MŒnga verksamheter syftar till att utveckla lŠnet och landsbygden. Vi begrŠnsade oss till organisationer/verksamheter som har landsbygdsutveckling som ett tydligt uttalat mŒl. Bland dessa gjordes ett urval av aktšrer pŒ olika nivŒer, fšr att fŒ en švergripande bild av hur landsbygdsutvecklingsarbetet i lŠnet fungerar. Betoningen har legat pŒ det lokala utvecklingsarbete som gšrs av byutvecklingsgrupper, fšreningar och organisationer.
NŠringslivet och fšretagandet har inte varit en mŒlgrupp i utvŠrderingen, men Šr naturligtvis en viktig aktšr i utvecklingen av landsbygden i lŠnet.
UtvŠrderingen har en kvalitativ inriktning och bygger huvudsakligen pŒ sammanstŠllning och analys av intervjuer med representanter fšr utvalda myndigheter/organisationer/lokala grupper, samt kompletterande informations- och dokumentationsmaterial. Urvalet har skett med syfte att fŒ en sŒ heltŠckande bild som mšjligt, det gŠller Šven urvalet av de lokala
grupperna. UtifrŒn den begrŠnsade tid som stŒtt till fšrfogande valdes en grupp i varje kommun. NŒgra har tagit del av medel frŒn Landsbygdsprogrammet, andra inte. Fšr att fŒ en sŒ bred syn som mšjligt pŒ utvecklingsarbetet valdes de lokala grupperna ocksŒ utifrŒn att de arbetat olika lŠnge och hade skiftande verksamhetsinriktningar.
Trettio intervjuer har genomfšrts. MŒlgrupper och antal intervjuer har varit fšljande: Lokala utvecklingsgrupper (8 st), kommunernas landsbygdsutvecklare (8 st), fristŒende organisationer/verksamheter, ofta lŠnsomfattande, med landsbygdsutveckling som ett uttalat mŒl (10 st), omrŒdesansvariga pŒ lŠnsstyrelsen (3 st) samt handlŠggare pŒ strukturfondssekretariatet (1 st).
Genomfšrande
Arbetet med utvŠrderingen startade i slutet av oktober 1998. Den fšrsta intervjun gjordes 9 november 1998, och den sista gjordes 7 januari 1999. Rapportskrivning pŒgŒr just nu. Det hŠr PM/et sammanfattar rapporten. Resultat och slutdiskussion Šr preliminŠra, eftersom vi Šr i inledningen av analysarbetet. Rapporten ska vara klar i bšrjan pŒ februari.
Genomfšrandet gick till sŒ att intervjufrŒgor skickades ut i fšrvŠg, tillsammans med en beskrivning av utvŠrderingsuppdraget. Kontakter togs och intervjutillfŠllen bokades in.
Samtliga intervjuer utom en har skett genom personliga mšten. Inledningsvis planerades telefonintervjuer kombinerat med personliga mšten, dŠr den lokala nivŒn skulle prioriteras.
Under processens gŒng fšll det sig mer naturligt att šverlag gšra personliga intervjuer, i sŒ stor utstrŠckning som mšjligt. Intervjuer med personliga mšten har dŠrfšr prioriterats.
De flesta intervjuer har gjorts pŒ plats i den intervjuades verklighet. Ett fŒtal har gjorts pŒ SIR:s kontor i …stersund, fšr att spara tid. Det har gŠllt kommunernas landsbygdsutvecklare.
Intervjuerna har varit ca 1 timme lŒnga. Samtliga har skrivits ut, fšr att utgšra underlag i analysarbetet.
Intervjuerna har gjorts i form av šppna, halvstrukturerade samtal kring de frŒgestŠllningar som skickades ut i fšrvŠg. Samtalen har handlat om:
- Hur aktšrerna arbetar med landsbygdsutvecklingsfrŒgor, metoder och strategier - Insatser och effekter, mŠtbara respektive sŒdana som Šr svŒrare att mŠta
- Hur aktšrerna ser pŒ underifrŒnperspektivet och dess tillŠmpning - Erfarenheter av EU-intrŠdet, ur landsbygdsutvecklingssynpunkt
- Synpunkter och fšrslag pŒ vad som Šr viktigt infšr framtiden, nŠr det gŠller landsbygd och utvecklingsarbete
Analysarbetet och sammanstŠllningen av rapporten sker utifrŒn ovan nŠmnda samtalsomrŒden. Vi kommer att titta efter om det finns en samsyn mellan de tre intervjugrupperna, men ocksŒ om vi ser nŒgra tydliga skillnader. Vi kommer Šven att lyfta fram de erfarenheter och synpunkter som framtrŠder sŠrskilt tydligt i intervjuerna. Eftersom rapportskrivandet Šr i inledningsfasen Šr den resultatbeskrivning som hŠr gšrs preliminŠr. En slutdiskussionen fŒr anstŒ till dess ett fŠrdigt rapportutkast Šr klart. Beskrivningen nedan fŒr ses som en fšrsta skiss till den bild som under analysarbetets gŒng kommer att vŠxa fram tydligare, och kanske Šven Šndra inriktning.
RESULTAT
Vi kan fšrst konstatera att det finns en stor samlad kunskap om utvecklingsarbete i lŠnet, och god erfarenhet av hur man praktiskt jobbar med landsbygdsutveckling. Det Šr fŒ som nŠmner brist pŒ resurser som en anledning till att utveckling inte sker, dŠremot nŠmner man samarbets- och samverkanssvŒrigheter. Trots det ser det ut som att ett škat samarbete mellan olika aktšrer och nivŒer vŠxer fram i lŠnet. HŠr beskriver mŒnga EU-intrŠdet som en viktig faktor. Systemet med till exempel medfinansiering leder till samarbete och samverkan av olika slag. I vissa fall Šr det sjŠlvvalt, i andra fall kan det upplevas pŒtvingat. Embryon till partnerskap pŒ olika nivŒer tycks i alla fall vŠxa fram.
EU-intrŠdets betydelse, pŒ gott och ont
EU-intrŠdet ser alltsŒ ut att leda till škade kontakter mellan aktšrer pŒ olika nivŒer och i olika positioner, vilket upplevs positivt av de flesta. Men de intervjuade beskriver, pŒ alla nivŒer, ocksŒ svŒrigheter med EU och de regler som gŠller. I utvŠrderingen beršrs i huvudsak MŒl 6 och Landsbygdsprogrammet.
Det senare har vŠxt fram som ett fšrsšk att fšrenkla projekt- och utvecklingsarbete fšr lokala grupper. Kommunerna har till exempel fŒtt šverta mer av ansvaret och kan fšrskottera medel, fšr att grupperna lŠttare ska kunna komma igŒng med sitt arbete. Landsbygdsprogrammet upplevs šverlag som mycket viktigt, sŠrskilt i funktionen som ett slags startpengar, i en process som kan leda vidare. Medlen kan ges till mjukare omrŒden och projekt, dŠr det annars kan vara svŒrt att finna stšdmšjligheter. NŠr det gŠller Landsbygdsprogrammet sŒ har lokala grupper, kommunernas landsbygdsutvecklare och Šven organisationerna lŠttare att ge exempel pŒ kvalitativa ÓsocialaÓ effekter i lokalsamhŠllet, Šn effekter i form av bevarade eller skapade arbetstillfŠllen. En anledning kan vara att det inom Landsbygdprogrammet inte handlar om sŠrskilt stora summor av projektmedel, vilket gšr det svŒrt att snabbt skapa ÓriktigaÓ arbetstillfŠllen. Den slutsats man kan dra Šr att det handlar om processarbete och att Landsbygdsprogrammet dŠr fyller en viktig ÓinledandeÓ funktion. Grupper som fŒr relativt lite ekonomiskt bidrag skapar mycket utav smŒ medel, genom att sjŠlva lŠgga till stora mŠngder av ideellt arbete. Fortfarande avskrŠcks lokala grupper av vad de uppfattar som krŒngliga och allt fšr invecklade bidrags- eller stšdsystem, vilket i vŠrsta fall leder till att projekt och idŽer inte fšrverkligas.
Stor kunskap om lokalt utvecklingsarbete i lŠnet, hinder och mšjligheter
Det intryck som Šr allra starkast Šr den stora kunskap om lokalt utvecklingsarbete som finns i lŠnet, med fšrgreningar bŒde nationellt och internationellt. MŒnga, framfšrallt organisationsrepresentanter, understryker vilken oerhšrd kraft och utvecklingsmšjlighet det finns, fšrutsatt att man kan samarbeta. Flera nŠmner just samarbete som avgšrande fšr landsbygdens framtida šverlevnad och utveckling. I organisationerna finns ocksŒ lŒng erfarenhet av just samarbete och samverkanslšsningar. Det som mšjligen skulle kunna vara problemet Šr att den kunskap som finns ser olika ut pŒ olika nivŒer. HŠr menar mŒnga att det krŠvs mer av šppenhet och flexibilitet, och mindre av prestigebevakning. Kunskapen Šr Šven splittrad sŒ till vida att den Šr uppdelad pŒ olika aktšrer, inom olika verksamhetsomrŒden.
Landsbygdens aktšrer sitter med olika kunskap pŒ olika hŒll, vilket i bŠsta fall utgšr en god mšjlighet fšr samverkan.
Intervjuerna ger ocksŒ en bild av att kunskapen om lokalt utvecklingsarbete, processtŠnkande och projektarbete fšrefaller vara djupare bland lokala grupper och lŠnsorganisationer, Šn bland myndigheter pŒ lŠns- och kommunnivŒ. Kanske Šr den inte ÓdjupareÓ, men prŠglad av en praktisk verklighet och erfarenhet som tenderar att ibland krocka med ett mer traditionellt myndighetsperspektiv. MŒnga efterlyser fler mštesplatser och blandade grupperingar, fšr mšjlighet till samtal och som grogrund fšr utveckling.
Bland lokala grupper och organisationer finns liknande arbetssŠtt, strategier och mŒl fšr utvecklingsarbete. Det handlar om processtŠnkande och arbete utifrŒn lokala eller regionala behov, fšr att bevara eller utveckla livssituationen. Grupperna arbetar aktivt och lŠgger ned mycket ideellt arbete, fšr att kunna skapa bŒde tillfŠlliga och i fšrlŠngningen mer varaktiga arbetstillfŠllen. HŠr har organisationerna en stšdjande och lyssnande roll. De agerar mŒnga gŒnger som mšjliggšrare fšr lokala gruppers behov och idŽer. De beskriver sitt arbete som processinriktat och de allra flesta nŠmner ÓunderifrŒnperspektivetÓ som en fšrutsŠttning fšr att lyckas med lansbygdsutvecklingsarbete. Kommunernas landsbygdsutvecklare intar en slags Ómitt emellan rollÓ, de har uppgiften att lyssna och stšdja men Šr ocksŒ med och beslutar om fšrdelning av medel till projekt. HŠr skiljer sig beskrivningarna ibland Œt om vad man menar med ÓunderifrŒnperspektivÓ och vilken betydelse det har.