Det projekt som jag arbetat med under hšsten, ÓUtvŠrdering av insatser fšr landsbygds-utveckling i JŠmtlands lŠn och dess effekter 1996-98Ó, har beršrt just de omrŒden som jag Šr intresserad av (se rapporten). I projektet ingŒr att fšra tillbaka utvŠrderingsresultaten till de som beršrs, vilket kŠnns viktigt. En del i det arbetet blir avrapportering till lŠnsstyrelsens sŠrskilda referensgrupp fšr landsbygdsutvecklingsfrŒgor, vilket kommer att ske i mars.
Fšr mig faller det sig sedan naturligt att gŒ vidare i det projekt som ska kartlŠgga och forska om den sociala ekonomin i Sverige, dŠr ALI samarbetar med SIR (Institutet fšr regionalforskning). Vi Šr tre deltagare frŒn ALI:s mastersutbildning som genom att kombinera studier vid ALI med projektarbete redan pŒbšrjat Ódet nya projektjobbetÓ. KartlŠggningsdelen i projektet har precis startat. DŠr ingŒr specificerade och fšrutbestŠmda uppgifter som ska utfšras, men fšrhoppningsvis finns mšjlighet fšr oss som deltar att anvŠnda de kunskaper-/erfarenheter vi har och utveckla dem vidare under projektets gŒng. Vi kommer att arbeta i ett forskningsteam som redan har utformats, vilket kŠnns bra och nšdvŠndigt. VŒra ambitioner Šr att projektet resulterar i uppsatser inom vŒra respektive intresseomrŒden, vilka samtidigt kommer att fungera som projektrapporter.
Projektet finansieras av nŠringsdepartementet och ska slutredovisas i juni Œr 2000. InnehŒllet handlar om att kartlŠgga den sociala ekonomin i Sverige, med fokusering pŒ jobbskapande processer. Fallstudier ska komplettera kartlŠggningen. NŒgra av de faktorer som kommer att ingŒ i sammanstŠllning och analys av projektet Šr: JŠmstŠlldhet, regionala aspekter, den sociala ekonomins roll/funktion, organisations- och ledarskap samt finansiering. Jag hoppas att det ska finnas utrymme att ta in andra aspekter som kan visa sig vara intressanta, exempelvis demokratiaspekten som jag tror kommer visa sig vara sŠrskilt relevant.
Genom att gŒ masterutbildningen och arbeta i projektet om den sociala ekonomin i Sverige, fšrsšker jag fŒ mina intresseomrŒden att sammanfalla sŒ att projektarbetet Šven kan innebŠra uppsatsskrivande. €r fortfarande ÓpŒ vŠgÓ att hitta just det omrŒde/de frŒgestŠllningar som jag vill fšrdjupa mig i, men det handlar mycket om utvecklingsfrŒgor och fšrŠndringsarbete i ett
processperspektiv, kopplat till strukturfrŒgor i arbetsliv och samhŠlle. Demokratiaspekten Šr central och viktig inom omrŒdet social ekonomi. Jag vill Šven kunna anvŠnda mig mer av den bakgrund jag har som etnolog, och kombinera den med aktionsinriktad forskning.
2.2.2 FšrŠldrakooperativen och ledarskapet.
Av Chatrine Hšckertin
INLEDNING
Fšr 1 _ Œr sedan flyttade jag och min familj frŒn …stersund ut pŒ landsbygden. Det var sjŠlvfallet en stor omstŠllning och det innebar att vi i flera avseenden fick ompršva gamla, invanda levnadsmšnster fšr nya. Efter en tid bšrjade vi fascineras av mŠnniskors engagemang och entusiasm fšr sin bygd och fšr viljan att arbeta tillsammans fšr gemensamma ŠndamŒl.
DŠr finns en slags sjŠlvklar instŠllning kring att sjŠlva lšsa problem och tillfredsstŠlla behov, utan att fšrlita sig till nŒgon utomstŒende. NŠr vi sŒ skrev in vŒr Šldsta dotter pŒ fšrŠldrakooperativet i Rissna fšrstŠrktes denna bild ytterligare och vi blev pŒ ett naturligt sŠtt delaktiga i den gemenskap som prŠglar de nŠraliggande byarna.
Den nykooperativa ršrelsen har utvecklats och expanderat kraftigt under de senaste tio Œren (om Šn sjŠlva boomen skedde just i bšrjan av 90-talet) och med sina 168 registrerade kooperativ 19984 ligger JŠmtlands lŠn lŒngt framme jŠmfšrt med rikssiffror nŠr det gŠller antal kooperativ per lŠn. Av dessa 168 Šr 44 fšrŠldrakooperativ och de finns representerade i JŠmtlands samtliga kommuner enligt nedan.
Tabell1. Antal fšrŠldrakooperativ respektive antal invŒnare i JŠmtland fšrdelat pŒ lŠnets Œtta kommuner. KŠlla: Kooperativ Utveckling, JŠmtlands lŠn samt LŠnsstyrelsen.
Kommun Antal
kooperativ
Antal kommun-invŒnare5
Berg 4 8 278
BrŠcke 9 7 851
HŠrjedalen 4 11 722
Krokom 5 14 274
Ragunda 3 6 543
Stršmsund 2 14 557
•re 6 9 841
…stersund 11 58 675
Totalt 44 131 741
Av tabellen framgŒr att BrŠcke, fšljt av •re, har flest fšrŠldrakooperativ i relation till invŒnarantal. Berg, HŠrjedalen, Krokom och Ragunda intar en mellanposition, medan Stršmsund och …stersund har minst antal fšrŠldrakooperativ fšrdelat pŒ antal invŒnare.
4 Siffran utgšr antalet kooperativa fšreningar i JŠmtlands lŠn som bildats 1976 eller senare, sammanstŠlld
av Kooperativ Utveckling, JŠmtlands lŠn (nov -1998).
5 LŠnsstyrelsens statistikenhet med siffror gŠllande fšr Œrsskiftet 98-99.
1.1 OrganisationskaraktŠristik fšr fšrŠldrakooperativ
Ett kooperativ kan beskrivas som en fšrening av mŠnniskor som bedriver en ekonomisk verksamhet till nytta fšr medlemmarna och fšr att tillgodose medlemmarnas behov. Den Internationella Alliansen (IKA) har vidare antagit principer kring att dŠr skall finnas en demokratisk styrning genom medlemmarnas delaktighet och att medlemskapet skall vara šppet och frivilligt. DŠr skall finns sjŠlvbestŠmmande och oberoende och eventuellt šverskott skall fšrdelas sŒ att ingen medlem gynnas pŒ de švrigas bekostnad. Andra viktiga vŠrdegrunder Šr principen om en medlem, en ršst och att samverkan i mšjligaste mŒn skall ske med andra kooperativ. Det som utmŠrker all kooperativ verksamhet Šr att det Šr medlemmarna som Šger och driver verksamheten tillsammans och att organisationen primŠrt bygger pŒ medlemmarnas eget deltagande (Walter & WŠchter 1997). Det finns emellertid inga formella krav att alla kooperativ mŒste fšlja samtliga principer bokstavligt. Tanken om medlemskapet som šppet och frivilligt Šr inte alltid sant fšr fšrŠldrakooperativ, dŒ medlemskap endast kan ges i mŒn av plats. Det Šr Šven vanligt att man tar hŠnsyn till barngruppens sammansŠttning m a p Œlder, kšn, mm, nŠr det gŠller rekrytering av nya medlemmar.
De fšrŠldrar som Šr medlemmar i ett fšrŠldrakooperativ drivs ofta av ett genuint engagemang fšr sina barns bŠsta, men de sŠtter ocksŒ in kooperativet Šven i ett stšrre sammanhang dŠr det blir en viktig del i den helhet som krŠvs fšr en bys šverlevnad. Detta Šr ofta fallet i glesare befolkade delar av landet, t ex i JŠmtland, och denna uppfattning bekrŠftas Šven i facklitteratur (Grut 1995; Lorendahl 1993). I dessa glest befolkade byar stŒr mŒnga fšrŠldrakooperativ infšr stora utmaningar, dŒ minskad barntillstršmning utgšr ett direkt hot mot den fortsatta verksamheten.
En fšrŠldrakooperativ fšrskola alt fritidshem skiljer sig frŒn en kommunal dito genom att barnens fšrŠldrar inte bara Šr brukare/mottagare av barnomsorg, utan faktiskt Šr med och driver och ansvarar fšr att verksamheten skall fungera (Walter & WŠchter).
FšrŠldrakooperativ driver sin verksamhet pŒ entreprenad Œt kommunen (Zakrisson 1998) och verksamheten finansieras med hjŠlp av kommunala bidrag, medlemsavgifter och ideell fšrŠldrainsats. Den vanligaste associationsformen Ð liksom fšr andra kooperativ Ð Šr ekonomisk fšrening, dŒ den visat sig praktiskt fšr ŠndamŒlet. DŠrmed Šr det Patent Ð och Registreringsverket (PRV) som Šr kontrollmyndighet fšr den ekonomiska verksamheten och det juridiska regleras i lagen om ekonomiska fšreningar (EFS 1987). DŠr finns Šven strikt reglerat hur den ekonomiska fšreningen skall vara organiserad.
Den fšrŠldrakooperativa barnomsorgsformen ger antagligen fšrŠldrar mer inflytande och delaktighet Šn om verksamheten drivs i kommunal regi, men dŠr finns dock samma skyldigheter att fšlja lagar och fšrordningar som inom kommunal barnomsorg.
Samtliga skyldigheter och rŠttigheter finns reglerade i sŠrskilt avtal mellan kooperativet och kommunen. Walter och WŠchter (1997) beskriver organisationen och samarbetet pŒ fšrŠldrakooperativ i fyra nivŒer enligt nedan.