Magnus Torstensson
INLEDNING
Sveriges riksdag antog 1996 en bibliotekslag med bestämmelser för, som det står i §1 i lagen, ”det allmänna biblioteksväsendet”. Lagen inrättades främst för folkbibliotekens behov men kom att utsträckas till att gälla också andra offent-liga bibliotek. Frågan om bestämmelser rörande relationen mellan staten och de lokala folkbiblioteken har gamla traditioner i Sverige. Tanken väcktes redan i en motion till 1828/30 års riksdag. 1905 antog riksdagen en kungörelse i vilken det stipulerades att lokala folkbibliotek skulle kunna erhålla statsbidrag. Detta utvecklades ytterligare med kungörelsen 1912. Nu gavs statsbidrag även till studiecirkelbibliotek tillhörande en riksorganisation av viss omfattning. Viktigt med kungörelsen 1912 var att folkbiblioteksfrågorna från och med 1913 kom att administreras av bibliotekskonsulenter på ecklesiastikdepartementet, snart därefter placerade på den då nyinrättade skolöverstyrelsen. Statsbidragen var länge små och gynnade främst mindre bibliotek. Genom en kungörelse 1930 blev statsbidragen viktiga också för större bibliotek. Då inrättades med hjälp av statsbidrag de första länsbiblioteken, fram till 1965 under namnet central-bibliotek. Från denna tid började alltfler kommuner grunda moderna folk-bibliotek med öppna hyllor, barnavdelning, läsrum med referenssamling, personal utbildade vid den av bibliotekskonsulenterna 1926 inrättade biblio-teksskolan m.m. Om detta finns att läsa i kapitlen av bland andra Anders Frenander och Lars Seldén. 1965 avvecklades de direkta statsbidragen till de lokala folkbiblioteken med dem till dessa knutna villkor om bland annat kost-nadsfria lån. Statsbidragen till länsbiblioteken utökades däremot och dessa bibliotek kom efterhand att få allt större betydelse för de lokala folkbiblioteken.
De svenska folkbiblioteken genomgick en snabb utveckling fram till 1980-talet.
Denna kom att hotas genom krisen i de offentliga finanserna under 1990-talet, något som ledde fram till bibliotekslagen 1996. Denna kan främst ses som en lag med uppgift att försvara det som redan uppnåtts inom folkbiblioteks-området.
Hur var då folkbibliotekens situation i Sverige kring sekelskiftet 1900? De tidigaste svenska biblioteken av folkbibliotekskaraktär grundades omkring år 1800. De benämndes sockenbibliotek och var främst avsedda för allmogen. De mer välbeställda samhällsklasserna hade ofta egna bibliotek men kunde också utnyttjade tidens lärda bibliotek eller de då nyligen tillkomna läsesällskapen och kommersiella lånebiblioteken. Vid sekelskiftet 1900 kom en diskussion igång om att förvandla de bibliotek, som då främst var avsedda för de så kallade ”bre-dare och undre lagren av befolkningen”, till bibliotek för alla olika samhällsklas-ser. För detta krävdes avsevärt större resurser än för bibliotek ämnade för ”den stora allmänheten”. Detta är en viktig bakgrund till att staten alltifrån 1900-talets början kom att engagera sig alltmer i folkbiblioteksfrågan.
Föreningar och organisationer av olika slag började från mitten av 1800-talet att grunda bibliotek för de egna medlemmarna men ofta också för en större allmänhet. Alltfler initiativ togs i riksdagen för att staten skulle understödja folkbibliotekens utveckling ekonomiskt. Städerna och landskommunerna bör-jade engagera sig alltmer i folkbiblioteksfrågan genom bidrag till föreningars och organisationers bibliotek men också genom grundandet av bibliotek i egen regi. Folkbiblioteksfrågan diskuterades vid skol- och folkbildningsmöten paral-lellt med utbildnings- och folkbildningsfrågor i övrigt. Något var på gång men de svenska folkbiblioteken var ännu små och obetydliga.
Hur annorlunda var inte folkbibliotekens situation vid denna tid i länder som USA och England. Där började man från mitten av 1800-talet att bygga upp folkbibliotek av en helt ny typ. Det gällde nu bibliotek avsedda för hela befolkningen med stora såväl utlåningsavdelningar som referensbestånd. Ofta var dessa belägna i byggnader från början planerade som bibliotek. De kunde vara öppna 10-12 timmar per dag. Några decennier senare blev det allt vanli-gare att filialbibliotek inrättades i de större städerna. Från och med 1890-talet introducerades speciella barnavdelningar och utlåningsverksamhet med öppna hyllor (Torstensson, 1996 s. 111). Dessa bibliotek kallades och kallas fortfa-rande i den engelskspråkiga världen för public libraries. W. F. Poole, den dåtida bibliotekarien vid Chicago Public Library, skrev 1876 följande angående vad som karaktäriserar ett public library:
The ‘public library’ which we are to consider is established by state laws, is supported by local taxation and voluntary gifts, is managed as a public trust, and every citizen of the city or town which maintains it has an equal share in its privileges of reference and circulation. It is not a library simply for scholars and professionals /,../ but for the whole community /…/ The idea originated in Massachusetts and England nearly at the same time, the Massachusetts enterprise having a slight priority. (Poole 1876 s. 477)
Vi ser att Poole menade att public libraries enligt hans definition, först grun-dades i Massachusetts och England. Detta skedde under 1850-talet. I båda fallen byggde de på bibliotekslagar, som gav städer rätt att ta ut skatt för ända-målet. Vid den andra internationella bibliotekskonferensen i London 1897 sa Melvil Dewey följande angående vad som han menar kännetecknade den biblioteksera, som han menar inleddes vid mitten av 1800-talet.
The original library was a reservoir, getting in and keeping safely, a storehouse for prosperity. That was and is a great function, for which I have profound respect. Then after many centuries, came another library epoch, for which we all feel still greater respect. The cistern was made a fountain; giving out was seen to be more important than getting in. The library is no longer merely a passive receptacle, but becomes an aggressive educational force in every society. The reservoir will not become a stag-nant pool, for, in its branches and deliveries, the public library has mains and pipes laid through every street, and reaching almost to the door of every household. (Dewey 1898 s. 19)
Diskussionen i Sverige om folkbibliotekens ställning och uppgifter kommer i det här kapitlet att analyseras mot Pooles och Deweys idéer. Folkbiblioteks-frågan i Sverige kom från början av 1900-talet att bli alltmer inspirerad av erfa-renheter från länder som USA, England, Norge och Danmark.
Det här kapitlet handlar alltså om själva framväxten av statlig folkbiblioteks-politik i Sverige. Därvid fokuseras på relationen mellan stat och kommun i folkbiblioteksfrågan. Vilka initiativ togs för att få staten att ge ekonomiska bidrag till de lokala folkbiblioteken? Hur argumenterade man? När vann initiativen framgång? Hur skall detta kunna förklaras? Riksdagen beslöt som sagt om statsbidrag till de lokala folkbiblioteken genom en kungörelse utfärdad 1905. Material för analys av relationen mellan staten och de lokala folkbiblio-teken är främst relevanta riksdagshandlingar fram t.o.m. beslutet 1905. Detta material analyseras sedan emot synen på relationen mellan stat och kommun under perioden fram till 1905.
Den andra frågan gäller utformningen av folkbibliotekskungörelserna 1905 och 1912. Vilken utformning fick de? Vilka olika slags bibliotek med skiftande huvudmän kunde erhålla bidrag? Vad skulle staten göra själv när den agerar i folkbiblioteksfrågan och vad kunde skötas genom att staten gav bidrag till olika slags organisationer? Även här är handlingarna från riksdagen det som står i centrum.