Validitet är ett centralt begrepp när det handlar om att bedöma forskningens kvalitet. I den kvalitativa forskningen används allt mer även termerna trovärdighet eller tillförlitlighet. Oav- sett vilket begrepp man använder så är det viktiga att forskaren undersöker det som enligt syfte och frågeställningar ska undersökas, och alltså inte gör allt för stora utsvävningar. Detta är i sig en konst som många gånger kan låta enkel i teorin, men som ofta är betydligt svårare i praktiken. När man talar om tillförlitlighet är det viktigt att vara både systematisk och nog- grann under hela forskningsprocessen för att till slut få ett trovärdigt resultat och en analys av detta (Repstad, 2007). Genom en hög grad av öppenhet och tydlighet genom hela processen i arbetet med uppsatsen hoppas jag att detta kan bidra till att min studie är tillförlitlig och att den därigenom till stor del kan göras om i senare studier, även om intervjustudien i sig är unik i tid och rum och att svaren därmed kan variera.
5.5 Etiska aspekter
Innan jag genomförde intervjuerna informerade jag respondenterna, eller deltagarna, om några etiska aspekter. Jag informerade om deltagarens roll i arbetet med uppsatsen och upp- lyste samtidigt om vilka villkoren är för deltagandet, något som benämns som informations- kravet. Samtyckesprincipen innebär att deltagaren har rätt att helt på egen hand bestämma om den vill vara med i projektet eller inte. Enligt Janet M. Ruane (2006) är det därför viktigt att deltagaren ska få information om samtliga aspekter av ett projekt som kan påverka beslutet om delaktighet. Samtycket innebär även att deltagaren har möjligheten att när som helst under t.ex. intervjun eller projektet dra sig ur. I en intervju kan det finnas frågor av känslig karaktär och det är viktigt att insamlingen av data organiseras så att personen som lämnat information- en inte kan kopplas samman med denna. Samma författare tar upp att ett löfte om konfidentia- litet måste finnas, vilket innebär att forskaren försäkrar deltagarna om att den data de lämnar ifrån sig inte på något vis kan härledas till dem personligen. Med andra ord lovar forskaren att inte avslöja för någon vad deltagaren har sagt eller gjort. Nyttjandekravet handlar främst om att den data som samlas in inte får användas i något annat syfte än det vetenskapliga.
Samtliga deltagare i min studie tog del av och förstod dessa krav och principer, och alla fullföljde intervjuerna. Jag uppfattade det som att deltagarna kände förtroende och litade på mig som forskare och ledare för intervjuerna. Jag använder mig av fingerade namn på perso- ner och skolor, och även på geografiska platser eller områden. Jag har försökt genomföra undersökningen på ett etiskt ansvarsfullt sätt, och avslutar med sammanfattningen; ”god forskning kräver av oss att etiken innehar en central plats i hela forskningsprocessen, från planering över datainsamlingen till rapporteringen av resultatet” (Janet M. Ruane, 2006, s. 42).
6 Resultat och analys
I detta kapitel redovisar jag först resultaten, eller data, från mina intervjuer utifrån det syfte och de frågeställningar som min studie utgår ifrån, för att sedan tolka och analysera svaren och samtalen i kapitlets andra del. Resultaten presenteras tematiskt, vilket innebär att jag pre- senterar data samlat i de olika teman som jag delade upp intervjun i, och sätter senare in dessa i de olika frågeställningarna. Den semistrukturerade intervjumallen som jag använde mig av har gjort det förhållandevis enkelt att dela in resultaten efter tema. Jag presenterar data i sam- manfattad form och i princip enbart sådant som har direkt anknytning till frågeställningarna. Samtidigt försöker jag vara så informationsrik som möjligt, och försöker även återge samtalen på ett objektivt och neutralt sätt, även om det kan vara svårt att göra detta till 100 procent (Backman, Jarl, 2008). Jag delar upp resultatdelen i detta kapitel utifrån olika teman som jag knyter an till mina frågeställningar. Jag börjar med att beskriva resultaten som är kopplade till min första frågeställning, som på flera sätt är ”större” än mina andra två frågor. Sedan fortsät- ter jag med resultaten kring min andra fråga. När det gäller den tredje frågan, som är en del- fråga till den andra, tar jag inte upp denna ”direkt” i resultatdelen, eftersom den kräver en jämförelse med andra studier. Därför är det först i analysdelen som jag belyser den sista frå- geställningen. Jag vill här även framföra att intervjumallen jag använde mig av, och samtalen eller svaren kring denna, på olika vis kan hänga ihop och alltså påverka varandra på olika sätt. Jag har dock valt att sära på dessa enligt min mall för tydlighetens och strukturens skull. I citeringen av svaren och samtalen har jag valt att ta upp det som har sagts och alltså inte pau- ser, harklanden, ändrat röstläge eller annat som kan förekomma i samtalet. Jag kommenterar eller diskuterar kort de citat som jag lyfter fram, men jag tolkar inte resultatet utifrån teori och litteratur, drar inga generella slutsatser och för inte heller någon övergripande diskussion i denna del. Jag försöker alltså enbart att presentera resultatet i den första delen av detta kapitel. I kapitlets andra del analyserar jag intervjudata och tolkar detta i förhållande till teori och litteratur. Jag har valt att göra både analys och tolkning i samma avsnitt, eftersom de ofta gli- der över i varandra i kvalitativa studier och att det då kan vara en fördel att inte sära på dessa (Repstad, 2007, s. 127) Jag kallar detta avsnitt för enbart analys.