Fyra intervjuer

Det tema för intervjuerna som jag presenterade inledningsvis var, efter att jag för eleverna först sammanfattat och presenterat fokus för intervjun, huruvida eleverna ansåg sig ha förstått de resonemang kring musikens potential att förmedla och beröra som vi arbetat med under kursens gång. Jag ville också veta huruvida de ansåg resonemangen relevanta i det egna musikutövandet. Som nämndes i metodavsnittet valde jag att introducera temat för att sedan låta intervjuerna ledas av de svar eleverna gav. Intervjuerna byggde dock på en rad ”grundfrågor” eller aspekter, vilka jag försökte inkludera under samtalets gång och få eleverna att fördjupa sig i:

1. Anser du att du har förstått de teoretiska resonemangen? 2. Anser du resonemangen relevanta i ditt musikutövande?

3. Vad, om något, kan läras genom musikanalyser av det slag vi ägnat oss åt? Ifall ”ja”, vad har du lärt dig?

4. Anser du det möjligt att påverka och ta ställning via musik?

4.2.1 Ida

Ida menar att resonemangen, vid en första genomgång, verkade ”flummiga”, men att de sedan ”gått in bra” bl a genom att vi i gruppen diskuterade konkreta musikanalyser. Hon ger som exempel analysen av American Skin (41 Shots), och hur vi i samband med denna pratade om huruvida slagen på virveltrumman anspelade på en skottlossning. Hon tycker att kombinationen av grupparbete, ensemblespel och föreläsningar har fungerat – att det hjälpte att de som elever ”tvingades” analysera själva och att mycket av insikt och djupare förståelse ”föll på plats” när eleverna diskuterade ensemblelåtarna med varandra inför de muntliga/skriftliga redovisningarna.

Ida anser att resonemangen är både relevanta och intressanta för henne som musiker – hon säger att ”nu reflekterar man mer över vad man gör när man står på scen och musicerar”. Hon tycker att hon har blivit mycket mer medveten om hur det är möjligt att styra musikförmedlingen genom exempelvis kroppsspråk och rytmer, och att hon har insett att det hon gör på scen kan påverka mer och på flera sätt än hon tidigare trott: hon säger att musik innebär ”mer förmedling än man trott tidigare”. Hon säger dock att hon tror att många musiker inte är medvetna om hur deras musik kan uppfattas av lyssnaren, att det nog ofta är så att lyssnaren kan tolka in olika budskap, men att musikerns tanke bara är att ”förmedla en känsla”.

När jag frågar henne vad hon tycker att man kan lära sig genom att analysera musik svarar hon att hennes egna analyser exempelvis har lett till att hon ser ”många nya sätt att tänka sig t ex en kärlekssång på”. Hon konstaterar att ”[k]ärlek kan beskrivas på så många sätt!”, och att hon, genom att studera hur andra (kompositörer/musiker) gör, har ”lär[t] sig nya sätt att känna saker på”. När jag intervjuar Ida har hon precis kommit hem från en resa till Zimbabwe och Sydafrika, och hon säger att musicerande eller musiklyssnande i och för sig kan berätta rena fakta kring andra människor, kulturer och länder, men att musiken även kan göra att ”[m]an förs in i nåt nytt”. Hon beskriver hur hon under resan fick tillfälle att lyssna på musik med tumpiano och andra afrikanska instrument, och att kombinationen instrument – text gav en alldeles unik förmedling som hon inte hade upplevt tidigare.99

4.2.2 Madeleine

Även Madeleine anser att hon förstått de teoretiska resonemang som vi fört under kursen. Hon säger att hon har blivit mer medveten om hur musik kan tolkas på olika sätt. Exempelvis beskriver hon hur låten Everyway that I can till att börja med, för henne, framstod som en glad låt, men att den efter en närmare analys snarare gav ett sorgligt intryck. Madeleine menar att de musikanalyser hon gjort har visat henne ”fler dimensioner i musiken” på så sätt att hon upptäckt hur mycket det går att hitta i form av kunskap och budskap, och hur dessa kan ges olika innebörd beroende på hur man tolkar. Hon säger också att hon haft stor nytta av det analysarbete vi gjort i musik och kommunikationkursen i en dramakurs som hon gått parallellt. Kurskombinationen har hjälpt henne att framgångsrikt sätta sig in i och tolka olika roller, ett resultat som hon är mycket nöjd med och som hon menar kom till uttryck under hennes scenframförande under exempelvis mångkulturkonserten.

Madeleine menar att musik och musikanalyser ”ger information om olika musikstilar och hur man kan uttrycka dem”. Musik lär en om hur olika genrer kan låta, vad som utmärker och därmed skiljer dem från andra genrer, men också vilka likheter som finns med annan musik. Kunskapen visar hur musik kan eller ska framföras och den kan också väcka nyfikenhet. Hon beskriver exempelvis hur hon, som aldrig gillat jazz, efter att ”ha gett genren en chans” blev förtjust i Monica Zetterlund och valde att framföra en rad ”Monica-låtar” på sin sångkonsert innan studentavslutningen.100

När jag frågar Madeleine huruvida hon anser att det är möjligt att påverka och ta ställning via musik, säger hon: ”Ja, visst kan man det!”. Hon exemplifierar med Thåström och förklarar att det ju finns många fler artister som skriver låtar om vad de tycker om samhället – låtar som ibland kan tolkas som rena kamp-, eller demonstrationslåtar.101

4.2.3 Rasmus

Rasmus tycker också att han förstått de teoretiska resonemangen. Han tycker att våra diskussioner har lyft fram sådant som han egentligen redan visste, men att detta nu blev bekräftat och att diskussionerna ledde till en rad aha-upplevelser: ”Man har ju tänkt på det innan, men nu bekräftas bilden”. Liksom Ida anser han att det är kombinationen föreläsningar/workshops, diskussioner, musicerande och grupparbete som ha gett förutsättningarna för en djupare förståelse. ”Det har varit upp till en själv hur man vill

100 _{Madeleine har under sina gymnasiestudier sång som huvudinstrument, vilket innebär att hon, inom ramarna}

för kursen Instrument/sång, nivå 2 (Mu1206) gör en sångkonsert med valfritt tema innan kursavslut och studenten.

utvecklas i kursen”. Gruppdiskussionerna inför redovisningarna ”satte igång den egna tankeverksamheten” och Rasmus säger att det var i det sammanhanget som han tyckte att han drog de mest intressanta slutsatserna.

Den största nyttan han tror att han kommer att ha av kursinnehållet framöver är att han ”blivit mer medveten nu” om vilka budskap som kan finnas i musik och musikutövande, framför allt i texterna. ”Jag har alltid varit intresserad av att tolka texter, men jag gör det mer medvetet nu, och på flera sätt”. Rasmus menar att han har nytta av detta i sitt eget komponerande eftersom han nu tolkar även sina egna texter mer medvetet. Han tänker mer på hur han uttrycker sig och hur det han komponerar kan tolkas av andra. Han tycker sig också ha funnit nya sätt att uttrycka sig på.

När jag frågar honom vad mer han tycker att det är möjligt att lära sig genom musik eller genom att göra musikanalyser svarar han att det ju kan vara faktiska historiska händelser. Musiken kan lyfta fram sådant som ”man själv inte tänkt på eller känt till”. Han exemplifierar med den svenska proggen och i synnerhet Tältprojektet,102 vilket han menar ”säger en hel del om den svenska historien, i alla fall om man studerar de texter som framfördes i samband med evenemanget”. Han poängterar dock att han tycker att det är lyssnarens tolkning som ger musiken dess budskap, och att musiker ibland kanske ”missuppfattas”, d v s att det budskap som musikern hade för ögonen kanske inte är det som lyssnaren tar till sig utan att lyssnaren skapar sig ett eget. Rasmus säger ändå att ”musik är eller kan vara ett bra kommunikationssätt” – att ”musik kan ena människor till en och samma sak” på samma sätt som den kan ställa människor mot varandra.103

4.2.4 Björn

Björn säger att han tycker att det har varit väldigt intressant att diskutera de teoretiska resonemangen och att han tycker sig ha förstått dem bra. ”Att prata om budskap i låtar har man ju gjort förut, men här pratade vi om flera delar”. Han menar att analysen på så sätt blir mer omfattande och att han numera tolkar låtar, inte bara utefter vilken känsla de framkallar eller vilket övergripande budskap som man tycker sig kunna urskilja, utan att analysen blir mer sammansatt och komplex – han har lärt sig se flera tolkningsmöjligheter. I sitt framtida musicerande anser han sig ha nytta av den här kunskapen genom att han blivit mer medveten

102 _{”Tältprojektet”: 1977 turnerade ca 100 musiker från några av Sveriges vid den tiden mest kända proggressiva}

musik- och teatergrupper runt i landet och gjorde, i ett cirkustält, en föreställning om den svenska

arbetarklassens historia sedan 1879. För vidare information se t ex http://www.progg.se/band.asp?ID=196 (2007- 06-14).

om hur han själv kan uppfattas i sitt musicerande – detta för att han nu tydligare ser hur andra musiker uppfattas och vilka budskap som kan tolkas in i deras framföranden: ”Jag kan tänka mig att man indirekt får perspektiv på andras musik och därmed sig själv”.

Han tycker att kombinationen ”snacka – spela” har funkat bra på lektionerna och att musikanalyserandet har lärt honom att uttrycka sig själv mer medvetet. Dessutom, säger han, kan han numera uppskatta och respektera musik som han annars inte gillar att lyssna på eller framföra. Han säger att ”man kan inse att musiken är intressant för att den uttrycker något speciellt eller för att den är gjord på ett visst sätt”, och att man därmed kan få en djupare förståelse för annan musik, något som i sin tur vidgar ens vyer.

Björn menar att musik absolut kan vara ett medel för att ta ställning i olika frågor. ”Det är ju jättemånga som har gjort”, säger han och exemplifierar med punksvängen och proggen. Däremot menar han att det är mer osäkert huruvida det är möjligt att påverka andra via sin musik. Detta eftersom lyssnaren kan tolka in ett budskap som kompositören inte tänkt på själv, och att musikkommunikationen av den anledningen blir ett ”osäkert kort”.104

Sammanfattningsvis beskriver eleverna att de tycker de förstått de teoretiska resonemang som vi fört under kursen, och det verkar som om det är just kombinationen föreläsningar, gruppdiskussioner, ensemblespel och grupparbeten som lett till deras insikter och djupare förståelse i ämnet. De menar att resonemangen varit både relevanta och intressanta på så sätt att de inte bara förstår utan också instämmer i de tankar kring definitionsprocesser och budskapsförmedling som vi diskuterat. Precis som Mattern hävdar menar eleverna att musik

bär kunskap om det förflutna och att den på så sätt både kan förmedla och beröra. De poängterar dock att alla musiker kanske inte går upp på scen med tanken att förmedla ett visst budskap. Vissa artister, som t ex Thåström och Mikael Wiehe, associerar eleverna med politik, men ofta, menar de, är det nog lyssnaren som tolkar in olika budskap, och därför, menar de, kan det ifrågasättas hur pass effektivt det egentligen går att påverka andra människor i en viss inriktning via musik. Det går ju inte att garantera att de uppfattar det budskap man tänkt.

När det gäller det egna framtida musicerandet anser eleverna framför allt att de blivit mer medvetna om vad de själva förmedlar från scen – att de av specifika grupper och individer kan uppfattas utifrån andra tolkningssätt än de kanske föreställt sig själva. de menr också att de utökat sin egen ”uttrycks-bank” på så sätt att de funnit nya sätt att uttrycka olika

känslor. Exempelvis är kärleksballaden bara ett yttryckssätt för kärleksbudskapet. Eleverna menar också att de, i och med sina nya kunskaper och färdigheter också inser hur de, via musik, kan lära sig om nya människor, kulturer och länder, och att lärdomarna ibland kan innebära att de får upp ögonen för sådant de inte sett/insett tidigare.