Friluftsliv på skolor i fjällmiljö 46

För att få en förståelse av hur man i eller i närheten av fjällmiljö arbetar med friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa, har jag valt att fokusera på vissa områden som tillsammans ger en bild av hur det ser ut. Resultaten jag lyfter fram här ska bidra till att svara på min andra frågeställ- ning; Hur arbetar grundskolor i eller i närheten av fjällmiljö med friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa i årskurserna 4-9?  

Yttre förutsättningar – lektionstid och närmiljö

Till att börja med har alla fem skolor två lektioner i idrott och hälsa per vecka á 50-60 minu- ter. Det skiljer lite mellan olika årskurser och även när det gäller hur man räknar med omby- testid o.s.v. Alla fem säger att de kan arbeta med friluftsliv under normal lektionstid. Tre på- pekar dock att det beror på vad man menar med friluftsliv. Karin framför, Men det känns svårt att praktisera friluftsliv på riktig, alltså att liksom hinna landa i naturen. Fast tänker man att längd, orientering och löpning är friluftsliv så gör vi ju de på ordinarie lektionstid. Andreas menar också att det beror lite på vad man menar med friluftsliv, det beror ju lite på ur vilket perspektiv man t.ex. springer eller orienterar. Gör man det för naturupplevelsen så är det ju mer friluftsliv än om man bara springer för att motionera, mentalt alltså. Trots att de kan

hinna med att utöva friluftsliv under en timme så menar Tilde, Vi ger och tar lite av varandra. De ämnen som ligger före och efter idrottslektionen ger ibland tid så att vi t.ex. kan få halv- dagar vid friluftsliv. Exempel på aktiviteter som de gör på idrottslektionerna är; löpning, ori- entering, gång, längdskidåkning och på en skola även alpin skidåkning.  

För att få en bild av vilka möjligheter till friluftsliv som finns i skolornas närmiljö bad jag lärarna att uppskatta hur långt avståndet är till närmaste skog, vatten, motionsspår, skidspår och öppna grönytor. Resultatet sammanställer jag i denna tabell:

Tabell 1. Avstånd till friluftsområden från skolan. Avstånd i meter.

Lärare/skola   Skog   Vatten   Motionsspår   Skidspår   Grönytor/ängar   Andreas/  Ripskolan   100   500   600   600   200   Karin/  Lavskolan   100   700   500   500   700   Lars/  Harrskolan   200   400   700   700   300   Ove/  Ledskolan   100   500   200   10   -­‐   Tilda/  Renskolan   600   800   1000   1000   50    

Tabellen visar att det är gångavstånd till dessa områden på alla fem skolorna, men visar sam- tidigt att det kan vara svårt att hinna med att ta sig från skolan till friluftsområdet och tillbaka under lektionstid. Dock verkar skolorna lösa denna problematik i de flesta fall.

Genomförandet

Vid frågorna som har med genomförandet att göra utgår jag från det centrala innehållet i Lgr 11 och hur lärarna och skolorna arbetar med de olika delar som finns däri.

Orientering, valde jag att ta med trots att det finns lite olika meningar om det ska räknas som friluftsliv eller ej. Tre av lärarna är nöjda med sina kartor medan två säger att de är i akut be- höv av nya. Progression är ett begrepp som tre av lärarna framför som något av det viktig- aste. Det gäller att kunna erbjuda lagom svåra banor efter vilken färdighetsnivå eleverna har, även inom samma årskurs, och att ha en tydlig progression, säger Lars, som också me- nar att de har det bra på kartfronten då de kan erbjuda detta hela vägen från årskurs 4 till 9. Fyra nämner att de arbetar med teori, särskilt i årskurs 7-9, och två även i årskurs 4-6. Tre skolor jobbar främst med stjärnorientering i årskurserna 4-6 och sedan med hela banor bland de äldre, i olika svårighetsgrader. Fyra säger att de arbetar med kompass och två preciserar det till kompassriktning. Ove lyfter även fram att de jobbar med karta och kompass även vid fjällturer, sedan jobbar vi såklart med kartor vid fjällturer och använder oss av Fjällkartan,

och jobbar t.ex. med kompass, toppar och avstånd. Alla skolor kan arbeta med orientering i skolans närmiljö och behöver alltså inte åka iväg.

Allemansrätten

Allemansrätten är något som alla fem skolorna arbetar med både praktiskt och teoretiskt, men mest praktiskt. Två av skolorna har ett teoretiskt prov. Fyra av fem skolor arbetar kring alle- mansrätten även i samband med friluftsdagar och en skola har en friluftsdag specifik för al- lemansrätten. Lars säger, jag gör mest punktinsatser, oftast i samband med friluftsdagar, vil- ket skiljer sig från hur t.ex. Andreas arbetar, vi arbetar med den två gånger per år, då vi är ute i en skog som ligger nära. Vi arbetar även tillsammans med biologin, och det finns en tydlig progression. Just progressionen verkar viktig, då tre skolor framför just detta som nå- got centralt. Karin har en gemensam halv friluftsdag för årskurserna 7 och 9, niorna lär sju- orna och efter denna dag har niorna ett teoretiskt prov. Tilde säger, när vi är ute kommer den in naturligt, även under vanliga lektioner. Det dyker ofta upp frågor spontant om vad man får och inte får lov att göra. Två av skolorna arbetar ämnesövergripande med allemans- rätten, med biologi respektive biologi och samhällskunskap. Jag uppfattar det som att sko- lorna generellt lägger ner en hel del tid på allemansrätten och får in den i undervisningen på lite olika sätt.

Badvett, säkerhet vid vatten och hantering av nödsituationer

Detta är ett område som jag valt att ta med för att jag tycker att det på flera sätt kan kopplas till friluftsliv. Tre av skolorna har simbassäng i anslutning till skolan och tränar livräddning flera gånger per läsår i samband med simträning. De andra två skolorna arbetar betydligt mindre med simning och livräddning, då de bara tar sig till simhallen någon eller några gånger per år. Men området praktiseras även på flera andra sätt, vilket Ove ger exempel på, Vi tränar även livräddning på hockeyrinken när vi åker skridskor. Sedan har vi både båtvett, badvett och isvett när vi har fågelskådning vi älven, turskidåkning och fiske. Ibland har vi även varit ute i roddbåtar. Två av lärarna använder film och en använder förutom praktiska prov även ett teoretiskt prov. Även första hjälpen ingår i detta område, vilket tre av lärarna också lyfte fram. Karin säger, Första hjälpen kommer in ganska naturligt i både detta område och i andra områden. Extra tydligt blir det i nian när vi har hjärt-lungräddning i samband med simning. Samtliga skolor har vatten i form av älv eller sjö inom bara några hundra meter, vilket gör det enkelt att arbeta med bad-, båt-, och isvett. Detta är också något som alla fem skolor arbetar med både sommar och vinter.

Kulturella traditioner

Detta är ett område som i teorin enbart gäller för årskurs 7-9, eftersom det inte står med som centralt innehåll för årskurs 4-6. Men i praktiken upplever jag det annorlunda och tycker det verkar som att alla skolor arbetar med detta på ett eller annat sätt. Det är bara Tilda som un- dervisar enbart i årskurs 4-6, och hon säger, även om det inte finns med som ett krav så arbe- tar vi ändå med lokala traditioner som turskidåkning och fiske. Alla lärarna säger att de pratar om kulturella traditioner och att det ofta kommer in spontant i undervisningen. Två skolor arbetar ämnesövergripande i detta område, och Lars säger, här finns ju mycket att vinna på att jobba tematiskt. Vi arbetar t.ex. tillsammans med samhällskunskap och historia kring kultu- rella traditioner i sexan. Skidåkning är något som fyra av lärarna tar upp, och menar att det finns ett stort kulturvärde bara kring skidåkningen, och att man kan lägga in många aspekter kring detta område. Karin menar att de finns tydliga kulturella traditioner kring friluftslivet i trakten och att hon försöker utnyttja närheten till naturen så mycket det går, det är också ett slags kulturarv, att helt enkelt vara i den kulturella naturmiljön.  

Planering, organisering och genomförande

Även detta område står under centralt innehåll enbart för årskurs 7-9, men även här arbetar man också i årskurs 4-6 med dessa bitar. Här handlar det mestadels om att eleverna inför fri- luftsdagar är med i hela processen. Från planering till genomförande. Lars säger att, även ut- värderingen tillsammans med eleverna är en viktig del som kanske lätt glöms bort. Han forts- ätter med, de ska klara sig så mycket som möjligt själva när vi är ute på turer. Det ska i alla fall inte vara något konstigt. Precis som vid arbetet med allemansrätten arbetar Karin här med sjuor och nior, Niorna planerar en friluftsdag för sjuorna, de genomför den och efteråt utvär- derat sjuorna dagen. Det har varit ett lyckat koncept. Tre av lärarna uttalar detta som en vär- defull del i friluftslivet, för att man senare på egen hand kan planera för och genomföra t.ex. vandrings- eller skidturer eller andra former av friluftsaktiviteter. Ove, man märker att själv- förtroendet ökar när de har planerat en tur själva, det blir liksom på ett annat sätt då, med flera pedagogiska vinster.

Lekar och andra fysiska aktiviteter i olika miljöer och årstider.

Detta område står enbart under centralt innehåll för årskurs 4-6, men jag tycker att det är tyd- ligt att samtliga skolor i min studie arbetar med detta. Kanske är det så att det är just begrep- pet lek som gör att detta står under årskurs 4-6, och att man vill betona leken i utemiljön. Hur som helst framhävde lärarna att det känns naturligt att vara ute under alla årstider och att bar-

nen och ungdomarna är vana vid det sedan barnsben. Att det är 20 minusgrader behöver inte vara ett hinder för att vara ute och leka, säger Tilde som ett exempel på detta. Ove säger, vi har mycket lek ute, det mesta som man gör inomhus kan man ju faktiskt göra ute också. And- reas, vi är ute så länge det går på hösten och har uteidrott även på våren, även om det blir kortare då. Och så är vi ju ute en hel del på vintern såklart.  

Friluftsdagar

Jag frågade efter antalet ”fasta” friluftsdagar per läsår och här var svaren följande; Ove, fyra, Lars, åtta, Karin, två, Andreas, fem och Tilda, sex. Här varierar det en del, och sett till tidigare svar beror det nog en del på vad man som lärare definierar som friluftsliv och friluftsdagar, och om man räknar med halva dagar, vilket Karin gör. I snitt blir antalet friluftsdagar fem per läsår. Det skiljer sig även lite mellan årskurserna, och generellt har skolorna någon mer fri- luftsdag i de högre årskurserna. Vissa av dagarna kan man välja mellan några olika aktiviteter, och vissa av dagarna innebär en kombination av aktiviteter, men i de flesta fall är det en akti- vitet som gäller. Både Tilda och Andreas framför att det utöver dagarna som de anger brukar det bli någon eller några friluftsdagar till, mer spontant och på kort varsel. När jag nu redovi- sar vilka typer av aktiviteter som finns på friluftsdagarna, framgår det att det enbart handlar om utomhusaktiviteter, som görs i miljöer utanför samhällena. Aktiviteterna redovisar jag tillsammans med hur många av lärarna som angav aktiviteten i fråga. Längdskidåkning, 5, Utförsåkning, 5, Vandring, 4, bärplockning, 3, paddling, 2, skridskor, 2, skridskor på naturis, 2, turskidåkning, 2, cykeltur, 1, fiske, 1, fågelskådning, 1, orientering, 1, pimpelfiske, 1, pota- tisplockning, 1, rodd, 1 och svampplockning, 1.  

Noterbart är att vid denna fråga var det bara en lärare som nämnde orientering, som där- med alltså inte finns med på friluftsdagar hos de andra fyra. Några av aktiviteterna finns med på fler än en friluftsdag hos respektive skola, t.ex. längdskidåkning, utförsåkning, vandring och skridskor. På frågan om det finns traditioner som styr innehållet på friluftsdagar, och i så fall i vilken utsträckning, var svaren ganska likvärdiga. Till stor del är friluftsdagarna tradit- ionsbundna, men två säger att det ändå finns en flexibilitet och öppenhet för spontana idéer och vissa ändringar. Jag frågade även om de ser det som positivt eller negativt att friluftsdagar i de flesta fall verkar vara traditionsbundna. Svaren här var att det i princip enbart är positivt, men både Lars och Ove påtalade att det även är viktigt att man kan tänka nytt och även för- ändra eller byta ut vissa friluftsdagar, men samtidigt säger Ove, fast traditioner är helt klart viktiga och någonting som betyder mycket för både lärare och elever, på flera sätt. Andreas säger, och så är det ju skönt att slippa uppfinna hjulet. Karin, som har två friluftsdagar, säger,

vi har traditioner kring de dagar vi har, men vi behöver skapa nya för att få till fler fasta da- gar. Alla lärarna är av uppfattningen att antalet friluftsdagar i allmänhet har blivit färre och färre, och de tänker sig att det är ännu svårare att komma till naturen för skolor i städer och framhäver att de trots allt har det ganska bra sett till närmiljön.  

Samarbetet med andra skolor, idrottsföreningar och även lokala företag ses som något som är mycket betydelsefullt. Vissa av friluftsdagarna har man tillsammans med andra skolor, och företag ställer upp och sponsrar med exempelvis gratis liftkort och skidhyra. Även när det gäller transporter framförs att detta har blivit betydligt enklare och billigare sedan alla elever fick busskort, alltså även de som inte behöver åka buss mellan hemmet och skolan. Detta un- derlättar mycket vid transporter till och från friluftsdagar som ju ibland ligger en bit från sko- lan, menar de. Detta är även något vi har nytta av ibland i den vanliga idrottsundervisningen, säger Lars. Karin säger, det är nog en slags goodwill från kommunens sida, som faktiskt är jättebra.  

Förutsättningar

Jag började med att fråga hur stor del av den totala friluftslivsundervisningen som sker i sko- lans närmiljö, som det är gångavstånd till. Lars säger, Vi kan göra i princip allt inom gångav- stånd, det är egentligen bara några av fjällturerna som kräver busstransport, och så simning om vi räknar det till friluftsliv. Samtidigt säger Ove, det är egentligen bara vår längddag som inte kräver transport med buss eller föräldrars bilar. Föräldrarna brukar förresten ställa upp mycket vid friluftsdagar och det är en stor fördel, eller det är förresten nästan en förutsätt- ning för bra friluftsdagar. I övrigt har resten av skolorna naturen så pass nära att det inte be- hövs någon busstransport i annat fall än vid utförsåkningen. På frågan om lärarna är nöjda med områdena som de använder för friluftsliv, så är samtliga nöjda på det stora hela. Andreas och Karin framför att de gärna skulle haft lite fler bussavgångar, för att underlätta vid t.ex. friluftsdagar. Karin är i övrigt, ganska nöjd och framför även föräldrastödet som en viktig ingrediens. Lars är nöjd och säger,  

Det finns många bra områden i närheten så jag är nöjd. Vi är ju lite bortskämda här på skolan i och med läget och även de goda friluftstraditioner som finns på skolan. Många av lärarna är dessutom kunniga i området, vilket underlättar massor.

Ove ger ett liknande svar och menar att, vi har det egentligen fantastiskt här med fjällvärlden in på knuten.  

Hinder

När det handlar om faktorer som kan hindra eller påverka friluftslivsundervisningen negativt, fick jag svar som handlade om tid, transporter, ekonomi, personalens kompetens och motivat- ion, bussens tidtabell, nationella prov, avsaknaden av traditioner, schemamässiga aspekter, skolledning och utrustning. Personalens kompetens är något som tre av lärarna lyfte fram som ett hinder. Lars menar, om man som lärare är ointresserad så blir det aldrig bra. Tydlighet och rätt man eller kvinna på rätt plats är viktigt, för att alla ska känna sig bekväma i sin roll. På temat säger Andreas, Det är viktigt att alla som är inblandade vid t.ex. en friluftsdag gärna även är med vid planering och organisering. Ett ämnesövergripande arbetssätt underlättar ofta detta. Även Karin är inne på att det många gånger kan vara svårt att samarbeta med lärare inför och under friluftsdagar, och lyfter även hon upp tydlighet som en nyckel till mindre missförstånd och irritation. Ove framför också att just kompetensen bland personalen kan vara ett hinder, det kan handla om motivation eller ork, kunskap och fysisk förmåga. När det gäller tidsaspekten, kommenterade några av lärarna sitt svar med att ett mer tematiskt arbetssätt hade underlättat. De nationella proven lytes fram av Ove som säger, alla nationella proven under våren gjorde att vi fick flytta en fjälltur och ställa in en annan friluftsdag, det är natur- ligtvis inte bra. Han fortsätter med att det behövs en större tydlighet från skolledningen så att saker som dessa inte får krocka. Sammanfattningsvis var de två största hindrena tid, dit även bussens tidtabell och schemamässiga aspekter kan härledas, och personalens kompetens eller förmåga.  

Möjligheter

När det handlar om faktorer som bidrar till en god friluftslivsundervisning och alltså är möj- liggörande, fick jag följande svar; närmiljön, föräldrars engagemang, friluftskulturen i områ- det, lärare som är vana vid friluftslivsundervisning, samarbete med föreningar och företag, tid för planering, tydlig information till elever och föräldrar samt flexibla och spontana kollegor. Närmiljön är den faktor som alla lyfter fram. Fyra av lärarna nämner föräldrarna och deras engagemang och tre nämner samarbetet med föreningar och företag. Tre lärare nämner även kollegorna eller personalens kompetens, vilket visar att personalen många gånger kan vara av både hindrande och möjliggörande karaktär.

Friluftsliv i skola och läroplaner

Den sista frågan jag tar upp är en framåtsyftande fråga. Lärarna fick svara på om de tycker att friluftsliv ska finnas med i styrdokumenten som det gör idag eller om det borde vara på något annat sätt. Alla tycker att friluftsliv ska finnas kvar, men de gav lite skiftande svar. Andreas var den enda som tydligt menade att friluftsliv även borde finnas med i andra ämnens kurs- planer. Han säger, det är ju ett väldigt brett ämne, och viktigt. Jag tror att alla skulle vinna på att friluftsliv skulle finnas i fler ämnen, alltså i kursplanerna. Lars säger, det är bra som det är idag, bättre än förra läroplanen. Men jag tycker samtidigt att det kunde vara mer fritt, typ rekommendationer. I motsats till Lars framför Karin att det borde vara ännu tydligare kring innehållet, och menar att, de speciella värden som finns i friluftsliv och naturupplevelsen är för viktiga för att inte ta på allvar. Hon menar vidare att, det måste vara tydligt från alla in- blandades håll, så att skolor även med lite sämre förutsättningar för friluftsliv har en bra fri- luftslivsundervisning. Vidare tycker Kari att det är bra att friluftsliv finns i styrdokumenten som idag och påpekar även, det är bra att det står under idrott, det är ju mest naturligt så. Sedan kan man ju arbeta tematiskt ändå. Ett liknande synsätt har Ove, det är bra som det är idag, tror också att det skulle vara svårt att få in i andra ämnen, men kanske på lång sikt.