Genomförande

vill lyfta fram något som de gör bra, men som inte är väsentligt egentligen. Så det är det jag spontant skulle säga att vi ofta stöter på.” - R9

Vidare säger R9 att detta är en mognadsprocess för företagen, att väsentlighetsanalysen är något som utvecklas allteftersom de hållbarhetsredovisar. Företag som inte gjort det så länge vill gärna lyfta sådant de är bra på och detta kan göra att de tar upp områden där de har data även om dessa inte är väsentliga. Även R6 berättar om den här mognadsprocessen, men ur ett längre och mer övergripande perspektiv, där det skett en väldigt stor utveckling sedan 2006 då R6 började arbeta med hållbarhet. Förr hade många redovisningar fokus på fel saker och missade att ta med verksamhetens påverkan i samhället.

“Jag tycker att ju mer de faktiskt jobbar på det desto bättre blir de på att samla in det som faktiskt är väsentligt. Och det är okej att inte vara bäst i klassen, det viktiga är ju hur vi ska förbättra oss. Det viktiga är att det är det väsentliga som redovisas.” - R9

4.2.2 Genomförande

R1 menar att själva genomförandet av granskning blir att hantera de risker som identifierats i riskanalysen under planeringsfasen.

“När man då identifierat ROMM:ar (risk för väsentliga felaktigheter) från planeringen, då bör man göra något för att hantera dem och det är ju det som blir själva granskningen kan man säga.”- R1

R1 säger att genomförandet och riskerna kan se olika ut beroende på vilken typ av hållbarhetsinformation det rör sig om. Rör det sig om hållbarhetsinformation bestående av mycket data behöver granskningen kontrollera vart informationen kommer ifrån och stickprovstester genomföras där granskningen går ner på djupet i respektive information och begär att den styrks. Detta kan ske genom att ansvariga intervjuas eller att underlag så som fakturor eller beräkningar begärs in.

Även R2 berättar att granskningsplanen genomförs steg för steg och genomförandet av granskningen fortsätter med intervjuer, platsbesök och granskning av data för att se vart eventuella brister och förbättringsmöjligheter kan finnas. R9 beskriver en liknande process där de under hösten brukar ha en löpande dialog med bolagen och även göra platsbesök i syfte att kontrollera att allt fungerar som bolagen säger. I december genomförs sedan den stora

43 granskningsinsatsen där företaget lämnar ett första utkast av hållbarhetsredovisningen, vilket ska kommenteras. När bolaget sedan börjar släppa data som ska granskas så genomförs en granskningsinsats på plats hos bolaget med stickprov, intervjuer och kontroll av data för att se att de inkomna underlagen stämmer.

“Det är ganska likt en vanlig finansiell revision, men vi tittar på just hållbarhetsdata. Vi tar då stickprov, ställer frågor och kollar att allt stämmer.” - R9

R6 berättar att de gör mycket intervjuer för att förstå och följa upp företagets processer. R7 säger att utöver intervjuer genomförs även många platsbesök. Stora delar av granskningen sker på plats hos bolagen när de börjar få in underlag från dem. Detta uppger även R3 som tycker att det är bra att sitta på plats hos bolaget för att lättare kunna få kontakt med rätt person och därigenom lösa uppkomna frågor direkt. Även R3 säger att intervjuer genomförs, underlag kontrolleras mot exempelvis olika system, fakturaunderlag eller beräkningar av olika slag och informationen kontrolleras även mot föregående år.

“Precis som vid finansiell revision så sitter jag gärna på plats hos bolaget så att man kan lösa frågor direkt och ofta så är det ju någon som är ansvarig där som man kanske då sitter med eller om det dyker upp frågor kan man direkt hämta exempelvis HR-ansvarig om man behöver. Det tycker jag blir mest effektivt.” - R3

R1 tar upp att en annan del av genomförandet, vid granskning enligt ISAE 3000, är att göra en analytisk granskning. Detta innebär att informationen ska analyseras, ofta i förhållande till exempelvis föregående år, för att på så sätt upptäcka stora oförklarliga skillnader som kan tyda på en risk för väsentliga felaktigheter.

“Om någonting sticker iväg väldigt mycket där som man inte kan förklara, det kan ju vara så att det ökar 50 % mot föregående år men att försäljning också har ökat med 50 % då kan det ju vara rimligt, men säger vi att det i istället ökat 100 % mot föregående år och försäljningen minskat, det kan ju också indikera en “ROMM” (risk för väsentliga felaktigheter) och att man behöver göra mer granskningsinsatser för att förstå varför.” - R1

R1 och R3 säger även att om granskningen sker mot någon form av kriterier, exempelvis GRI, ska detta stämmas av. R1 tillägger att kriterierna granskningen följer kan vara kriterier kunden själv tagit fram. Flera respondenter framhåller att det är vanligast att följa GRI. Både R1 och

44 R9 talar om att det framförallt är den standarden som används i den här typen av granskningar och R4 har alltid granskat enligt just GRI.

Granskningen begränsas inte till den information bolaget lämnar, utan kan även kompletteras med en internet- och mediasökning för att se om det skrivits saker som bolaget valt att inte dela med sig av eller på annat sätt missat att ta upp. Detta innebär att bolaget kollas upp i olika typer av media, företagets googlas och på så sätt kan granskaren se att ingenting som kan innebära en risk har utelämnats. Detta är något som R1, R2 och R6 anför.

“[...] vi sökte ju information på annat sätt också, kollade vad som hade skrivits om olika saker och så. Detta dels om organisationen som sådan men även om sakförhållanden på olika sätt, så att om det var något som dykt upp som de hade valt att ducka för eller missat eller så.” - R2

Under granskningens gång kan granskaren upptäcka brister. R2 framhåller att granskaren inte behöver vänta med att påtala dessa tills granskningen är klar, utan bör uppmärksamma bristerna direkt då de upptäcks. Under granskningen förs ofta någon form av löpande dialog med bolaget. Beroende på bristens storlek kan de eventuellt gå att åtgärda, annars blir det något som bolaget får förbättra tills nästa år. Oavsett ska detta tas upp i avrapporteringen. Som en del i detta menar R4 att förgranskning kan användas. Detta är en form av light-granskning som sker tidigare i processen grundat på de underlag som vid den tidpunkten finns för att kunna påtala eventuella brister eller justeringar som behöver göras i ett ganska tidigt skede.

“[...] vi ber dem göra en förgranskning som vi kallar det för och det gör de i november just för att undvika att de kommer på viktiga saker sent i processen. De gör en liten light-granskning av den information som vi fått fram i november [...]” - R4

Till slut får granskarna det slutliga utkastet för hållbarhetsredovisningen som då enligt R3 ska läsas igenom så det stämmer och kontrolleras mot gällande lagar, regler och rekommendationer. R9 menar att all information i detta skede ska kvalitetssäkras och granskaren kontrollerar att alla skrivningar kunden gör är i sin ordning. Det handlar mycket om att se att bolaget skriver balanserat, det vill säga att såväl positiva som negativa aspekter av verksamheten berörs.

“Till slut läser jag igenom själva rapporten, läser igenom texter och ser så allt stämmer med det de har sagt, så att helheten stämmer och såklart även jämför mot FAR och ÅRL eller sådant som gäller.” - R3