6. Slutsats
6.5 Kritik mot studien
Överlag skulle studien kunna få ett annat resultat om den återskapas. Detta dels till följd av den snabba utvecklingen på hållbarhetsområdet, men även för att studien undersöker granskarens
86 känsla. Denna känsla skiljer sig i olika grad från person till person och beroende på vilka som intervjuas kan resultatet variera. Därför kan det diskuteras om ett större antal respondenter hade kunnat ge ett annat resultat eftersom granskarens känsla till sin natur är väldigt individuell. Studien skulle ha varit ännu mer trovärdig om den omfattade fler respondenter, men då detta var ett väldigt tidsbegränsat projekt fick studien begränsas till ett mindre antal respondenter. Vi anser dock att underlagen är tillräckliga för att uppfylla studiens syfte och besvara problemfrågorna på ett trovärdigt och tillfredsställande sätt.
Något som bör tas i beaktande gällande studien är att urvalet inte är balanserat gällande vilken utbildningsbakgrund de olika granskarna har och endast en väldigt liten del av dem har en utbildningsbakgrund inom hållbarhet. De åsiktsskillnader som studien funnit indikationer om baseras därmed på väldigt få röster och hade fördelningen varit annorlunda skulle detta ha kunnat påverka studiens resultat.
87
Litteraturförteckning
Agevall, L., Broberg, P. & Umans, T. (2018). The New Generation of Auditors Meeting Praxis: Dual Learning’s Role in Audit Students’ Professional Development. Scandinavian
Journal of Educational Research, 62(2), 307–324.
https://doi.org/10.1080/00313831.2016.1258663
Alvehus, J. (2014). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok (2: a uppl.). Liber.
Baden, A. D., Harwood, A. I. & Woodward, G. D. (2009). The effect of buyer pressure on suppliers in SMEs to demonstrate CSR practices: an added incentive or counter productive?.
European Management Journal, 27(6), 429–441. http://doi.org/10.1016/j.emj.2008.10.004
Ballou, B., Heitger, D. L. & Landes, C. E. (2006). The future of corporate sustainability reporting. Journal of Accountancy, 202(6), 65–74.
https://www.journalofaccountancy.com/issues/2006/dec/thefutureofcorporatesustainabilityrep orting.html
Baret, P. & Helfrich, V. (2019). The “trilemma” of non-financial reporting and its pitfalls.
Journal of Management and Governance, 23(1), 485–511.
http://doi.org/10.1007/s10997-018-9430-z
Bell, E., Bryman, A. & Harley, B. (2019). Business research methods (5th ed.). Oxford University Press.
Boiral, O., Heras-Saizarbitoria, I., Brotherton, M.-C. & Bernard, J. (2019a). Ethical Issues in the Assurance of Sustainability Reports: Perspectives from Assurance Providers. Journal of
Business Ethics, 159(4), 1111–1125. http://doi.org/10.1007/s10551-018-3840-3
Boiral, O., Heras-Saizarbitoria, I. & Brotherton, M.-C. (2019b). Professionalizing the assurance of sustainability reports: the auditor's perspective. Accounting, Auditing &
Accountability Journal, 33(2), 309–334. https://doi.org/10.1108/AAAJ-03-2019-3918
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology. 3(2), 77–101.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1191/1478088706QP063OA
Broberg, P. (2013). The Auditor at Work – A study of auditor practice in Big 4 audit firms [Doktorsavhandling, Lunds universitet]. Lunds universitets forskningsportal.
https://www.lu.se/lup/publication/606f4fd2-033a-4389-8b0b-9d7b14db3d2e
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder (2: a uppl.). Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (3:e uppl.). Liber.
Carrington, T. (2014). Revision (2: a uppl.). Liber.
Carrington, T. & Catasús, B. (2007). Auditing Stories about Discomfort, Becoming Comfortable with Comfort Theory. European Accounting Review, 16(1), 35–58. http://doi.org/10.1080/09638180701265846
88 Dando, N. & Swift, T. (2003). Transparency and Assurance: Minding the Credibility gap.
Journal of Business Ethics, 44(2/3), 195–200. http://doi.org/10.1023/A:1023351816790
Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial accounting theory (2nd European ed.). McGraw-Hill Education.
Delmas, A. M. & Burbano, C.V. (2011). The Drivers of Greenwashing. California
Management Review, 54(1), 64–87.
https://www0.gsb.columbia.edu/mygsb/faculty/research/pubfiles/14016/cmr5401_04_printver sion_delmasburbano.pdf
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (2: a uppl.). Studentlitteratur.
Dixon, R., Mousa, G. A. & Woodhead, A. D. (2004). The necessary characteristics of environmental auditors: A review of the contribution of the financial auditing profession.
Accounting Forum, 28(2), 119–138. http://doi.org/10.1016/j.accfor.2004.01.001
Edgley, C., Jones, M. J. & Atkins, J. (2015). The adoption of the materiality in social and environmental reporting assurance: A field study approach. The British Accounting Review,
47(1), 1–18. http://doi.org/10.1016/j.bar.2014.11.001
FAR. (u.å.-a). FAQ Hållbarhetsrapportering enligt ÅRL.
https://www.far.se/globalassets/hallbarhet/faq-hallbarhetsrapportering_del_1.pdf
FAR. (u.å.-b). ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga
granskningar av historisk finansiell information.
https://www-faronline-se.libraryproxy.his.se/dokument/i/isae3000/?q=isae%203000
FAR. (2018). RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsinformation. https://www-faronline-se.libraryproxy.his.se/dokument/r/revr0006/?q=RevR6%20
FAR. (2019). RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. https://www-faronline-se.libraryproxy.his.se/dokument/r/revr0012/?q=revr%2012
Frostenson, M., Helin, S. & Sandström, J. (2012). Hållbarhetsredovisning - Grunder, praktik
och funktion (1: a uppl.). Liber.
Gray, R. (2013). Sustainability + Accounting education: the elephant in the classroom.
Accounting Education, 22(4), 308–332. https://doi.org/10.1080/09639284.2013.817795
Hedberg, C.-J. & Von Malmborg, F. (2003). The global reporting initiative and corporate sustainability reporting in swedish companies. Corporate social responsibility and
environmental management, 10(3), 153–164. http://doi.org/10.1002/csr.38
Hickman, L.E. & Cote, J. (2019). CSR reporting and assurance legitimacy: a client–assuror dyad investigation. Journal of Applied Accounting Research, 20(4), 372–393.
https://doi.org/10.1108/JAAR-01-2018-0009
Horn, J. & Nilsson, L. (2019). Lagstadgad granskning av hållbarhetsrapporter Hur skapar
89 Högskolan Kristianstad.
http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:1333751/FULLTEXT01.pdf
Hummel, K., Schlick, C. & Fifka, M. (2019). The Role of Sustainability Performance and Accounting Assurors. J Bus Ethics, 154(3), 733–757. http://doi.org/10.1007/s10551-016-3410-5
Hutaibat, K. (2019). Incorporating practical sustainability and managerial and financial reporting in accounting education An interactive project. Journal of International Education
in Business, 12(2), 181–197.
Ljungberg, M. & Barkland, M. (2010). Konsten att hållbarhetsredovisa: vägledning för
kommunikation och utveckling av hållbarhetsarbetet. SIS förlag.
Ljungdahl, F. & Larsson, L.-O. (2008). License to operate: CSR och hållbarhetsredovisning i
praktiken. Ekerlids förlag.
Lock, I. & Seele, P. (2016). The credibility of CSR (corporate social responsibility) reports in Europe. Evidence from a quantitative content analysis in 11 countries. Journal of Cleaner
Production, 122, 186–200. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2016.02.060
Lyon, T. P. & Montgomery, W. A. (2015). The Means and End of Greenwash. Organization
& Environment, 28(2), 223–249. http://doi.org/10.1177/1086026615575332
Manetti, G. & Toccafondi, S. (2012). The Role of Stakeholders in Sustainability Reporting Assurance. Journal of Business Ethics, 107(3), 363–377. http://doi.org/10.1007/s10551-011-1044-1
Maas, K., Schaltegger, S. & Crutzen, N. (2016). Integrating corporate sustainability
assessment, management accounting, control, and reporting. Journal of Cleaner Production,
136, 237–248. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2016.05.008
McCracken, G.D. (1988). The long interview. Sage.
MIS. (2019). MIS-godkänd miljörevisor, en kvalitetsstämpel. Hämtad 30 januari, 2020, från http://www.hallbarhetsrevisorer.se/om-mis/-mis-godkand-miljorevisor/
Moneva, J., M., Archel, P. & Correa, C. (2006). GRI and the camouflaging of corporate unsustainability. Accounting Forum, 30(2), 121–137.
http://doi.org/10.1016/j.accfor.2006.02.001
Morhardt, E. J., Baird, S. & Freeman, K. (2002). Scoring corporate environmental and sustainability reports using GRI 2000, ISO 14031 and other criteria. Corporate Social
Responsibility and Environmental Management, 9(4), 215–233. http://doi.org/10.1002/csr.26
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning (3:e uppl.). Studentlitteratur.
Pedersen, E.R. (red.) (2015). Corporate social responsibility. Sage.
Prop. 2015/16:193. Företagens rapportering om hållbarhet. Justitiedepartementet. https://data.riksdagen.se/fil/D719F903-297D-4B7A-A7B4-71C80C5B63A9
90 PWC. (2018). Granska och bestyrka hållbarhet. Hämtad 15 februari, 2020, från
https://www.pwc.se/sv/hallbar-utveckling/granska-och-bestyrka.html
SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. Justitiedepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arsredovisningslag-19951554_sfs-1995-1554
Sjöström, E. (2014). Hållbara investeringar: om ansvar, risk och värde på finansmarknaden (1: a uppl.). Sanoma utbildning.
Svernlöv, C. & Svernlöv, M. (2018). ÅRL:s krav på hållbarhetsrapport i större företag - En utredning av de nya reglerna med särskilt fokus på revisorernas granskningsroll. Balans, 3, 13-15.
https://www.tidningenbalans.se//wp-content/uploads/2018/08/arls_krav_pa_hallbarhetsrapport_i_storre_foretag_en_utredning_av_ de_nya_reglerna_med_sarskilt_fokus_pa_revisorernas_granskningsroll.pdf
Wallage, P. (2000). Assurance on Sustainability Reporting: An Auditor's View. A Journal of
Practice and Theory, 19, 53–65. http://doi.org/10.2308/aud.2000.19.supplement.53
Wanner, J. & Janiesch, C. (2019). Big data analytics in sustainability reports: an analysis based on the perceived credibility of corporate published information. Business Research,
12(1), 143–173. http://doi.org/10.1007/s40685-019-0088-4
Yadava, N. R. & Bhaskar, S. (2016). Scoring Sustainability Reports Using GRI 2011 Guidelines for Assessing Environmental, Economic, and Social Dimensions of Leading Public and Private Indian Companies. Journal of Business Ethics, 138(3), 549–558. http://doi.org/10.1007/s10551-015-2597-1
91
Bilaga 1 Intervjuguide
Tema Intervjufråga Vill veta
Introduktionsfrågor
Kan du ge oss en kort bakgrund om dig, din yrkesroll och hur du tog dit?
Vad är din syn på
hållbarhetsredovisning och granskning av denna?
Utbildning, särskild kompetens, år inom området, erfarenhet, titel, huvudsakliga
arbetsuppgifter
Värdeskapande?
Gör det skillnad?
Vad granskningen ger och för vem
Granskningsprocessen Kan du kort beskriva granskningsprocessen av hållbarhetsredovisningar?
Hur är ett typiskt team uppbyggt vid den här typen av granskning
Vilka faser och aktiviteter som ingår
Vilka standarder och
riktlinjer som följs Interna dokument? Om de följer ett standardiserat arbetssätt för granskningen av icke-finansiella rapporter
Vilka typer av titlar, vilken kunskap och
92 och vad skulle du säga att din roll
är?
kompetens finns inom teamet?
Är det olika från uppdrag till uppdrag?
Vem gör vad?
Utmaningar i granskningen
Vad anser du vara de huvudsakliga utmaningarna vid granskning av hållbarhetsredovisning?
Är det de utmaningar som identifierats i
referensramen eller helt andra utmaningar?
Kvalitativ information Kan du ge några exempel på där det varit svårt att granska kvalitativ information? Hur hanterade du det på bästa sätt?
Är det svårt?
Vad är det som gör den svår att granska?
Vad har det för konsekvenser i granskningen och hur påverkar det granskaren?
Hur granskaren känner för det
Kunskap och kompetens
Kan du ge något exempel på kunskap du har som är extra viktig för att granska
hållbarhetsredovisning?
Finns det någon speciell kunskap eller kompetens som krävs eller
93 Kan du ge exempel på någon
kunskap du känner att du saknade när du började arbeta med att granska hållbarhetsredovisningar? Hur hanterade du det?
Finns det kunskap som krävs utöver den
kunskapen man har efter ekonomiutbildning?
Känslan för detta
Om respondenten skaffat sig den kunskapen nu eller hanterar det på annat sätt
Finns det någon kunskap som saknas nu och hur hanteras detta?
Krävs det hjälp av
hållbarhetsspecialister om respondenten själv inte har den utbildningen och erfarenheten?
Tolkningsproblematik Vad skulle du säga är dålig
hållbarhetsinformation? Kan du ge exempel på hur du hanterar detta om du stöter på det i en
hållbarhetsredovisning?
Greenwashing
Missvisande information
Vad beror detta på?
Finns risken att företag lägger större vikt på faktorer där de presterar bra istället för områden som kan vara sämre?
Känslan för detta
Komfort som lättnad Kan du känna dig osäker under granskningsprocessen? Kan du ge
Vilka aktiviteter ger komfort?
94 exempel på vilka situationer? Vad
gör du i dessa lägen?
Hur skulle du beskriva att din känsla för granskningen skiljer sig åt om man jämför början och slutet av granskningsprocessen?
Vad granskaren gör för att skapa säkerhet och bli trygg
Är granskaren osäker i början av processen? Består känslan eller uppnås komfort? Hur?
Vilka faktorer i
granskningen påverkar detta? Är det olika från granskning till granskning eller samma?
Komfort som tillstånd När känner du dig klar med granskningen?
Är det svårt att veta när granskningen är
tillräcklig?
Vad krävs för att
granskaren ska känna sig klar?
Är det tydligt när granskningen är klar?
Komfort som förnyelse
Hur skulle du påverkas i din granskning av yttre faktorer som t.ex skandaler rörande företaget du granskar?
Hur påverkar detta känslan av komfort och hur den uppnås?
Vad gör granskaren för att hantera detta?
Krävs det mer granskning för att känna sig säker då?
95 Hur påverkas du av press att bli
klar med granskningen och hur hanterar du detta?
Känner du dig mer bekväm i ditt arbete efter att ha granskat samma bolag flera år i rad?
Känslan för detta
Påverkar det komforten?
Hur motverkas detta?
Om det underlättar jämförelse från år till år
Blir granskningen lättare när granskaren är bekant med bolaget och har förståelse för
verksamheten?
Väsentlighets-bedömning
Vilka vanliga skillnader skulle du peka på om du jämför hur ett företags väsentlighetsanalys skiljer sig från granskningens
väsentlighetsbedömning?
Värderar kunden och granskaren olika saker?
Vad gör granskaren om åsikterna skiljer sig?
Är den viktig? Svår? Svårare än vid granskning av finansiella dokument?