1. Bearbeta de frekvenstabeller som fanns att tillgŒ utifrŒn enkŠtens rŒdata, vilket redovisas i resultatavsnittet.
2 . SammanstŠlla fšr omrŒdet relevant litteratur kring psykosocial arbetsmiljš, speciellt inriktat mot begrepp sŒsom krav, kontroll, socialt stšd/handledning samt utbrŠndhet.
3. Samtal med andra myndigheter med liknande arbetssituationer och se om de arbetar med kontinuerlig handledning fšr personalen.
4. Studera projektmaterialets validitet och reliabilitet.
Litteraturstudie om psykosocial arbetsmiljš
Vid en litteratursškning om polisers psykosociala arbetsmiljš sŒ kan man konstatera att det finns en del material kring traumatiska (katastrof), hotfulla och vŒldsamma situationer och i dessa fall finns utarbetade handlingsplaner pŒ hur man skall hantera de mŠnniskor som utsŠtts fšr sŒdant. Om man dŠremot ser till arbetssituationer som ej Šr av samma traumatiska art men dock med starka kŠnslomŠssiga aspekter inblandade sŒ finns det betydligt mindre material.
Olika typer av utredningsarbeten, dŠribland sexualbrottsutredningar kan sŠgas tillhšra den kategorin.
Hur ser dŒ denna arbetsgrupps arbetssituation ut? Sšderfeldt och Sšderfeldt (1997) har tittat pŒ den psykosociala arbetsmiljšn i mŠnnniskovŒrdande arbeten Man skiljer mellan olika kategorier av mŠnniskovŒrdande arbeten. En av dessa benŠmns som bedšmande, och har till syfte Óatt stŠlla en diagnos eller gšra nŒgon annan bedšmning fšr att andra skall kunna ageraÓ.
De bŒda forskarna fokuserar sina studier pŒ mŠnniskors upplevelser vad gŠller krav, kontroll och socialt stšd i arbetet. Man kan i detta material finna paralleller med sexualbrottsutredarens psykosociala arbetsmiljš.
En analysmodell har arbetats fram som ett redskap fšr att ŒskŒdligšra situationen. Modellen visar fšljande;
Man mŒste studera organisationen, bŒde den formella och den informella. Man kan visa pŒ att stress i arbetet beror pŒ specifika kombinationer av krav i arbetet, den kontroll man kan utšva šver sina arbetsuppgifter, och det sociala stšd som man fŒr i arbetet. Vissa negativa kombinationer ger upphov till stress, och stressen har effekter pŒ hŠlsa och utbrŠndhet. Och det mest kritiska intrŠffar nŠr man har hšga krav men lŒg kontroll och dŒligt stšd.
Begreppen krav och kontroll Šr av central betydelse varfšr man bšr studera detta mer ingŒende.
Krav och kontroll
NŒgra fšregŒngare nŠr det gŠller dessa begrepp Šr Karasek och Theorell (1989).
De menar att mŠnniskans hŠlsa och hennes psykosociala arbetsmiljš har stark inverkan pŒ varandra. De pŒtalar ocksŒ att det mŒste ske en fšrŠndring i dagens konventionella sŠtt att se pŒ och designa arbete. Enligt dem gŒr det Œt fšr mycket kraft till att bota individen i stŠllet fšr att sška kŠllan till problemet, i fšrsta hand arbetsmiljšn.
Karasek och Theorell har utefter egna och andras studier utarbetat en tvŠrvetenskaplig modell, den sŒ kallade krav/kontroll modellen, som dom vill ska fungera som en plattform fšr fšrŠndring av arbeten samt fšr vidare forskning. Det centrala begreppet i denna forskning Šr stress. Deras teori hŠvdar att stress uppkommer som resultat av hšga krav i arbetet kombinerat med lŒg kontroll šver arbetets utfšrande och resultat, vilket kan leda till en rad psykiska och fysiska sjukdomar. Karasek & Theorell framhŠver Šven tidsfaktorn som en viktig komponent vid utvecklande av sjukdom. Lagrad press/stress (accumulated strain) leder slutligen till negativa fšrŠndringar i bland annat hjŠrtkŠrl-, mag- och immunsystemet. Man pŒverkas alltsŒ mer negativt om man blir utsatt fšr stress/press under en lŒng tid.
I modellen vŠgs ocksŒ socialt stšd frŒn kollegor och arbetsledning in, vilket enligt dem har en modererande effekt.
UtbrŠndhet
En av de negativa effekterna som Karasek och Theorell lyfter fram Šr utbrŠndhet, och dŒ detta fšrekommer som en del i syftet fšr projektet finns det anledning att se nŠrmare pŒ begreppet.
Arbete med andra mŠnniskor dŠr relationen till klienten stŒr i fokus kan medfšra utbrŠndhet, enligt mycket forskning (Sšderfeldt och Sšderfeldt, 1997); (Hallsten, 1993). Ofta drabbas de som arbetar nŠra mŠnniskor med problem, sŒsom socialt arbete, lŠkare, poliser med flera (Bronsberg & Vestlund, 1995)
En av de ledande forskarna i omrŒdet Šr Maslach (1997), som dragit fšljande slutsatser. Tre aspekter verkar ligga till grund fšr begreppet. Maslach menar att tre aspekter av utbrŠndhet fšljer varandra i en process:
§ KŠnslomŠssiga krav i arbetet leder till emotionell utmattning
§ Utmattning leder till att man behandlar klienterna opersonligt, det vill sŠga en slags avpersonalisering
§ Det avpersonaliserade beteendet leder slutligen till kŠnslor av nedsatt personlig prestationsfšrmŒga.
Det rŒder inom forskningen oenighet kring begreppet utbrŠndhet, men gemensamt Šr att det Šr ett fšr individen negativt tillstŒnd. De flesta Šr šverens om att begreppet innefattar nŒgon form av affektivt stadie och engagemang (Hallsten, 1993). Man brukar uttrycka det sŒ som att man inte kan bli utbrŠnd om man inte brunnit fšr nŒgot.
Sšderfelt har studerat begreppet och funnit att en del av sambanden, som mŒnga forskare bygger sina teorier pŒ, Šr svaga. Hon menar att utbrŠndhet forskningen i praktiken handlar om emotionell utmattning. Men det Šr dock viktigt att fortsŠtta diskussionen kring begreppet (Sšderfeldt, 1997:2)
En av de viktigaste faktorerna nŠr man talar om begreppet, vare sig man talar om utbrŠndhet eller emotionell utmattning, Šr de kŠnslomŠssiga kraven i arbetet. Exempel pŒ andra kŠllor till utmattning Šr:
§ Arbetsbelastningen generellt
§ LŒgt inflytande šver arbetet, det vill sŠga lŒg kontroll
§ Rollkonflikter och rolloklarhet
§ KŠnslor av isolering i arbetet
§ Grad av klientkontakt
§ Bristande ledarskap
§ Brist pŒ stšd frŒn arbetsledare och arbetskamrater
§ Det psykosociala klimatet i organisationen (Sšderfeldt, 1997)
Frankenhaeuser har studerat omrŒdet stress och dess effekter pŒ oss mŠnniskor. Hon menar att ett starkt socialt stšd infšr arbetet Šr det bŠsta skyddet mot utbrŠndhet (Frankenhaeuser 1993).
Socialt stšd/Handledning
Det sociala stšdets betydelse som skydd mot ohŠlsa Šr en av stressforskningens mest omhuldade hypoteser. Flera undersškningar tyder pŒ att motstŒndskraften mot olika sjukdomar škar hos mŠnniskor som har tillgŒng till medmŠnskligt stšd (Frankenhaeuser 1993).
Handledning
Proffesionell handledning anvŠnds inte inom polisen i nŒgon stšrre utstrŠckning. Man arbetar mer med inriktning mot debriefing vilket Šr mycket viktigt, men dŒ denna metod mer handlar om att eliminera och lindra chockupplevelser och psykiska stressreaktioner efter omskakande uppdrag eller upplevelser (Sivertsson, 1985), sŒ faller de grupper som utsŠtts fšr mer lŒngdragna stressreaktioner av mer kronisk art inte innanfšr ramarna.
NŠr man talar om handledning sŒ bšr man uttrycka det som
Ó en kontinuerlig feedback pŒ mitt arbete, mitt arbetsŠtt och mig sjŠlv som personlig resurs i detta arbete, given i en gruppsituation och med en person, som jag uppfattar kompetent att ge denna, utifrŒn omfattande kunskaper och erfarenheterÓ (Bernler & Johansson, 1993)
(delar av detta Šr hŠmtat ur Portnoff, 1997) Coping
Hur beter sig dŒ en mŠnniska som utsŠtts fšr hšg belastning och stora pŒfrestningar? Den engelska benŠmningen pŒ stresshantering Šr coping.
Folkman och Lazarus (1984) har kommit fram till nŒgra generella slutsatser;
Ó de kognitiva och beteendemŠssiga anstrŠngningar en individ anvŠnder sig av fšr att bemŠstra, reducera och tolerera interna och externa krav som skapas av ett pŒfrestande utbyte mellan individen och dess omgivningÓ.
En situation vŠrderas som pŒfrestande dŒ individen upplever att han/hon inte har tillrŠckliga resurser att hantera den, vilket leder till att individen upplever situationen som ett hot mot sitt vŠlbefinnande.
Kontakt med andra myndigheter
Fšr att gšra en jŠmfšrelse med andra organisationer och se hur de tar hand om sin personal nŠr det gŠller handledning hos mŠnniskor med liknande kŠnslomŠssigt laddade Šrenden, togs kontakt med fšljande myndigheter; FrivŒrdsmyndigheten, FamiljerŒdgivningen, samt Barn och Ungdomsspykiatriska kliniken, samtliga i …stersund.
HŠr framkommer det att vid samtliga dessa myndigheter har personalen tillgŒng till regelbunden proffesionell handledning, vilket man fšr švrigt anser vara en nšdvŠndighet fšr att personalen skall mŒ bra och fungera i sina arbeten.
Projektet och enkŠten
Projektet har trots start 1994 ej slutfšrts. Ett sŠtt att undvika denna typ av fšrdršjningar kan vara att inte lŠgga mycket av ansvar pŒ enstaka personer. Projekt bšr drivas av en projektgrupp, dŠr man har en projektledare men dŠr arbetet fšrdelas mer. Man har mycket att vinna pŒ detta, inte minst kvalitetsmŠssigt.
Man bšr ocksŒ innan det satsas pŒ olika typer av projekt gšra en projektevaluering dŠr mŒl, indikatorer samt fšrutsŠttningar vŠgs in. Man kan pŒ detta sŠtt redan i planeringsstadiet, Óbygga inÓ lšsningar fšr olika hŠndelser, fšrutsedda som ofšrutsedda. Detta škar chanserna fšr ett projekts šverlevnad.
Det finns en del brister i materialet om projektet. Vad som bland annat saknas Šr bakgrunden till varfšr man valt att studera just sexualbrottsutredares situation. Det finns antagligen speciella skŠl till att just denna grupp Šr intressant men det finns icke beskrivet.
I švrigt bšr sŠgas att mycket av arbetet Šr ambitišst och noggrant utfšrt. Men det finns en del brister, vilket kunnat šverbryggas om fler mŠnniskor tagit del aktivt samt att man i vissa moment tagit hjŠlp frŒn experter.
VŠrdering av enkŠten
Materialet har nŒgra Œr pŒ nacken och visar kanske inte riktigt hur situationen ser ut idag.
Man har pŒ mŒnga hŒll kommit igŒng med arbetet kring eller utarbetandet av internkontroll, vilket kan sŠgas vara rutiner i organisationen fšr riskbedšmning av arbetsmiljšn, uppfšljning av sjukfrŒnvaro samt tidig upptŠckt av rehabiliteringsbehov.
Olika polismyndigheter har kommit olika lŒngt i detta arbete, vilket antagligen visar att situationen ser olika ut hos olika myndigheter och distrikt. HŠr mŒste ocksŒ skillnader i organisationskultur vŠgas in.
Vad betrŠffar kvaliteten av enkŠten sŒ Šr den skiftande. MŒnga frŒgor har strukits dŒ de ej kunnat besvaras. I flera fall Šr de fasta svarsalternativen luddiga, vad skiljer till exempel; Ja, sŒ gott som alltid med; Ja, fšr det mesta? De frŒgor med mera šppna svarsalternativ har dock varit anvŠndbara.
FrŒgorna Šr tyvŠrr i mŒnga fall inte validerade, alltsŒ att de mŠter vad de avser att mŠta.
Reliabiliteten, mŠtsŠkerheten, Šr en annan viktig aspekt nŠr man har med enkŠter att gšra.
Bland annat sŒ Šr man intresserad av att titta pŒ utbŠndhet hos gruppen men man mŠter icke detta pŒ ett tillfredstŠllande sŠtt vilket i sin tur gšr att man ej kan dra nŒgra direkta slutsatser.
Det uppges Šven i materialet om projektet att svarsfrekvensen var 78 stycken av totalt 84 enkŠter men i frekvenstabellerna Œterfinns endast 64 svar, 35 kvinnor och 29 mŠn. Vilket i sig Šr ett acceptabelt bortfall. Urvalet gjordes frŒn Polishšgskolans deltagarlistor frŒn utbildning fšr sexualbrottsutredare.
De brister som nŠmns ovan, Šr inte specifika fšr just detta projekt, det Šr lŠtt att man Ósitter pŒ kammarenÓ och skriver ner nŒgra frŒgor sam kŠnns relevant. Att utarbeta en enkŠt Šr inget enkelt arbete, om man vill att frŒgorna skall kunna besvara det man verkligen vill veta.
Det Šr ju synd att mŒnga frŒgor fŒr strykas pŒ grund av dessa anledningar.
Man kan dock som tidigare diskuterats anvŠnda sig av materialet fšr att skaffa sig en šverblick om dessa utredares upplevda situation samt att ta tillvara de fšrslag som lŠmnas.
RESULTAT AV ENK€TEN
HŠr presenteras resultat av de frŒgor som har kunnat analyserats utifrŒn frekvenstabellerna.
Materialet har studerats utifrŒn bakgrundsvariabler samt variabler sŒsom; samverkan, handledning, socialt stšd, svŒrigheter, upplevelser av jobbet samt slutligen fšrslag pŒ fšrbŠttringar.
Bakgrundsvariabler
Det var totalt 64 stycken som svarade pŒ enkŠten, 35 kvinnor och 29 mŠn. MedelŒldern var 45.5 Œr, och vad betrŠffar tjŠnstegrad sŒ var švervŠgande delen inspektšrer.
De flesta har jobbat nŒgra Œr med denna typ av utredningar, medelvŠrde: 7,4 Œr, och arbetar inte enbart med dessa utredningar. De allra flesta har Šven genomgŒtt Polishšgskolans utbildning fšr sexualbrottsutredare.
PŒ frŒgan hur man rekryterades har flera svarat; fšr att jag Šr kvinna och Šven nŒgra; fšr att ingen annan ville, vissa har Šven uppgivit; kommendering. Majoriteten har dock via tillfrŒgning eller eget intresse valt dessa utredningar.
NŠr det gŠller frŒgor kring antal anmŠlda brott och hur mŒnga som lett till Œtal eller lagts ned sŒ har det ej utfšrts nŒgon nŠrmare analys om detta dŒ dessa siffror Šr sedan 1995 samt att man ej kan, pŒ grund av avsaknad av rŒmaterial, uttala sig om eventuell hšg belastning (man kan inte koppla svar om antal utredningar till hur stora distrikten Šr).
Samverkan, stšd och handledning.
De flesta har samrŒds-, samverkansgrupper med andra myndigheter (sociala myndighetetn, PBU, sjukvŒrden, Œklagare med flera) kring sexuella švergrepp. Och det Šr till stšrsta delen utredarna sjŠlva som deltager i dessa. Man uttrycker att man upplever mycket stšd i dessa grupper. Men man uppger ocksŒ att deltagandet frŒn ledning Šr lŒgt.
PŒ frŒgan om resurser till denna Šrendegrupp sŒ anger 58%; ja, det Šr en prioriterad grupp, 42% anser att det inte Šr det.
Och pŒ frŒgan om den upplevda uppfattningen hos myndighetschefen sŒ svarar mer Šn hŠlften; ingen uppfattning alls, eller negativ uppfattning, och 25%; bra uppfattning. Vad betrŠffar upplevd uppfattning hos arbetsledare och arbetskamrater ges fšljande svar;
MŒnga av arbetsledarna har fšrstŒelse fšr svŒrigheter kring utredningarna men lika mŒnga visar det inte.
Bland kollegor uppgavs blandad uppfattning, vissa Šr positiva men mŒnga verkar tycka att det Šr skšnt att slippa arbeta med dessa utredningar sjŠlva. MŒnga av svaren var; ingen vill jobba med brotten, de Šr nšjda att slippa, mycket begrŠnsad fšrstŒelse, misstŠnksamhet mot brotten sŒsom pŒhittade.
NŒgon svarade att efter ÓmarknadsfšringÓ av brotten sŒ škade fšrstŒelsen betydligt.
FrŒgan; har du tillgŒng till handledning i ditt dagliga arbete? Besvaras till stor del; Nej, sŒ gott som aldrig. Och pŒ frŒgan om handledning i sŠrskilt svŒra situationer., var svaren i princip de samma. Det finns dock flera som anger att myndigheten planerat handledning men att det ej kommit till stŒnd Šnnu. Det fšreligger dock skillnader mellan olika myndigheter.
De som fŒr handledning via; lŠkare, psykolog eller annan, uppger att handledningen motsvarar deras fšrvŠntningar i positiv bemŠrkelse.
Vad betrŠffar medarbetarsamtal sŒ uppger 66% att sŒdana ej fšrekommer. PŒ de myndigheter som har dessa samtal upplevs det positivt.
En frŒga stŠlldes kring i vilken grad man kŠnner uppskattning frŒn myndighetschef/
arbetsledare/ arbetskamrater. Svaren kan sammanfattas som fšljande; nŠr det gŠller myndighetschef sŒ var majoriteten av svaren i liten utstrŠckning eller ingen utstrŠckning alls.
Men gentemot arbetsledare och arbetskamrater lŒg de mesta svaren kring; i ganska stor utstrŠckning. Det Šr dock relativt stor spridning bland svaren, vilket man bšr beakta.
SvŒrigheter i arbetet
PŒ frŒgan om vilka svŒrigheter man anser att det finns med utredning av sexualbrott, anges fšljande; bevisningen, videofšrhšren, dŒlig kompetens hos jurister, massmedias intresse, dŒliga mŒlsŠgande berŠttelser, dŒlig arbetsro, lite fšrstŒelse hos ledning och psykiskt pŒfrestande/arbetsamt.
Egna fšrslag pŒ utveckling var; utbildning i fšrhšrsteknik, škad kunskap om barns utvecklingsstadier, utbildning av arbetsledare och chefer samt handledning.
Upplevelser av jobbet samt fšrslag pŒ fšrbŠttringar
Hur upplever man dŒ pŒverkan av sitt arbete bŒde i sjŠlva arbetssituationen men Šven mer privat.
NŠr det gŠller upplevelsen vid avskrivet Šrende sŒ upplever dock 55% av de som svarat;
besvikelse. Och detta uttrycks som ; frustration, vanmakt, ilska, mŒr dŒligt, man rannsakar sig sjŠlv, tŠnker pŒ barnen.
En frŒga som stŠlldes var; €r du psykiskt trštt efter dagens arbete? Mer Šn 50% svarar ja, ofta eller ganska ofta.
PŒverkar arbetet med sexualbrottsutredningar dig socialt i familjen?
En švervŠgande majoritet anser att arbetet pŒverkar dem socialt i familjen.
Med svar som: avsmak fšr egna sexuella aktiviteter, deprimerad, onormalt rŠdd om sina egna barn, frŒnvarande mentalt, magvŠrk, ens partner vill att man slutar utreda dessa brott.
Om man ser vidare pŒ frŒgor relaterade till hŠlsa sŒ tillfrŒgades utredarna om de haft sjukfrŒnvaro relaterad till arbetsuppgifterna kring sexualbrottsutredningar, de flesta angav, nej. Men hela 14% angav ja.
PŒ frŒgan, varfšr fortsŠtter du med sexualbrottsutredningar? Svarade man; kŠnner ansvar, jag har kompetens, har intresse, ingen annan vill ta šver, rŠdd att Šrendena lŠmnas šver till andra utan engagemang.
Avslutningsvis stŠlldes en frŒga om hur man skulle vilja organisera utredningarna. €ven hŠr presenteras svar med hšgre svarsfrekvens fšrst. Resultatet av frŒgan blev;
§ Utbilda flera utredare
§ Arbeta i team
§ Fortbildning varje Œr
§ Handledning
§ Bilda nŠtverk
§ FŒ uppskattning/funktionstillŠgg
§ Varva med andra utredningar
§ Utbilda advokater, Œklagare och domare.
DISKUSSION
Hur ser dŒ dessa utredares arbetssituation ut? Hur Šr pressen frŒn omgivningen, de drabbade som i vissa fall Šr barn, domstol, Œklagare, advokater och inte minst ifrŒn media och samhŠlle? Och fŒr man verktygen att handskas med denna press genom utbildning och stšd inom organisationen?
Med hjŠlp av de resultat och tidigare forskning som redovisats ovan, kan man fŒ en bild av hur sexualbrottsutredares arbetssituation ser ut.
Situationen Šr inte helt enkel, man brottas med hšga krav bŒde yttre och inre. Yttre krav i form av att lyckas bra med utredningen sŒ den gŒr vidare till Œtal med press bŒde ifrŒn mŒlsŠganden, Œklagare men Šven av samhŠllet i stort dŠr media bevakar denna typ av brott med stort intresse. De inre kraven handlar inte bara om att prestera en bra utredning, utan Šven om ansvaret man kŠnner gentemot mŒlsŠganden, som i mŒnga fall Šr barn, om att kunna hjŠlpa dessa. Detta gšr det hela komplext. Man arbetar ofta dessutom med tidspressen med avseende pŒ Œtalsdatum. Denna press gŠller oftast alla typer av utredningar inom polisen.
Om man ser till hur man uppfattar kontrollen šver utfšrandet och resultatet av sitt arbete, sŒ mŒste man nog sŠga att det inte Šr tillfredsstŠllande. Man uppger att en av svŒrigheterna Šr ÓdŒliga mŒlsŠgande berŠttelserÓ vilket pŒverkar utredningen hela vŠgen till ett eventuellt domsutslag. Till detta mŒste tillŠggas att ofta mšta och kunna hantera starkt emotionellt laddade kŠnslor bŒde hos den mŒlsŠgande men ocksŒ hos utredaren sjŠlv.
Hur pŒverkas man dŒ som utredare bŒde nŠr det gŠller psykiskt som fysiskt? Det faktum att flera uppger sjukskrivning relaterad till arbete och att man upplever att man av arbetet pŒverkas socialt i familjen Šr skŠl nog att se nŠrmare pŒ problemet. MŒnga upplever ocksŒ psykisk trštthet efter dagens arbete.
Fšrutom rent medmŠnskliga aspekter att vŒrda sin personal, sŒ bšr de ekonomiska vinsterna ocksŒ vŠgas in, det kostar att ha personal frŒnvarande inte bara i direkta sjukfrŒnvarokostnader utan ocksŒ i form av kompetens- och produktionsbortfall (Johansson &
JohrŽn, 1995). Det kostar ocksŒ mycket med sŒ kallad sjuknŠrvaro, dŠr mŠnniskor befinner sig pŒ arbetsplatsen men av olika skŠl presterar mindre. Det Šr numera vedertaget inom forskning kring arbetsliv att det finns ett klart positivt samband mellan personalens hŠlsa och produktivitet. Detta faktum borde beaktas mer, inte bara fšr organisationen och dess medarbetare utan Šven fšr samhŠllet i stort.
Stšd av olika former, vare sig det gŠller handledning eller medarbetarsamtal, Šr en viktig komponent nŠr det gŠller hantering och upplevelse av sitt arbete. Ett škat stšd har via forskning visat pŒ att individen upplever stšrre kontroll šver sin situation. Materialet visar pŒ klara brister hos mŒnga myndigheter. De saknar antagligen utarbetade rutiner fšr att hjŠlpa sin personal i detta.
Det finns ocksŒ ett intressant genderperspektiv i det hela. Polisen Šr i sin helhet en mansdominerad organisation och de som sysslar med sexualbrottsutredningar Šr till stšrsta delen kvinnor, man kan spekulera i hur detta pŒverkar utredarnas fšrhŒllanden.
Om man ser till hur polisen som organisation hanterar detta finns nog mycket som behšver ses šver. Det rŠcker inte bara att fšrŠndra enskilda utredares arbetsfšrhŒllanden utan ŒtgŠrder mŒste till pŒ alla nivŒer, individ, grupp, ledning samt organisation. Det kan sammanfattas som Karasek och Theorell uttryckte det; mycket energi gŒr till att fšrsška bota individen istŠllet fšr att sška kŠllan till problemet, arbetsmiljšn.
SLUTORD OCH F…RSLAG P• •TG€RDER
Forskningen kring psykosocial arbetsmiljš visar entydigt pŒ att arbetsmiljšn har en stark
Forskningen kring psykosocial arbetsmiljš visar entydigt pŒ att arbetsmiljšn har en stark