Kompetensfšrsšrjning i relation till IT- och arbetsmarknadsfrŒgor

2.3.1 Kompetensutveckling Ð i eller utanfšr arbetsmarknaden?

Av Gunilla Ršjdalen

INLEDNING

Titeln Šr vald utifrŒn det faktum att det som nedan kommer att presenteras utgšr tvŒ, i begynnelsen frŒn varandra skilda, delmoment eller -projekt: en litteraturstudie i under-sškande syfte som grund till det projekt Ð KompetensfrŒgor i relation till fšrŠndringar pŒ arbetsmarknaden och informations- och kommunikationsteknik (ICT) Ð inom vilket jag ingŒr samt en utvŠrdering syftande till att utveckla en arbetsmarknadsutbildnings-modell. Dessa omrŒden har en del gemensamt, men jag vŠljer att presentera dem var fšr sig fšr att slutligen diskutera dem bŒda. De ursprungliga frŒgestŠllningarna kan sammanfattas som fšljer:

- Hur agerar fšretagen omkring kompetensfšrsšrjning?

- Vad motiverar individerna till kompetensutveckling och eget ansvar fšr densamma och hur upplevs de hšga kompetenskraven?

- Kan, och i sŒ fall hur, IT fungera som ett verktyg fšr kompetens-utveckling?

- Hur vŠl fungerar en arbetsmarknadspolitisk ŒtgŠrd som GrŠnslšs Utbildning gentemot individens, fšretagens och arbets-marknadspolitikens mŒl och hur kan ŒtgŠrden fšrbŠttras?

Inget av de bŒda projekten Šr i dagslŠget slutfšrda, varfšr heller inga resultat kan pre-senteras utan PM:et fŒr i stŠllet mynna ut i reflektioner och nya frŒgestŠllningar att eventuellt ta upp i framtiden.

Parallellt med ovanstŒende har jag under utbildningstiden tagit datakšrkortet (ECDL), i dag ganska vanligt, inte minst i arbetsmarknadsutbildningssammanhang. Detta skedde till stšrsta delen med hjŠlp av en interaktiv Cd-rom utbildning. Fšrutom kunskaper i programhantering har detta gett mig erfarenheter av denna utbildningsmodell, vŠrdefulla fšr min intresseinriktning. Givetvis har utbildningstiden ocksŒ fšrt med sig annat i form av bl a teoretiska kunskaper, intressanta fšrelŠsningar, diskussioner och konferenser samt de erfarenheter som hŠnger samman med att delta i utvecklandet av en nystartad organisation.

GENOMF…RANDE OCH METODER

ArbetsmarknadsfšrŠndringar, kompetens och ICT

Vid mitt planeringssamtal den 7:de oktober 1998 bestŠmdes att min huvudsakliga uppgift under resterande del av utbildningstiden skulle bli att gšra en sammanstŠllning av teorier och diskussioner omkring kompetensbegreppet. Tidigare kunskaper inom omrŒdet var ringa, varfšr en genvŠg fšrbi angrŠnsande begrepp och fšreteelser varit omšjlig. FrŠmst har jag inriktat mig pŒ ÓnyareÓ dokument, skrivna under 90-talet. Mina litteratursškningar har skett via Arbline, EBSCO, Mitthšgskolans bibliotek samt via internet. I dagslŠget har ett fyrtiotal dokument lŠsts och sammanfattats.

GrŠnslšs Utbildning

GrŠnslšs Utbildning (fortsŠttningsvis benŠmnt GU) Šr en arbetsmarknadsutbildning unik fšr JŠmtland. Enligt konceptet ska deltagaren hŠr erbjudas en individanpassad spetsutbildning matchad mot arbetsmarknadens behov. SjŠlvstudier och distans-undervisning Šr inte ovanligt varfšr deltagaren under utbildningstiden har tillgŒng till en bŠrbar dator, teori varvas med praktik. Arbetsfšrmedlingen anvisar deltagarna som mŒste ha gymnasiekompetens eller motsvarande yrkeserfarenhet.

I slutet av denna min utbildningsperiod (vecka 48/98) aktualiserades en utvŠrdering av GU som ett av de mera brŒdskande projekten. Eftersom arbetsmarknadspolitiken, dess utformning och mŒl ter sig som ett attraktivt omrŒde fšr mig, anmŠlde jag genast mitt intresse.

Inledningsvis tog jag och projektledaren kontakt med ansvariga fšr GU, vi trŠffades vid tre tillfŠllen samt vid ett informationsmšte fšr LŠnsarbetsnŠmnden i JŠmtlands lŠn; tillika uppdragsgivare fšr nŠmnda utvŠrdering. Jag delgavs Šven diverse information som upphandlingsavtal, resultat frŒn utvŠrderingar GU sjŠlva gjort, beskrivningar av olika utbildningar som genomfšrts samt 111 stycken obearbetade enkŠter.

Jag har gŒtt igenom materialet och fŒtt en uppfattning om GU:s koncept, dess genomfšrande praktiskt och resultat frŒn tidigare utvŠrderingar. Dock bšr pŒpekas att den vetenskapliga stringensen fšr de senare samt fšr det obearbetade enkŠtmaterialet inte Šr hšg beroende av frŠmst urvalsfšrfarande och tidpunkt fšr mŠtningarna. Jag har dock gjort en grov sammanstŠllning av enkŠterna.

RESULTAT

ArbetsmarknadsfšrŠndringar, kompetens och ICT

TyvŠrr har jag Šnnu inga resultat att presentera i detta arbete. Det insamlade materialet har inte hunnit sammanstŠllas p g a att jag under arbetets gŒng švergŒtt till ett annat projekt. Min rent spontana uppfattning Šr att omrŒdet till sin natur Šr mycket komplext och inbegriper en rad svŒrdefinierbara begrepp. NŒgon entydig lšsning Šr fšrmodligen inte efterstrŠvansvŠrd och i dagslŠget Šr min egen kunskapsprocess inne i ett stadium med mŠngder av frŒgestŠllningar.

GrŠnslšs Utbildning

Denna utvŠrdering ligger i vila pŒ obestŠmd tid i vŠntan pŒ klartecken frŒn LŠnsarbets-nŠmnden. SammanstŠllningen av ovan nŠmnda material tyder dock pŒ mycket gott resultat dels vad gŠller deltagarnas uppfattning om utbildningen och dels i frŒga omŒtgŠrdens resultat.

Omkring 70% av deltagarna har nŒtt mŒlet: anstŠllning, startat eget eller pŒbšrjat hšgre studier. Givetvis har jag en egen idŽ om design av ovan nŠmnda studie, huruvida den šverensstŠmmer med uppdragsgivarnas ŒterstŒr att se.

DISKUSSION OCH SLUTSATSER

Finns dŒ, kan man undra, nŒgra paralleller mellan ovan nŠmnda delomrŒden? Enligt min egen uppfattning gšr det det. Den organisationsteoretiska ramen med inriktning pŒ i fšrsta hand arbetsmarknadens fšrŠndringar och kompetens skulle i sig kunna utvecklas fšr att fšrdjupa min fšrstŒelse fšr nŒgon av de frŒgestŠllningar den hittills alstrat, men valda delar fungerar

Šven vŠl i kombination med en eventuell utvŠrdering av GU. GU, Œt andra sidan, skulle i sig kunna pršvas som modell fšr kompetensutveckling i arbets-livet mot samma ram.

Som tidigare nŠmnts Šr kompetensbegreppet komplext och i det nŠrmaste obegripligt utan bakgrund av olika organisationsteoretiska aspekter. Dessa i sin tur tycks antingen en aning fšrlegade eller inte fullt utvecklade Ð ett paradigmskifte fšrefaller vara pŒ gŒng vilket ocksŒ nŒgra av de fšrfattare (ex v Ihsen et al 1998) jag anvŠnt mig av deklarerar. Docherty et al (1997) antar ett perspektiv baserat pŒ tre organisationsstrategier av vilka fšljer olika fšrŠndringsmšnster, dŠr den visionsbaserade strategin leder till genomgripande vŠrderingsfšrŠndringar och dŠr man ocksŒ gŒtt ifrŒn att se arbetaren som endast en produktionsfaktor eller mŠnsklig resurs till att se pŒ denne som en handlingsbenŠgen partner kompetent att sjŠlv ansvara fšr sin utveckling.

Det sista pŒminner om begreppet ÓEmpowermentÓ Ð d v s fšrmŒgan att ta ansvar fšr sin egen situation - vilket enligt IvergŒrd (1998) Šr en gemensam grund fšr arbetsmarknads-politik i JŠmtlands lŠn, dŠribland GU. FrŒgan Šr dŒ om nŒgot av den arbetsmarknads-politik vi har i Sverige motiverar individerna till eget ansvar? Har vŠlfŠrdssamhŠllet tendenser av šverbeskyddande och utvecklingshŠmmande mekanismer? Ser vi till GU tycks utbildningen mera styrd av ett humanteoretiskt perspektiv Ð man deltar i utformningen av utbildningen (Dalin, 1993), men tar inte alltid sjŠlv initiativet till den eftersom Arbetsfšrmedlingen mŒste anvisa deltagare - nŒgot som i och fšr sig ter sig rimligt med tanke pŒ uppgiften att matcha mot arbetsmarknadens behov. Ett

handlings-teoretiskt perspektiv (ex v Hagstršm, 1988) blir ocksŒ intressant i sammanhanget. Vad gšr individer mer eller mindre benŠgna att tillgodogšra sig erfarenheter av arbets-marknadsŒtgŠrder som nŒgot konstruktivt? Vad har bakgrund, uppvŠxt och tidigare utbildning fšr betydelse i sammanhanget?

Nilsen et al (1996) pŒpekar att kompetensbegreppet Šr mŒngsidigt och svŒrt att klart definiera.

En av de fyra slutsatser de istŠllet drar Šr att det krŠvs ÓÉatt rŠtt kunskaper och fŠrdigheter finns vid rŠtt tillfŠlle.Ó (s 8). Det Šr just denna matchning man sšker uppnŒ genom GU. Den frŒga man dŒ kan stŠlla sig Šr om en ŒtgŠrd som GU utnyttjas av fšretagen dels i syfte att erhŒlla gratis arbetskraft och dels genom att ta in redan kompetent arbetskraft, i stŠllet fšr att kompetensutveckla? Ur fšr fšretagen ekonomisk synpunkt fšrefaller detta inte orimligt. Bl a Salzman (1998) hŠvdar att fšretag tenderar avskeda lŒgkompetenta fšr att nyanstŠlla dem som besitter kompetensen. I sŒ fall blir ju kontentan den att GU inte fyller sin funktion ur arbetsmarknadspolitisk synpunkt. Personalpolitik och Šven maktbegreppet blir ocksŒ till hjŠlp fšr att belysa denna frŒga.

Vad de flesta fšrfattarna (bl a Haglund et al, 1996) tycks šverens om Šr att kompetens Šr fšretagens viktigaste konkurrensmedel i vŒr fšrŠnderliga tid. Hur denna ska uppnŒs rŒder det delade meningar om. Goldstein (1998) konkluderar, efter att ha uppgett en rad olika modeller att strukturval mŒste gšras frŒn fall till fall och att: ÓÉthe only structure that will not work in the future is the industrial model of the past.Ó (s 79). €r detta gŠllande ocksŒ fšr arbetsmarknadspolitikens utformning fŒr GU, med tanke pŒ dess kompetensinriktning och flexibla karaktŠr, antas vara en bra modell. €ven svensk arbetsmarknadspolitik i sin helhet fŒr antas anta en kompetensorienterad riktning bl a med tanke pŒ kunskapslyft som ska fšrbereda fšr Ódet livslŒnga lŠrandetÓ.

Men medan ovanstŒende refererar till kompetens som nŒgot av vikt fšr konkurrensen till andra fšretag, hŠvdar Lšnn (1996) att fšretagen mŒste locka med kompetensutveckling och

stimulerande arbetsuppgifter fšr att konkurrera om kompetent personal. Hur pŒverkar dŒ denna ÓkompetensjaktÓ individers mentala hŠlsa? Warr (1987) anger, utifrŒn sina teorier om arbetslšshet, kompetens som en av fem egenskaper fšr mental hŠlsa. Med ÓkompetensÓ avser han dŒ fšrmŒgan till effektivt beteende och att handskas med stress. €ven Lennerlšf (1992) liksom Nilsen et al (1996) pŒpekar att mŠnniskan har ett kompetensbehov, men fšrutsŠttningar i form av teknik, organisation och ledning avgšr om lŠrandet utvecklas i positiv riktning. Ubult et al (1995), liksom le Grand (1991) pŒpekar riskerna fšr social utslagning p g a att fšrutsŠttningar fšr, eller vilja till, att kompetensutvecklas saknas. Den sistnŠmnde fšrfattaren ser dock som det stšrsta problemet att antalet lŒgutbildade arbetslšsa škar i takt med att arbeten med smŒ utbildningskrav minskar. Kan detta, tillsammans med en individualistisk orientering mot frihet och fritid (Lšnn, 1996) snarare Šn mot instrumentella vŠrderingar, fŒ betydelse fšr den sociala ekonomin i framtiden? Fyller GU hŠr nŒgon funktion genom en bŒde efterfrŒgestimulerande och utbudsinriktad mŒlsŠttning samt genom att motsvara nŒgot av det ÓnŠr-och-var-som-helstÓ vi kan fšrvŠnta oss av framtiden? Med hŠnsyn till det senare, kan man Šven undra vad denna utbildningsform har fšr effekter pŒ vŠlbefinnandet? Enligt den forskning som pŒgŒr vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm har man funnit att det grŠnslšsa arbetet innebŠr en rubbning av balansen mellan arbete och fritid som Šr skadlig fšr helheten (KŠlla: Aftonbladet, 1999-01-02, Uppslukad av jobbet. HŠmtat frŒn Observer Sverige AB, FC web).

En stor del av de fšrŠndringsŒtgŠrder som har skett och sker i arbetslivet beror givetvis av ny teknik. Enligt Lennerlšf (1992) har sŒdana ŒtgŠrder skett med tvetydiga utfall och skillnaderna beror av hur den flexibla tekniken anpassas till arbetaren och dennes situation.

Begreppet ÓAnvŠndarvŠnlighetÓ bšr vidgas frŒn ÓlŠtt att lŠra inÓ till att representera Ófungera lŠrande pŒ successivt hšgre nivŒerÓ (a a). IvergŒrd (1998) antar ett ÓkompetensergonomisktÓ perspektiv och menar med detta att teknik, sŒvŠl som miljš och organisatoriska fšrutsŠttningar, mŒste kompetensanpassas sŒ de passar fšr mŠnniskan och hennes behov.

Detta i sig, fortsŠtter han, skulle komma att fšrŠndra kompetensbehovet. €ven Malhotra (1998) fšresprŒkar synergi mellan teknologiska och mŠnskliga mšjligheter, detta krŠver organisationsprocesser som kombinerar mŠnsklig kreativitet och innovationsfšrmŒga med data- och informationssystem. Som tidigare nŠmnts har man som deltagare i GU tillgŒng till en bŠrbar dator. FrŒgan Šr om, och i sŒ fall hur, den anvŠnds? Skulle man hŠr kunna vidta ŒtgŠrder fšr utvecklande av mera anvŠndarvŠnlig informationsteknologi?

Vad frŠmjar dŒ ett datorstštt lŠrande? Enligt Persson (1997) mšjligheter att delge kunskaper samt att programinnehŒllet motsvarar anvŠndarens behov Ð inte konstruktšrens. Om informationsteknologin ska spela en roll fšr lŠrande mŒste den inlemmas i praxis, nŒgot som kan uppnŒs genom att ÓÉpraktiker lŠr sig att hantera den tekniska utrustningen och pŒ sŒ sŠtt kan ta kontrollen šver utvecklingenÉÓ (Persson, 1997, s 11).

€ven Ihsen et al (1998) antar en likartad instŠllning genom att hŠvda att framtidens utbildning mŒste ha sin grund i verklighetens komplexitet. Stewart et al (1996) anser att lŠrandet Šr socialt och sker i grupp, samt utpekar informella nŠtverksgrupper - Ócommunities of practiceÓ - av personer som stšter pŒ likartade problem som fšretagens humankapital, nšdvŠndiga fšr organisatoriskt lŠrande. Mot bakgrund av ovanstŒende skulle GU, med bŒde praktiska och tekniska inslag, kunna fungera frŠmjande i utvecklingen mot stšrre anvŠndarvŠnlighet, om man nu anvŠnder informationstekniken pŒ ett informerande och kommunicerande sŠtt. €r det inte sŒ, bšr kanske Ð mot bakgrund av ovan nŠmnda uttalande Stewart et al (1996) gšr - den relativt hšga omfattning sjŠlvstudier GU innebŠr ifrŒgasŠttas.

Hur ska tekniken utformas fšr att fungera utvecklande snarare Šn hŠmmande? Hur ska tider av arbetslšshet utformas fšr samma ŠndamŒl? Hur motivera organisation, grupp, arbetslšsa och anstŠllda till kompetensutveckling. Kan samhŠlle och lagstiftning vara till hjŠlp i denna utveckling? Hur utformar vi lŠrande och kompetensutveckling till nŒgot positivt och stimulerande? Dessa Šr nŒgra av de frŒgestŠllningar jag ovan sškt belysa. Om det nu Šr som Janlert (1993) hŠvdar, att full sysselsŠttning inte lŠngre kan diskuteras som ett socialt mŒl (a a) samt att arbetsmarknadsfšrŠndringar blir nŒgot vi kommer att fŒ leva med, ter sig dessa frŒgor fšr mig meningsfulla att fortsŠtta grunna pŒ.

REFERENSER

Dalin •. Den lŠrande organisationen. Studentlitteratur, Lund, 1993.

Docherty P, Nyhan B. Meeting the New Challenges. I Docherty P,Nyhan B.

HumanCompetence and Business Development. Emerging Patterns in European Companies.

Springer, London, 1997.

Goldstein ML. Making the modern model. I Industry Week, 09/21/98, Vol 247, Issue 17, p 75.

le Grand C. Personalpolitik, kompetensutveckling och intern ršrlighet. LŒgutbildade pŒ 90-talets arbetsmarknad. Utredningen om landstingets framtida uppgifter, nr 19:91.

Haglund T, Lindholm R. Det lŠraktiga fšretaget. Sveriges personaladministrativa fšrening, Kristianstad, 1996.

Hagstršm T. Arbetslšsas beredskap infšr arbetslivet. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 1988.

Ihsen S, Isenhardt I, Steinhagen de Sanchez U. Creativity, complexity and self-similarity: the vision of the Fractal university. I European Journal of Engineering Education, Mar98, Vol 23, Issue 1, p 13.

IvergŒrd T. Arbete pŒ 2000-talet i en IT-vŠrld. Arbetslivsinstitutet, …stersund, 1998.

IvergŒrd T. Den nya arbetsmarknadspolitiken i JŠmtlands LŠn Ð en summering av lŠnsarbetsdirektšren. I Arbetsmarknad & Arbetsliv, Œrg 4, nr 3, hšsten 1998.

Janlert U. Den nya arbetslšsheten. I Socialmedicinsk Tidskrift, 1993;5.

Lennerlšf L. Teknik, organisation, kompetensutveckling. I Marking C (red), Kompetens i arbete. Publica, Stockholm, 1992.

Lšnn T. Morgondagens arbetskraft. Hur du attraherar och behŒller ung kompetens.

Konsultfšrlaget i Uppsala AB, 1996.

Malhotra Y. Knowledge Management, Knowledge Organizations & Knowledge Workers: A view from the Front Lines. 1998.

Adr: http://www.brint.com/interview/maeil.htm

Nilsen P, Hšgstršm M. Att arbeta med kompetensredskapet. ArbetarskyddsnŠmnden, Stockholm, 1996.

Persson IM. Multimediateknik fšr lŠrande och sŠkerhet i arbetet. IDE-forum, nr 5, 1997.

Salzman H. Restructuring and skill needs: will firms train? I Annuals of the American academy of political & social science, 1; sept 01, 1998.

Stewart TA, Brown W. The Invisible key to success. Fortune, 5 maj, 1996.

Adr: http://pathfinder.com/fortune/magazine/1996/960805/edg.htm

Ubult M, Frejhagen B. Det nya kompetenslyftet. IdŽskrift om utveckling av arbetsplatser och anstŠllda i Sverige och Europa, Arbetsmiljšfonden, Uppsala, 1995.

Warr P. Work, unemployment and mental health. Clarendon Press, Oxford, 1987.

2.3.2 Att genomgŒ en trainee utbildning vid Arbetslivsinstitutet i …stersund.

- En beskrivning av upplevda erfarenheter av praktiskt och teoretiskt arbete.

Av Lisa Sundin

INLEDNING

I mitten av augusti 1998 pŒbšrjade jag tillsammans med 14 st andra en 20 veckors trainee-utbildning vid Arbetslivsinstitutet i …stersund, vilken hade till syfte att ge oss en inblick i de forskningsomrŒden som skall finnas inom institutet, samt ge forskningsfšrberedande kunskaper inom dessa. Syftet med detta PM Šr att ge en bild av det arbete jag har bedrivit under den individuella perioden av trainee-programmet och vilket intresseomrŒden jag vill fšrdjupa mig inom.

GENOMF…RANDE OCH METODER

Under den individuella perioden i trainee-programmet har det varit viktigt fšr mig att fšrsška skapa en helhetsbild av den arbetslivsforskning som pŒgŒr i Sverige idag. Information har frŠmst inhŠmtats ur forskningsrapporter och vetenskapliga skriftserier frŒn Arbetslivsinstitutet; Arbete och HŠlsa och Arbetslivsrapporter. Litteratursškning har Šgt rum via Arbline, Libris, Midlib, EBSCO och frŒn Internet. Prenumeration pŒ rapporter frŒn Teldok, tidskrifter som Aktuell Arbetslivsforskning av RŒdet fšr Arbetslivsforskning och FolkhŠlsoinstitutets nyhetsbrev har Šven varit kunskapskŠllor, liksom en pŒbšrjad doktorandkurs vid Institutionen fšr Informatik vid Mitthšgskolan i …stersund. I detta arbete har deltagande vid olika forskningskonferenser sŒsom; L…V-98, LINKS-98, Forskarforum, samt Health Hazards and Challenges in the New Working Life, gett en inblick i den aktuella verksamhet som dels bedrivs inom ALI i Solna samt Šven vilken FoU-verksamhet som Šr aktuell regionalt, nationellt och Šven inom Europa.

Under de veckor dŒ den individuella perioden av utbildningen har Šgt rum har utvecklingen fšr oss inom trainee-gruppen sett olika ut beroende pŒ vilket intresse vi har haft av att engagera oss i verksamhetens utveckling och vilka egna individuella projekt vi har drivit.

Personligen har jag fšrsškt att finna min roll inom institutets nuvarande verksamhet, samt vilken roll jag i framtiden vill och fŒr mšjlighet att spela fšr att bidra till en fortsatt utveckling av institutets verksamhet. Deltagande i utvecklingsarbetet av Verksamhetskontrakten mellan Arbetslivsinstitutet i …stersund och Arbetslivsinstitutets ledning och Balanced Information Technology, BIT-projektets inriktning (se nedan) har hjŠlpt mig att se hur mitt intresseomrŒde kan infšrlivas i verksamheten. Fšrutom kunskaper om ALI:s verksamhetsuppbyggnad har detta arbete Šven lŠrt mig mera om hur fungerande arbetsgrupper utvecklas och vilka utmaningar man kan stŠllas infšr i ett projektarbete nŠr man ej har deltagit i det inledande fšrarbetet.

I det fortsatta utvecklingsarbetet av institutets verksamhet ser jag det som viktigt att en ÓomvŠrldsanalysÓ av pŒgŒende forskning škas sŒ att den forskning som skall bedrivas i

…stersund kommer att utgšra ett komplement till den forskning som redan bedrivs inom Arbetslivsinstitutets švriga verksamhet samt vid švriga forskningsinstitutioner. Som ett led i denna utveckling ser jag det ocksŒ som viktigt att samarbetet med Mitthšgskolan och švriga regionala parter intensifieras sŒ att samarbetet kan bli šmsesidigt fšrstŠrkande och stimulerande. Verksamheten vid institutet har funnits under en kort tid och har Šnnu inte

funnit sina ramar och former. Jag šnskar att utvecklingen fortsŠtter att nŠrma sig ett tvŠrvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete baserat pŒ upprŠttande av samarbetskontrakt mellan praktiker och forskare fšr att tillsammans kunna finna viktiga forskningsomrŒden och att jag fŒr en fortsatt mšjlighet att bidra till denna utveckling.

BIT, Balanced Information Technology,

Insatser fšr att balansera efterfrŒgan och tillgŒng pŒ kompetens

I JŠmtlands lŠn pŒgŒr utveckling av nya typer av arbetsmarknadspolitiska insatser, som syftar till att anpassa fšretagens kompetens till omvŠrldens snabba fšrŠndringar framfšrallt inom informations- och kommunikationsteknologin (ICT). En av dessa insatser Šr att utveckla datorstšdd distanspedagogik och annan datorstšdd pedagogik som Šr anpassad till arbetslivets och arbetsmarknadens villkor. Ett projekt som arbetar med detta inom JŠmtlands lŠn Šr Balanced Information Technology, (BIT) vilket har karaktŠ r e n a v e t t aktionsforskningsprogram. Arbetslivsinstitutet i …stersund Šr huvudman och samarbetar med LŠnsarbetsnŠmnden, Mitthšgskolan, JŠmtlands lŠns landsting, FšrsŠkringskassan, …stersunds kommun och nŠringslivet i lŠnet. Det Šr delfinansierat av Europeiska socialfonden.

Projektets huvudidŽ Šr att utveckla och anvŠnda IT-baserad pedagogik fšr att stŠrka konkurrensfšrmŒgan i lŠnets nŠringsliv Ð i fšrsta hand i IT-fšretagen, men Šven i fšretag inom andra branscher. Med hjŠlp av utvecklade IT-baserade utbildningsprogram och distansoberoende pedagogiska metoder ska kompetensuppbyggnad genomfšras fšr beršrda arbetslšsa och personer som riskerar arbetslšshet. Projektet Šr inriktad mot att utveckla analyser av kompetenskrav samt design och anvŠndning av kompetensutvecklingsprogram.

Planerade forsknings- och utvŠrderingsstudier ska ge škad kunskap om informationsteknikens betydelse fšr kompetensutveckling, samt ge underlag fšr att fšrbŠttra angreppssŠtt och utveckla metoder fšr arbetslivsinriktad kompetensutveckling. Studierna ska Šven ge kunskap om de arbetsmiljškrav som bšr beaktas vid utveckling av informationsteknik.

BIT-projektet Šr uppdelat i olika delprojekt dŠr vi, inom ALI, tillsammans med olika aktšrer pŒ arbetsmarknaden analyserar kompetensbehov, utvecklar olika webbaserade utbildningsprogram samt lšpande utvŠrderar de olika processerna och metoderna.

Delprojektet; Teknisk Engelska vid Ericsson Utveckling AB

Ett av dessa delprojekt Šr ett utbildningsprojekt i samarbete med Ericsson Utveckling AB (UAB) och AMU i …stersund. Ett antal anstŠllda vid UAB skall genomgŒ en utbildning i teknisk engelska. Arbetstagarna stŠlls infšr snabba produktionsfšrŠndringar och fšr att arbetstagarna skall kunna fšlja denna fšrŠndring Šr det viktigt att de har den kompetens som krŠvs fšr att verksamheten skall kunna stŒ sig dels i den interna konkurrensen inom Ericsson,

Ett av dessa delprojekt Šr ett utbildningsprojekt i samarbete med Ericsson Utveckling AB (UAB) och AMU i …stersund. Ett antal anstŠllda vid UAB skall genomgŒ en utbildning i teknisk engelska. Arbetstagarna stŠlls infšr snabba produktionsfšrŠndringar och fšr att arbetstagarna skall kunna fšlja denna fšrŠndring Šr det viktigt att de har den kompetens som krŠvs fšr att verksamheten skall kunna stŒ sig dels i den interna konkurrensen inom Ericsson,