Tabellen nedan beskriver andel direktintag och intag från akutsjukhusens vår-davdelningar per klinik under januari till april 2013.
Direktintag
Sjukhus/klinik Direktintag från hem-met
Direktintag från akutmottagning
Direktintag totalt
Intag från akut-sjukhusens vår-davdelningar
Löwetgeriatriken 12 % 31 % 43 % 57 %
Brommageriatriken 11 % 32 % 43 % 57 %
Handengeriatriken 31 % 22 % 52 % 48 %
Danderydsgeriatriken 16 % 49 % 64 % 36 %
Jakobsbergsgeriatriken 19 % 47 % 66 % 34 %
Nynäsgeriatriken 17 % 16 % 32 % 68 %
Stockholmsgeriatriken 20 % 36 % 55 % 45 %
Huddingegeriatriken 17 % 38 % 55 % 45 %
Södertäljegeriatriken 14 % 36 % 49 % 51 %
Dalengeriatriken 31 % 28 % 59 % 41 %
Nackageriatriken 37 % 22 % 58 % 42 %
Totalt 20 % 35 % 55 % 45 %
Källa: Uppföljningsportalen
5.1.1 Analys
Av samtliga avslutade geriatriska vårdtillfällen i slutenvård under år 2012 hade 55 procent av patienterna lagts in på en geriatrisk klinik, antingen direkt från hemmet (20 procent) eller via akutmottagning (35 procent). Jämfört med utfal-let 2012 har andelen direktintag från hemmet ökat från 18 procent till 20 cent medan intag från akutmottagningen minskat från 38 procent till 35 pro-cent. Denna utveckling ligger i linje med önskade målnivåer; att 45 procent av patienterna skall kunna skrivas in direkt från hemmet och 20 procent från en akutmottagning.
Rapport
Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher
Januari-april 2013
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Juni 2013
Ann Fjellner 08-123 132 30
Inledning
Det forskningsinriktade utvecklingsarbetet Aktiv hälsostyrning med vård-coacher som påbörjades 2010, har fortsatt under 2013. Resultaten mäts och ut-värderas kontinuerligt med vetenskaplig kvalitet. Den vetenskapliga utvärde-ringen sker tillsammans med ansvariga forskningshuvudmän vid akutsjukhu-sen. Erfarenheter från Stockholms läns landsting har delgetts andra landsting vid start av motsvarande arbete och det pågår erfarenhetsutbyte och gemen-samma aktiviteter med de andra landstingen.
Bakgrunden till aktiv hälsostyrning är insikten om att en förhållandevis liten andel av befolkningen använder en stor andel av hälso- och sjukvårdsresurser-na. För dessa patienter kan hälsa och vårdkvalitet förbättras genom aktiva stödinsatser med syfte att förebygga och undvika försämringar av hälsotillstån-det. Aktiv hälsostyrning bygger på internationellt validerade modeller för case- och disease management.
Vårdcoacher
Tanken med aktiv hälsostyrning med specifika vårdcoacher är att hitta och stötta de patienter som har många återkommande akuta besök och sjukhusvis-telser, så att vårdbehovet hos dessa patienter i vissa fall kan förebyggas och att vården när den behövs kan göras mer planerad. Detta innebär större trygghet och ökad livskvalitet för patienten liksom högre vårdkvalitet och minskade kostnader enligt internationella studier och hittillsvarande erfarenheter i Stock-holms läns landsting.
Vårdcoachens uppgift är att vara ett personligt stöd för bättre hälsa, utifrån varje patients unika situation och behov samt att samordna patientens vårdkon-takter. Vårdcoachen är ett tillfälligt komplement till den ordinarie vården och är inte tänkt att ersätta denna.
I dagsläget har ca 7500 patienter erbjudits vårdcoach vid samtliga akutsjukhus i länet, av dessa har knappt 5000 patienter erhållit stöd genom vårdcoach. Då modellen för vårdcoacher är ny inom Stockholms läns landsting, såväl som inom övriga Sverige, sker en noggrann och kontinuerlig utvärdering av coachens insatser och resultatet för patienten. Vid behov sker justering av vård-coachens arbetssätt för att optimera patientnyttan. Målsättning är att öka pati-entens självskattade livskvalitet och förebygga akuta vårdinsatser genom ett mer aktivt förebyggande arbete.
Målgrupperna för vårdcoachernas arbete har under 2013 varit patienter som ofta besöker akutvården (mångbesökare), patienter med hjärtsvikt, patienter
patienter 65 år och äldre. Det finns nu även patienter med arabiska, spanska och finska som modersmål som erhållit vårdcoachens stöd på sitt modersmål.
Utvärdering av resultat, april 2013
Resultaten från de randomiserade studier som utvärderar aktiv hälsostyrning med vårdcoach inom Stockholms läns landsting visar fortsatta goda resultat vid den senaste utvärderingen i april 2013. Nu finns även de första vetenskapliga resultaten för gruppen barn med astmatiska-/luftvägsbesvär.
I dagsläget har knappt 500 barn erbjudits vårdcoach som stöd till familjen. Vid utvärderingen hade 350 barn erhållit vårdcoach. V id intervjuer med ett urval föräldrar framkommer att de är nöjda med det stöd familjen får av vårdcoachen.
Akutbesöken har halverats och barnets behov av att läggas in på sjukhus mins-kar med mer än 30 procent för de barn som får stöd av vårdcoach jämfört med barnen i kontrollgruppen. Antalet öppenvårdsbesök är däremot oförändrat.
Ökad trygghet, kunskap och att bättre känna igen symtom som kan förebåda försämring samt att hitta rätt i vården tros vara förklaringen till de goda resulta-ten.
Övriga pågående aktiviteter
I det forskningsinriktade utvecklingsarbetet med aktiv hälsostyrning har fokus under de första åren varit på intervention med vårdcoach för de patienter som har behov av case management (det individuella stödet som levereras av vård-coachen). För patienter med hjärtsvikt och KOL har även vårdcoacher erbjudits som en av interventionerna inom ramen för utveckling av disease management.
För alla patienter med kroniska sjukdomar föreligger inte behov av vårdcoach.
Däremot har patienter med kroniska sjukdomar behov av ökad kunskap och att få bli mer delaktiga i sin egen behandling. Vilket även framkommer i de årliga nationella patientenkäterna.
För dessa patienter har nu nästa steg i utvecklingen aktiv hälsostyrning tagits.
Tillsammans med patientföreträdare och den medicinska sakkunnigorganisat-ionen kommer dagens vårdprogram att utvecklas mot aktiva/individuella vård-program som bättre tillgodoser patientens behov av kunskap och delaktighet samt skapar bättre samsyn mellan patient och vårdgivare kring vad patienten
serad utskrivningsprocess identifieras de patienter som löper störst risk för återinskrivning i närtid. Vid utskrivning av dessa patienter följs särskilda check-listor med tonvikt på att fånga patientens förståelse av vad som ska ske efter utskrivning. Patienterna rings sedan upp inom tre dygn med syfte att säkerställa att patientens behov av vård och omsorg tillgodosetts. Vid brister i vård eller omsorg kontaktas ansvarig vårdgivare eller kommunal omsorg. Om det under samtalet framkommer större behov av koordinering av insatser erbjuds patien-ten en vårdcoach. Vid en första mindre uppföljning av bland annat erfarenheter från Danderyds sjukhus framkommer att patienterna är mycket nöjda, att anta-let inkommande samtal från patienter och primärvård minskat samt att arbets-metoden nu kommer att spridas till övriga kliniker inom sjukhuset. Utveckl-ingsarbetet bidrar även till att uppnå målet att minska andelen återinskrivna inom den nationella satsningen på de mest sjuka äldre.
En kartläggning av vårdkonsumtion inom den psykiatriska vården har nu förts och ett förslag utveckling av aktiv hälsostyrning inom psykiatrin har ut-arbetats. Målsättning är att inleda ett pilotprojekt efter sommaren.
Ytterligare ett utvecklingsarbete inom aktiv hälsostyrning ligger inom ramen för population health management. Detta utvecklingsarbete handlar om att före-bygga övervikt och fetma bland barn och leds från styrgruppen för Handlings-program Övervikt och Fetma.
Målsättning
Målsättning för det forskningsinriktade utvecklingsarbetet aktiv hälsostyrning är att:
■ Förbättra livskvaliteten och få tryggare patienter
■ Minska antalet oplanerade vårdkontakter och inläggningar
■ Öka förståelse och deltagande hos patienten kring sin egen sjukdomssituation
■ Öka patientsäkerheten genom en bättre koordinerad vårdkedja och mer informerad patient
■ Öka förståelse hos patient, vårdgivare och beställare för de faktorer som driver oplanerade vårdkontakter och inläggningar
■ Utveckla en modell för vård av vårdtunga och utsatta patientgrupper som bygger på existerande strukturer och är långsiktigt hållbar
■ Få fram ett underlag för utökad kunskapsstyrning inom området vårdtunga och utsatta patientgrupper
■ Få fram ett underlag för en mer resurseffektiv hälso- och sjukvård för denna mål-grupp