Undersökningen omfattar observation av fyra lektioner där vi studerade hur undervisningen i matematik såg ut. Vi valde att inte spela in lektionerna på band/film då syftet med observationerna endast var att få en inblick i undervisningsupplägget. De anteckningar som gjordes i samband med de observerade lektionerna tolkades och analyserades. Vi kan inte dra slutsatser som är allmängiltiga utifrån våra få observationer, men vi kan se mönster i undervisningen som även beskrivs av andra forskare. De lärare och elever vi har studerat kan ha påverkats av vår närvaro, men då vi har goda relationer till lärarna och eleverna är vår bedömning att vi inte skulle påverka undervisningen.
Intervjukonsten kan likställas med förmågan att bedriva ett samtal och den kvalitativa intervjun som är halvstrukturerad till sin form kräver kunskap om intervjuområdet så att intervjun frambringar kunskap. Därför har frågorna till intervjuerna, men även sättet att därefter analysera intervjuerna mellan oss diskuterats innan vi gjorde pilotstudie med två elever. Detta för att komma fram till om intervjuguiden var tillförlitlig för vår undersökning. Efter pilotstudien reviderade vi intervjuguiden två gånger innan vi började med våra intervjuer. De två pilotstudierna finns inte med i resultatet. För att kunna analysera intervjuerna och observationerna förde vi samman resultaten i teman. (Kvale, 2009)
Att ställa frågorna vad och varför intervjuerna ska analyseras istället för hur för att målet och syftet ska vara klart förankrat i det som undersökningen går ut på. Hur ställer vi frågorna så att vi får reda på det som vi vill ta reda på? (Kvale, 2009).
I augusti 2014 startade alla lärare på skolan ett arbete kring lässtrategier. Varannan vecka såg lärarna UR:s filmer som tog upp de fyra huvudstrategierna rörande läsförståelse. Veckan därpå fick alla lärare prova på den aktuella strategin som sedan var ett underlag till den diskussion som följde till nästkommande träff. Innan vi startade lässtrategiprojektet hade en grupp utarbetat en tidsplan där arbetet presenterades för alla
33
arbetslag på skolan. I handlingsplanen informerades, förutom tidsåtgången, hur arbetet skulle gå tillväga och vilka frågor som skulle ligga som underlag för våra diskussioner efter det konkreta arbetet av lässtrategierna med eleverna. Då det vid dessa kollegiala diskussioner framkom att lässtrategierna var svåra att arbeta med under matematikundervisningen funderade vi på hur vi skulle kunna arbeta fram en modell som mer passade matematikundervisningen. Vi kom fram till att vi ville undersöka hur eleverna kunde kombinera en arbetsgång som både innefattade språket och matematiken. Vi skapade en modell för textuppgifter som skulle öka förståelsen för ämnet matematik med inspiration av reciprok undervisning och Pólyas (1945, 1990) problemslösningsstrategier. För att eleverna lättare ska memorera och lära sig de fem strategierna utformade vi dem i en hand.
Vi informerade de två lärarna, som skulle vara med i studien, om våra tankar och presenterade vår modell som vi kom att kalla ”handen” (bilaga 4). Med inspiration av Pólya (1945, 1990), Palincsar och Brown (1984), Hansson (2011), Sterner (2007), Jitendra m fl (2007) Weinberg och Weisner (2010), Rabel och Wooldrige (2012), Mercer och Sams (2006), Löwing (2004) och Riesbeck (2008) utformade vi en problemlösningsmodell utifrån en ”hand” där handens fem fingrar var och en utgör en strategi (bilaga 4):
Läs
Vad vet jag?
Vad vill dom veta?
Rita och räkna
Är svaret rimligt?
De var väl förtrogna med de fyra lässtrategierna utifrån skolans kollegiala samtal och det praktiska arbetet med eleverna i klassen. En av lärarna ingick dessutom i matematiklyftet som arbetade med modulen kring problemlösning där lösningsstrategier diskuterades. Dessutom ingick vi som speciallärare i Skolverkets matematiklyft vilket innebar att de gemensamma diskussioner som förekom där bättrade på en gemensam förståelse för hur interventionen skulle genomföras med eleverna. Vi och lärarna kände oss väl förberedda att introducera arbetet för eleverna. Vi kom att inspireras av uppgifter som förekom i ”Problemlösningsbanken” som tillhör Matematiklyftet och uppgifter från ett välkänt
34
material från Skolverket för årskurs två som heter ”Måns och Mia”1. På grund av tidsbrist hann vi inte diskutera mer ingående vilka uppgifter som eleverna skulle använda men vi kände att de uppgifter vi använde oss av grundade sig på Skolverkets material, som kändes tillförlitligt. Det vill säga att både språk och matematik var åldersadekvata för elever i årskurs två, vilket var den årskurs som vi valt att studera.
Innan vi startade upp undervisningen med de nya strategierna ville vi intervjua eleverna hur de upplevde matematiken före interventionen. Utifrån våra observationer under matematik- och läsgruppslektioner skapade vi intervjufrågor till den första intervjuguiden. Dessa frågor skapades utifrån observationernas anteckningar och för att tydliggöra för oss själva använde vi oss av en tankekarta. Då kom vi fram till att intervjuerna först skulle handla rent allmänt om elevernas upplevelser av den matematik som de mötte innan interventionen och att vi sedan intervjuade dem medan de löste våra textuppgifter. Samtidigt hade vi kommit fram till att vi även skulle intervjua samma elever efter interventionen med samma intervjufrågor och liknande uppgifter. Vi valde att använda samma frågor för att kunna ha så jämförbart material som möjligt vid analysen medan uppgifterna som eleverna utsattes för var nästan exakt likadana med en liten förändring av talen och textinnehållet för att de inte skulle kunna komma ihåg den lösning de presenterade vid första tillfället.
Efter att vi hade fått in svaren från vårt missivbrev (bilaga 1) plockade vi slumpvis ut elva elever som vi intervjuade enskilt. Intervjuerna genomfördes i en lugn miljö och utan tidspress. Dessa elever visade sig vara både hög- som lågpresterande, ha svenska som modersmål och tvåspråkiga. Intervjuerna spelades in och därefter transkriberade vi dem. Alla elva eleverna utsattes för exakt samma intervjuguide och uppgifter för att vi skulle kunna få ett så jämförande material som möjligt.
När den första intervjudelen var färdig analyserade vi svaren genom att ta fråga för fråga som vi klippte ut och klistrade upp på ett papper. Vi läste igenom det bearbetade materialet flera gånger och färgkodade vissa ord och formuleringar för att på så sätt lättare upptäcka mönster. Dessa skrev vi ner och läste för att därefter analysera fråga efter fråga. När varje fråga hade analyserats gjorde vi en sammanfattande analys av den första intervjun. Syftet med den första intervjun var att lyfta fram elevernas tankar både av matematik rent allmänt men även om och i så fall vilka matematiska och språkliga tankar de hade kring sitt arbeta vid textuppgifter före vår intervention.
1. Måns och Mia är ett bedömningsstöd från Skolverket (1996) som består av diagnostiska uppgifter i matematik för användning i de tidigare skolåren.
35
Under tre lektioner per vecka under en fyraveckorsperiod arbetade därefter klasserna med ”handen” och dess strategier. Utifrån en textbaserad uppgift som presenterades på whiteboarden, diskuterade läraren med eleverna utifrån de fem ovanstående strategierna i ”handen”. Därefter arbetade eleverna två och två med textuppgifter med en inplastad ”hand” som stöd. Lektionerna avslutades med gemensamma diskussioner i helklass.
Vår erfarenhet vid den första intervjun samt elevernas svar gjorde oss till bättre intervjuare då vår upplevelse av samtalet med eleverna förbättrades vid den andra intervjun. Vår förförståelse av att tolka elevernas tankar upplevde vi som att vi hade förbättrat. Detta medförde att vi vid nästa intervju, efter interventionen, skulle gå djupare in på elevernas upplevelser rörande hur de använde och upplevde ”handen”. Intervjun nummer två, efter interventionen, transkriberades och bearbetades på samma sätt som intervju nummer ett, före interventionen.
De sammanfattande analyserna från de bägge intervjutillfällena d.v.s. intervju ett och två, analyserades därefter tillsammans och kopplades till litteraturen. På detta sätt ville vi se om analysen av de bägge intervjutillfällena kunde ge oss ytterligare slutsatser kring arbetet med den strukturerade undervisningen. Efter att ha läst igenom det som har framkommit under intervjuerna, har vi genomfört en fenomenologisk analys enligt riktlinjer från Fejes och Thornberg (2009), Det innebär att vi, när vi läst och analyserat de transkriberade intervjuerna identifierat fenomen, teman, som är relevanta för vår studie.