., [rev. och utök.] utg.) Stockholm: Natur & Kultur
Maskrosbarn (2015). Jag är bara en påse med pengar: en rapport av Maskrosbarn om ungdomars upplevelser av insatser från socialtjänsten. [Stockholm]: Maskrosbarn.
Mattsson, T. (2011). Lagen - några utgångspunkter. I T. Hjort (Red.), Social barnavård - några utmaningar.
Glimtar från forskning ur olika perspektiv. (Meddelanden från Socialhögskolan; Vol. 2011:6), (Research Reports in Social Work; Vol. 2011, No. 6) (s. 5-14). Lunds universitet.
Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2016).Socialt arbete i internationellt jämförande perspektiv. I. A. Meeuwisse,H.
Swärd, S. Sunesson & M. Knutagård. (red.), Socialt arbete: en grundbok (s.97-125). (3., [rev. och utök.]
utg.) Stockholm: Natur & Kultur
Ponnert, L. (2007). Mellan klient och rättssystem - Tvångsvård av barn och unga ur socialsekreterares perspektiv (Between the client and the legal system - Compulsory care of children and young persons from a social worker perspective). Lunds universitet, Socialhögskolan
Ponnert, L. (2011). Socialsekreteraren i organisationen. I T. Hjort (Red.), Social barnavård - några utmaningar.
Glimtar från forskning ur olika perspektiv. (Meddelanden från Socialhögskolan; Vol. 2011:6), (Research Reports in Social Work; Vol. 2011, No. 6) (s. 38-51). Lunds universitet.
Regeringskansliet. (2018). Barnkonventionen som svensk lag. Hämtad 2020-05-29 från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnkonventionen-som-svensk-lag/
Rothstein, B. (2018). Välfärdsstat, förvaltning och legitimitet. I. C. Dahlström (Red.), Politik som organisation:
förvaltningspolitikens grundproblem. Sjätte upplagan Lund: Studentlitteratur.
Ruch, G., Winter, K., Morrison, F., Hadfield, M., Hallett, S., & Cree, V. (2019). From communication to co-operation: Reconceptualizing social workers' engagement with children. Child & Family Social Work.
Singer, A. (2000). Föräldraskap i rättslig belysning. Diss. Uppsala : Univ.. Uppsala.
Skillmark, M., & Oscarsson, L. (2020). Applying standardisation tools in social work practice from the perspectives of social workers, managers, and politicians: a Swedish case study: Användning av standardiseringsverktyg i socialt arbete ur socialarbetares, chefers och politikers perspektiv: En svensk fallstudie. European Journal of Social Work, 23(2), 265-276.
Socialstyrelsen. (2006). Barn och unga i socialtjänsten. Utreda, planera och följa upp beslutade insatser.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2016). Utreda barn och unga. Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen.
Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-1-9.pdf Socialstyrelsen. (2018). Grundbok i BBIC. Barns behov i centrum. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialtjänstlag (SFS 2001:453). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-20014 53_sfs-2001-453
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red), Handbok i kvalitativa metoder (s.19-33). (1. uppl.) Malmö: Liber.
Swärd, H. & Starrin, B. (2016) Makt i socialt arbete. I. A. Meeuwisse,H. Swärd, S. Sunesson & M. Knutagård.
(red.), Socialt arbete: en grundbok (s.393-413). (3., [rev. och utök.] utg.) Stockholm: Natur & Kultur Thornberg, R. & Fejes, A. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I. A. Fejes & R.
Thornberg, (red.), Handbok i kvalitativ analys (s.273-295). (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Wörlén, M. (2010). Att prioritera i socialtjänsten–om kommunalt handlingsutrymme och beslutsfattande.
Socialvetenskaplig tidskrift, 1, 28.
Öberg, P.. (2011). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red), Handbok i kvalitativa metoder (s.58-70). (1. uppl.) Malmö: Liber.
Östberg, F. (2010). Bedömningar och beslut: Från anmälan till insats i den sociala barnavården (Doctoral dissertation, Institutionen för socialt arbete-Socialhögskolan, Stockholms universitet).
Bilagor
Intervjuguide
Inledning/Bakgrund
Kan du berätta om din bakgrund inom Socialtjänsten?
- Hur länge har du arbetat inom Socialtjänsten?
- Hur länge har du arbetat med utredning?
- Kan du beskriva din erfarenhet av situationer där LVU har varit aktuellt/uppe för diskussion.
Hur kan det se ut?
När föräldrar inte medverkar i utredning eller till föreslagna/beslutade insatser:
- Hur kan det se ut? När under processen kan det ske?
- Finns det någon gemensam nämnare mellan de föräldrar som inte medverkar?
Riskfaktorer?
Hur tänker du om att det finns en risk kring barnet men den är inte påtaglig?
Hur tänker du om när det förekommer bristande föräldraförmåga?
Lagstiftning, riktlinjer, påtaglig risk
I förhållande till barnets bästa/skydd, hur ser du på:
- lagstiftning och riktlinjer?
- Barnkonventionen?
Vad tänker du om tvång och frivillighet kopplat till lagstiftning?
(Risk och påtaglig risk, krav för att påtaglig risk ska uppnås, är de adekvata?)
Kan du beskriva en situation där du uppfattat att det det funnits en risk för att barnets hälsa och utveckling skadas men den är inte (som lagstiftningen säger) påtaglig?
Handlingsutrymme
- Kan du beskriva hur du skulle kunna påverka? Situationen, föräldrarna. Lagstiftning Har ni några uttalade riktlinjer för hur ni ska arbeta om/när dessa situationer uppstår?
- Hur ser de ut i så fall?
Avrunda
- Är det något du skulle vilja tillägga?
- Något som du tycker vi skulle ha frågat om?
Tror du att din uppfattning som du har delat med oss i dag också delas av dina kollegor runt om i landet?
Medgivandeblankett
Till den det berör.
Hej!
Vi, Anneli Friberg och Solvej Strid, studerar till socionomer vid Stockholms
universitet. Under termin sex på vår utbildning skriver vi en C-uppsats. Som en del av uppsatsen kommer vi att intervjua socialsekreterare som arbetar/har arbetat med barnutredningar.
Syftet med vår C-uppsats är att beskriva hur socialsekreterare förhåller sig till situationer där det finns risk för att barnets hälsa och utveckling skadas och vars föräldrar inte medverkar till frivilliga insatser och/eller samtal.
Intervjuerna kommer att spelas in. Allt material kommer att hanteras konfidentiellt och inspelningarna kommer att raderas efter det att uppgiften är examinerad, under vårterminen 2020. Alla som deltar kommer att vara anonyma i rapporten. Texten kommer att vara utformad så att ingen individ som deltar eller omnämns kommer att kunna identifieras. Kommunen socialsekreteraren arbetar i eller har arbetat i kommer inte att nämnas.
Intervjun är frivillig och kan avbrytas när som helst.
Samtycke till deltagande i C-uppsatsen: När barns hälsa och utveckling riskerar skadas och föräldrar inte medverkar. Hur kan socialsekreterare förhålla sig till att barns hälsa och utveckling riskerar skadas, samtidigt som deras föräldrar inte medverkar till frivilliga insatser.
Underskrift, ort och datum:
Namnförtydligande: