Självutvärdering och kursens utvecklingspotential

Det har varit mycket intressant och utvecklande att arbeta med den här studien. Det har krävts ständig reflektion och eftertanke, och elevernas återkommande feedback på kursmomenten har varit mycket värdefull och berikande. Det har också varit intressant att i så stor utsträckning filma olika moment i kursgenomförandet. Man inser hur värdefullt det är att kunna gå tillbaka och se vad och hur eleverna presterat under kursens gång, särskilt som den här kursen varat över hela tre terminer. Kombinationen skriftlig, muntlig och visuell dokumentation underlättade helt klart betygsättningen i slutfasen.

De diskussioner som ibland kan uppstå med kollegor som ifrågasätter den kursutformning man valt att arbeta med blir också lättare att ta när man grundligt reflekterat kring och även skriftligt formulerat hur man tolkat kursmål och andra styrdokument. Med en tydlig utgångspunkt blir det också lättare att identifiera de möjligheter till förbättringar som alltid kan och bör göras.

Elevernas uppfattning att det var positivt att kursen genomfördes i samverkan med ensembleverksamheten är ju helt klart något att ta fasta och bygga vidare på i en fortsatt kurs. Dessutom skulle det vara intressant att se hur dramaundervisningen kan integreras i upplägget. Efter samtal med dramaläraren verkar det som om det skulle finnas en hel del gemensamma nämnare att utveckla tillsammans. Naturligtvis vore det även ypperligt att samverka med historieämnet, liksom språk och samhällskunskapen, och ett drömscenario vore ju naturligtvis att under en längre tid arbeta med ett tvärvetenskapligt projekt där en stor andel lärare och ämnen kunde samverka för att göra en produktion som riktar sig utanför

skolverksamheten, d v s en produktion där eleverna får möjlighet att fungera som musiker ”ute i verkligheten”. Lämpligt vore då att ha ett tema där budskapet stod i centrum och där eleverna på olika sätt fick experimentera med frågan kring hur musik kan bidra till att skapa ett öppet och tolerant samhälle utifrån ett vidare perspektiv. Ett sådant projekt skulle ske med utgångspunkt i flera ämnen, men med fokus på musikelever. Ett annat alternativ vore att inkludera elever från alla estetinriktningar (dans, drama, musik och bild) eller kanske till och med flera program. Ska resultatet bestå i ett scenframförande behövs såväl dansare, skådespelare och musiker, som visuella intryck. Det behöver också byggas scen och ordnas med marknadsföring (jag tänker då förslagsvis på en samverkan med bygg-, el, och medieprogrammet). Samtliga idéer stämmer väl överens med tankarna om att estetisk verksamhet ska genomsyra hela skolverksamheten; att skolan i större utsträckning ska rikta sig utåt mot näringsliv och andra aktörer; att lärare ska arbeta ämnesövergripande och i arbetslag som inkluderar en rad olika ämneslärare, etcetera.107

När det gäller det mer konkreta arbetet i musik och kommunikationkursen skulle detta kunna utvecklas så att eleverna i större utsträckning fick möjlighet att intervjua olika artister kring deras musikutövande. Hur ser artisterna exempelvis på sina möjligheter att påverka och ta ställning i olika frågor? I vilken grad är de medvetna om vilka budskap de sänder ut från scen eller via sin musik? Kontakterna skulle inte bara gagna elevernas förståelse och inlärningsprocess i kurssammanhanget, utan även ge dem viktiga förbindelser och kanske förebilder inför det framtida arbetet som musiker.

Som jag redan nämnt går det inte att, genom intervjuer med bara en del av de elever som deltagit i en kurs, dra några generella slutsatser kring hur kursupplägget fungerar i förhållande till aktuella kursmål. Beroende på exempelvis om eleverna tänker sig en framtid som musiker eller musikutövare i någon form, varierar deras intresse för att engagera sig i kursen. Somliga elever har också en större erfarenhet av olika musikaliska sammanhang än andra och har därmed kanske lättare att ta information till sig. Så finns det de som inte dyker upp tillräckligt ofta för att riktigt hänga med i de olika kursmomenten. Jag tycker ändå att undersökningsunderlaget, vilket ju även baserats på tre ensemblegrupper, i det här fallet ger en klar fingervisning om att målen har uppfyllts.

107 _{1994 ÅRS LÄROPLAN för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) och exempelvis Kunskap och kvalitet – elva}

steg för utvecklingen av gymnasieskolan, se http://www.skolverket.se/content/1/c4/79/67/prop.pdf (2007-06-16), och Agenda för de första hundra dagarna: utbildningspolitik, se

En svaghet som jag konstaterat under studiens gång är att jag inte kopplat min uppfattning kring huruvida eleverna ansåg sig förstå och ha nytta av de teoretiska resonemangen kring hur musik förmedlar och berör till i vilken utsträckning eleverna klarade av den begreppshantering som presenterades i kompendiet. Det hade varit lättare att dra slutsatser kring elevernas förståelse och insikt om jag krävt av dem att de skulle kunna använda den terminologi som ligger till grund för resonemangen. Som jag nämnde inledningsvis skiljer sig ju mina och elevernas referensramar åt vilket innebär en risk för att jag som forskare, feltolkar eller övertolkar det de uttrycker. Under intervjuerna hade jag ju hela tiden möjlighet att ställa följdfrågor, vilket minskade risken för den typen av feltolkningar, men under analysen av elevernas muntliga och (ibland lite knapphändiga) skriftliga gruppredovisningar uppfattade jag ibland arbetet problematiskt. I dessa fall hade jag hjälp av det faktum att jag under en längre tid och i mindre grupper, fört kontinuerliga diskussioner med eleverna kring just de frågor som redovisningen kretsade kring, och att jag därmed redan hade fått deras tankar presenterade för mig i ett annat sammanhang. Den svaghet jag konstaterar innebär inte att jag inte är tillfreds med sanningshalten i den analysprocess som skett i den här undersökningen, utan att jag konstaterar att mitt metodval innehöll en svag länk. Hade det inte varit för att jag valt en mångfacetterad undersökningsmetod, d v s en metod som inkluderade en rad olika undersökningsmoment/tillfällen, hade underlaget i framför allt de skriftliga redovisningarna kunnat utgöra en något torftig undersökningsbas. Detta är ett intressant resultat att ta tillvara i ett fortsatt forskningsarbete. Jag tycker inte att poängen med kursinnehållet är att eleverna ska lära sig en massa svåra begrepp, men kanske skulle frågorna inför redovisningarna kunna vara mer specifika.

Precis som jag hoppades har arbetet inneburit att jag sett en rik utvecklingspotential. När det gäller själva utvärderingsarbetet så var ju syftet är att göra detta utifrån det enskilda lärarperspektivet. Efter den omfattande tankeverksamhet som följt med den här studien skulle det nu vara mycket intressant att diskutera kursupplägget med kollegor och skolledning. Precis som Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund skriver bör utvärderingsarbetet ske i gruppsammanhang,108 men jag håller fast vid att varje enskild lärare först själv bör göra en djupare reflektion för att kursupplägget ska ske utifrån de särskilda tillgångar i form av intresse och kreativitet, samt akademisk bakgrund som finns hos just denne.