Tolkning av friluftsbegrepp 41

I detta område svarade lärarna på frågor där de skulle tolka, eller beskriva kort, några utvalda begrepp som har med friluftsliv att göra och som finns i kursplanen för idrott och hälsa, Lgr 11.

Utemiljö

Med tanke på att begreppet utemiljö är så pass öppet tolkas det på lite olika sätt, men flera av lärarna tänker i skolnära termer. Troligtvis, och av naturliga skäl, verkar de ha ett skol- eller undervisningsperspektiv. Det gäller egentligen alla och inte bara på denna fråga utan vid tolk- ningarna i allmänhet, även när det gäller den senare frågan om friluftslivets värden. Andreas säger, miljön runt skolan och fotbollsplanen och Tilda menar, att i bra utemiljö är det nära till naturen. Så man kan säga att Tilda tänker ytterligare ett steg. Lars och Karin tänker i lite större banor när de säger, allt som är ute respektive all form av utemiljö. Karin framförde dock även, jag tänker även på skolgården och skogen i närheten, vatten och ja, egentligen allting. Ove skiljde sig lite från de andra när han kort och gott tolkade begreppet som, lekom- råde.  

Natur

Natur är ett begrepp som förekommer på ett flertal ställen i ämnets kursplan och som ju är ett oerhört stort och öppet begrepp. Jag tänkte att lärarna skulle vara lite fundersamma kring be- skrivningen av detta begrepp, men det var intressant att iaktta hur snabba svar de i de flesta fall trots allt kom med. Fyra av fem nämner ordet orörd i sin beskrivning. Tre av fem nämner

dessutom ordet fjäll. Lars beskrivning skiljer sig lite från de andra då han framför, det som är utanför tätorten, alltså en slags tanke om att allt som ligger utanför en by eller ett samhälle ses som natur. De andra är mer specifika och tar upp exempel på vad de tolkar in i begreppet. Förutom orörd och fjäll är även skog ett återkommande begrepp, liksom vatten i form av sjö eller älv. Karin nämner även, mark och äng. Tildas beskrivning är lite längre och mer reflek- terande, särskilt kring just begreppet orörd,

Jag associerar i första hand till orörd natur, alltså natur som inte har påverkats av männi- skan, eller i alla fall inte i någon större grad. Vi kan väl säga att den ska vara mer eller mindre orörd. Men kanske kan den också vara lite ordnad, men helst inte. Vi har den orörda naturen in på knutarna och det är mycket positivt.  

Det är alltså till stor del likvärdiga tolkningar och beskrivningar av begreppet natur, i många fall använder de till och med samma ord.

Utevistelse

I beskrivningen av detta begrepp råder inte samma samstämmighet. Lärarna har olika fokus i sina tolkningar, från en mer eller mindre kravlös beskrivning till mer specificerad och krav- fylld. Karin säger, då tänker jag all tid som eleverna är ute och att aktiviteten inte spelar nå- gon större roll. Andreas har ett liknande synsätt, utevistelse är allt som är utomhus helt en- kelt, jag ser inte några särskilda krav på detta. Lars har en liknande bild när han säger, då handlar det om att vara ute, kort och gott. Det kan vara här ute på planen och det kan vara på fjället. Tilda och Ove tolkar begreppet på ett annat och mer specificerat sätt. Tilde framför att,

Jag tänker på rörelse utomhus, nej jag tänker rörelseglädje! Det är min definition. Det kan vara på raster, idrottslektioner, utelekar, på utflykter och allt möjligt. Vi har en skolstig som går en bit in i skogen och som vi använder mycket i olika sammanhang. Den tänker jag också på.  

Ett mer friluftsinriktat tankesätt märks i Oves beskrivning, då tänker jag på saker som väder och vind, kläder efter väder, utrustning, laga mat ute, lärande i naturen, livskunskap. Även ett lärandeperspektiv lyfts här fram på flera sätt.  

Friluftsaktiviteter

Detta begrepp ligger nära det efterföljande begreppet friluftsliv, men jag tycker ändå att det finns en viss skillnad. Dessutom finns ju båda begreppen med i kursplanen och även därför är

det intressant att se hur lärarna tolkar dessa begrepp. Ett tydligt resultat är här att det är just aktiviteter som är i fokus. Alla framför specifika aktiviteter och många gånger är det samma mellan de olika lärarna. Skidåkning nämnde samtliga, och Tilde förtydligade skidåkningen genom att lägga till, både längd och utförsåkning. Fyra av fem nämner vandring, tre av fem orientering, två nämner bärplockning, liksom fiske, och en plocka svamp. Andra aktiviteter som enbart förekommer en gång är, cykling, paddling, långfärdsskridskor, ro, pimpla, löp- ning, geocaching och kojbyggen. I anslutning till att de gav exempel på aktiviteter finns det även några andra kommentarer. Karin säger, det ska vara aktiviteter som är typiska att göra ute. Tilda kommer in på friluftsdagar när hon säger, Jag tänker i första hand på friluftsdagar och andra utedagar som vi har på skolan. Ofta arbetar vi tematiskt, det är ju lättare på en mindre skola. Lars kommer in på årstiderna när han säger, det är viktigt att man har aktivite- ter utomhus hela året, och inte bara på idrotten. Han tillägger,

Vi är ute på idrotten under alla årstider och jag tror att flera ändra ämnen hade vunnit mycket på att göra samma sak. Det finns så mycket på att vinna på att ibland flytta ut lektionerna, pedagogiska vinster alltså. Men det finns även andra värden i det, som att eleverna kan få andra perspektiv, bli medvetna om miljön och problematiken kring miljö- förstöring och så där. Och så själva miljöombytet också såklart, det är ju viktigt i sig. Och kan man arbeta över ämnesgränserna finns ännu mer att vinna, men tyvärr är det inte verkligheten här på skolan, ännu.

Även Lars resonerar alltså kring ett ämnesövergripande arbetssätt när han egentligen bara kort skulle tolka och definiera begreppet friluftsaktiviteter.

Friluftsliv

Ett tydligt resultat är att lärarna anser att friluftsliv är något som ska ta tid och som man alltså inte anses hinna under en ordinarie idrottslektion. Fyra av dem tar upp tidsaspekten som en viktig del. Två av lärarna associerar till övernattning i sin beskrivning av begreppet och två menar att det behövs minst en halvdag men gärna längre för att få till ett bra friluftsliv. Mat är ett annat tema som återkommande dyker upp, då fyra av fem nämner mat, matlagning eller matsäck. Planering är en annan term som nämns, av två lärare. Karin säger, planering är en viktig del i friluftslivet och något som kanske utmärker det från andra aktiviteter. Även för barnen alltså. Ove framför, det är jätteviktigt att eleverna är med och planerar inför frilufts- dagar och annat, på så vis lär de sig mycket mer än om allt bara är serverat och klart. Två nämnde allemansrätten, och att den t.ex. kan vara bra att utgå ifrån i ett tematiskt arbetssätt. När Andreas tog upp allemansrätten säger han även, men gud vad bra, det ska vi göra, det ska jag prata med andra lärare om, när han kom in på ett ämnesövergripande arbetssätt. Tilde

beskriver begreppet utifrån perspektiven trygghet och förmågor, Jag tänker i första hand på trygghet och att man ska lita på sina kunskaper och sina förmågor. Att känna sig trygg i natu- ren är a och o. Hon kommer även in på årstiderna när hon förklarar kunskapsbegreppet, kun- skaper om att vistas ute under hela året är viktigt, och detta behöver man börja med tidigt så att det blir naturligt. Även Lars är inne på årstider här också, kunskap om kläder och utrust- ning är viktigt för att kunna känna sig trygg och njuta mer när man är ute. Andra relevanta ord som kom upp är, tält, stugor, utflykt och kartkunskap.