Tertialbokslut per april 2013 och prognos för 2013 Ärendebeskrivning Föreliggande ärende redovisar bokslut för Hälso- och sjukvårdsnämnden till och med april månad 2013 och helårsprognos för 2013.

(1)

Handläggare:

Gunilla De Geer

2013-06-03

Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-06-18, p 3

Tertialbokslut per april 2013 och prognos för 2013

Ärendebeskrivning

Föreliggande ärende redovisar bokslut för Hälso- och sjukvårdsnämnden till och med april månad 2013 och helårsprognos för 2013.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteutlåtande, 2013-06-03

PM tertialbokslut januari till april 2013 och prognos för 2013

Bilaga 1 Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2012 års verksamhet

Bilaga 2 Rapport över tillgängligheten januari-april 2013 Bilaga 3 Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher

Förslag till beslut

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

att godkänna tertialbokslut per april och helårsprognos för 2013.

Förvaltningens motivering till förslaget

Periodens ackumulerade resultat till och med april 2013 visar ett underskott med 168 miljoner kronor. Det är 195 miljoner kronor lägre än motsvarande period 2012 då resultatet efter de första fyra månaderna visade ett överskott med 27 miljoner kronor. Prognosen för 2013, baserad på utfallet de första fyra månaderna av året, visar på ett resultat i nivå med budget, att jämföra med helårsresultatet för 2012 som var ett överskott om 429 miljoner kronor.

Helårsprognosen för 2013 är sammantaget i nivå med budget. De avvikelser från budget som prognostiseras är ett underskott om 70 miljoner kronor inom äldresjukvården och ett överskott av motsvarande storlek inom övrig

(2)

I de landstingsinterna avstämningarna har uppmärksammats att det i pro- gnoserna avseende vårdersättningar finns en differens mellan Karolinska Universitetssjukhusets prognos och Hälso- och sjukvårdsförvaltningens.

Karolinska Universitetssjukhuset beräknar högre ersättningar än Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Prognosen för vårdproduktionen ligger lägre än vad som beräknats i avtalet och förvaltningen har gjort kostnadsprognos med utgångspunkt från detta vilket leder till lägre ersättningar än avtalat.

Förvaltningen kommer i samråd med Karolinska Universitetssjukhuset att analysera antaganden för vårdersättningarna i respektive prognos i syfte att minimera differensen.

Antalet läkarbesök ökade med 2,9 procent under januari till april 2013 jäm- fört med samma period föregående år. På helåret väntas antalet läkarbesök överstiga budget med drygt 1 procent eller 86 000 besök. Antalet vårdtill- fällen ökade med cirka 1,2 procent de första fyra månaderna 2013 jämfört med samma period föregående år. Helårsprognosen pekar mot att antalet vårdtillfällen kommer överstiga budget med 0,2 procent eller 700 vårdtill- fällen.

De senaste åren har stora ansträngningar gjorts för att korta väntetiderna och därmed öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Under de fyra första månaderna 2013 har Stockholms läns landsting varje månad uppfyllt resultatkraven för att ta del av kömiljarden vad gäller mottagning. När det gäller behandling har Stockholms läns landsting uppfyllt samtliga resultat- krav i mars och april för att få ta del av kömiljarden.

Under årets första fyra månader har en lättakut vid Danderyds sjukhus öppnat, fem nya husläkarmottagningar har startat och en fyraårig försöks- verksamhet för sprututbyte i Stockholm har inletts i samarbete mellan Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Under perioden trädde de första avtalen inom vårdval för avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård i kraft. Vidare har beslut fattats om för- frågningsunderlag för vårdval inom allergologi och inom ryggkirurgi.

Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör

Henrik Gaunitz Avdelningschef

(3)

Tertialbokslut

Januari – april 2013

FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN

(4)

Inledning

Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för 2013 omsluter drygt 49 miljarder kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade den 26 september 2012 beslut om budget för 2013.

Under 2013 kommer tre mer omfattande bokslut avseende hälso- och sjukvår- den i Stockholms län att läggas fram för beslut till Hälso- och sjukvårdsnämn- den. Perioden januari – april 2013 avrapporteras i detta tertialbokslut. Perioden januari – augusti 2013 återrapporteras i delårsbokslutet som läggs fram för godkännande i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 8 oktober 2013. Årsredovis- ningen planeras att tas upp för beslut i februari månad 2014.

Tonvikten i tertialbokslutet ligger på återrapportering av ekonomiskt utfall, utfall av vårdprestationer samt väntetidsstatistik för rapporteringsperioden i de hälso- och sjukvårdsverksamheter som genom avtal med Hälso- och sjukvårds- nämnden förser Stockholms län invånare med hälso- och sjukvård. Återrappor- tering av annan pågående verksamhetsutveckling och framskridandet av arbetet med Framtidsplanen återrapporteras framförallt i delårsbokslut och årsredo- visning. Till tertialbokslutet biläggs även ”Kvalitets- och patientsäkerhetsredo- visning avseende 2012 års verksamhet för Stockholms läns landsting”.

(5)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Sammanfattning ... 3

1 Mål och uppdrag för hälso- och sjukvården ...5

1.1 Lång- och kortsiktiga mål ... 5

2 Befolkningsutveckling ... 8

3 Styrning och utveckling av hälso- och sjukvården ... 9

4 Verksamhetens ekonomi ... 16

4.1 Verksamheten totalt ... 16

4.2 Ackumulerat utfall januari till april 2013 samt prognos per vårdgren ... 18

4.3 Somatisk specialistvård ... 22

4.4 Primärvård ... 40

4.5 Psykiatri ... 46

4.6 Äldresjukvård ... 51

4.7 Övrig sjukvård ... 54

4.8 Tandvård ... 57

4.9 Läkemedel ... 60

4.10 Risker ... 61

4.11 Åtgärder ... 62

5 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ... 63 Bilagor

- Bilaga 1: Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2012 års verksamhet för Stockholms läns landsting

- Bilaga 2: Rapport över tillgänglighet januari till april 2012

Bilaga 3: Rapport aktiv hälsostyrning med vårdcoacher januari till april 2013

(6)

Sammanfattning

Periodens ackumulerade resultat till och med april 2013 visar ett underskott med 168 miljoner kronor. Det är 195 miljoner kronor lägre än motsvarande period 2012 då resultatet efter de första fyra månaderna visade ett överskott med 27 miljoner kronor. Prognosen för 2013, baserad på utfallet de första fyra må- naderna av året, visar på ett resultat i nivå med budget, att jämföra med helårs- resultatet för 2012 som var ett överskott om 429 miljoner kronor.

Helårsprognosen för 2013 är sammantaget i nivå med budget. De avvikelser från budget som prognostiseras är

• äldresjukvård (vilket innebär geriatrisk vård, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och palliativ slutenvård), där ett underskott om 70 miljoner kronor befa- ras. Underskott är främst hänförligt till ökade vårdvolymer inom det nya vårdva- let för ASiH. Även geriatrisk vård prognostiserar underskott till följd av ett för- längt tilläggsavtal med Nackageriatriken

• övrig sjukvård, där ett överskott med 70 miljoner kronor förväntas. Den största delen avser icke utnyttjade reserverade medel för Framtidens hälso- och sjuk- vård (FHS).

Risker för kostnadsökningar utöver de nu prognostiserade finns inom somatisk specialistvård, primärvård och äldresjukvård. Risken inom somatisk specialist- vård är hänförligt till sjukhusavtalen, som tecknats på en högre nivå än vad som förutsattes då budgeten lades. När det gäller primärvård finns risker relaterade till volymutvecklingen inom främst husläkarverksamhet och primärvårdsreha- bilitering. Fler vårdgivare än förväntat har startat verksamhet inom vårdval primärvårdsrehabilitering. Beträffande äldresjukvården är volymutvecklingen inom avancerad sjukvård i hemmet svårbedömd och kan komma att öka utöver vad som förutsatts i detta bokslut.

En osäkerhet finns i prognosen för helår vad gäller kostnaderna för vårdersätt- ningar till Karolinska Universitetssjukhuset. Prognosen för vårdproduktionen ligger lägre än vad som beräknats i avtalet och förvaltningen har gjort kostnadsprognos med utgångspunkt från detta vilket leder till lägre ersättningar än avtalat.

I de landstingsinterna avstämningarna har uppmärksammats att det i progno- serna avseende vårdersättningar finns en differens mellan Karolinska Universi- tetssjukhusets prognos och Hälso- och sjukvårdsförvaltningens. Karolinska Universitetssjukhuset beräknar högre ersättningar än Hälso- och sjukvårdsför- valtningen. Förvaltningen kommer därför i samråd med Karolinska Universi- tetssjukhuset att analysera antaganden för vårdersättningarna i respektive prognos i syfte att minimera differensen.

(7)

Budget för 2013 medger en nettokostnadsökningstakt med 3,9 procent. För perioden januari-april har nettokostnaderna ökat med 4,3 procent mellan 2012 och 2013. För perioden maj 2012 till april 2013 har nettokostnaderna ökat med 3,8 procent.

I april månad startade en lättakut vid Danderyds sjukhus. I april startade även sprutbytesprogrammet i lokaler vid Capio St Görans sjukhus. Hälso- och sjuk- vårdsnämnden fattade under våren beslut om förfrågningsunderlag för nya vårdval inom allergologi och ryggkirurgi.

Under de första fyra månaderna har Stockholms läns landsting varje månad uppfyllt kraven för att erhålla prestationsersättning ur kömiljarden för mottagning. För behandling uppfylldes resultatkraven till fullo i mars och april.

Som bilaga till tertialbokslutet finns Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2012 års verksamhet för Stockholms läns landsting. Dessutom redovisas utvecklingen av tillgängligheten under årets första fyra månader samt utvecklingsarbetet ”Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher” i särskilda bilagor till bokslutet.

(8)

1 Mål och uppdrag för hälso- och sjukvården

Målet för hälso- och sjukvården är, enligt hälso- och sjukvårdslagen, en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. De övergripande målen för god vård innebär att, utifrån behov, ge en patientfokuserad vård i rimlig tid som är säker, kunskapsbaserad, ändamålsenlig, jämlik och effektiv och som bidrar till ett förbättrat hälsoläge bland länets invånare.

Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska utmärkas av hög kvalitet och hel- hetssyn kring patienten. Landstingsfullmäktige har, i policydokumenten Vård i dialog och Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting fastställt gällande riktlinjer. Patient och närstående ska ges ett värdigt omhän- dertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Vidare ska hälso- och sjukvårdens resurser användas på ett effektivt sätt och verksamheten ska ständigt förbättra och utveckla sina resultat. Effekter av förebyggande, utre- dande och behandlande åtgärder ska utvärderas och bedömas. Resultaten ska göras tillgängliga för befolkningen. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig och befolkningen i länet ska vara nöjd med och ha tillit till den hälso- och sjuk- vård inklusive tandvård som bedrivs i länet.

1.1 Lång- och kortsiktiga mål

Landstingsfullmäktige har satt upp två långsiktiga mål för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting:

■ Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården

■ En ekonomi i balans

För att styra verksamheterna i riktning mot de långsiktiga målen har ett antal kortsiktiga mål brutits ned från de långsiktiga målen. Följande kortsiktiga mål har brutits ned från det långsiktiga målet ”Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom Stockholms läns landsting”:

- Nöjda medborgare - Nöjda patienter

- Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården - Likvärdig behandling av alla invånare

(9)

Till det långsiktiga målet ”En ekonomi i balans” är följande kortsiktiga mål kopplade:

- En ledande tillväxtregion - God ekonomisk hushållning - Stolta medarbetare

- Hållbar miljö

De kortsiktiga målen följs upp kontinuerligt med hjälp av indikatorer som visar graden av måluppfyllelse.

Nöjda medborgare

Medborgarna ska ha ett stort förtroende för hälso- och sjukvården och tillgäng- ligheten ska vara god. Målet om nöjda medborgare mäts i den så kallade Vård- barometern genom följande indikatorer:

■ Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka¹ Nöjda patienter

Målet om nöjda patienter innebär att ansvara för att en kvalitativ god vård ges till länets invånare. Nöjda patienter mäts genom följande indikatorer ur huslä- karmottagningarnas årliga patientenkät och telefontillgänglighetsmätning:

■ Andelen patienter som efter besök på husläkarmottagning skulle rekommendera mottagningen till andra ska öka²

■ Antal patienter inom husläkarverksamheten som fått rådgivning kring levnads- vanor enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska succesivt öka³

Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården

Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Genom att patienterna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för sker en positiv utveckling av kvaliteten i hälso- och sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i hälso- och sjukvården. Ökad valfrihet och mångfald mäts genom indikatorn:

■ Antal vårdvalsområden med fri etablering för vårdgivare ska öka Likvärdig behandling av alla invånare

Alla verksamheter inom Stockholms läns landsting ansvarar för att länets invå- nare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, funktionshinder eller andra individuella egenskaper och att alla invånare har samma möjlighet att få

(10)

God ekonomisk hushållning

Stockholms läns landsting ska ha en ekonomi i balans. För att uppnå och upp- rätthålla detta över tid krävs att samtliga verksamheter i landstinget uppvisar en god ekonomisk hushållning med tilldelade resurser.

■ En ekonomi i balans⁴ Stolta medarbetare

Landstinget ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Stolta, delaktiga och ansvarsta- gande medarbetare är av stor betydelse för att de långsiktiga målen uppnås.

Stolta medarbetare följs upp genom indikatorn:

■ Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka⁵ Hållbar miljö

För miljöarbetet i Stockholms läns landsting finns mätbara mål i det av landstinget beslutade miljöpolitiska programmet Miljöutmaning 2016, som gäller från 2012 till 2016. Målen fokuserar på klimateffektivt, resurseffektivt och häl- sofrämjande miljöarbete. Insatserna påverkar både den externa miljön och även invånarnas hälsa, patienterna, medarbetarna samt landstingets ekonomi. Där- för ska:

■ Samtliga nämnder och styrelser arbeta för att uppfylla målen i landstingets mil- jöprogram

(11)

2 Befolkningsutveckling

Befolkningen i Stockholms län uppgick den 31 december 2012 till ca 2 127 000 individer. Det innebär att Stockholms läns folkmängd ökade med ca 35 500 personer under 2012, en ökning med cirka 1,7 procent. För hela Sverige var befolk- ningsökningen under samma period totalt cirka 73 000 individer, vilket betyder att hälften av befolkningsökningen i riket under 2012 var koncentrerad till Stockholm.

För 2013 prognosticeras en ökning med cirka 39 000 invånare i Stockholm.

Tabellen nedan visar hur befolkningen i Stockholms län är fördelad geografiskt i länet samt hur åldersfördelningen i befolkningen ser ut.

Norra Länet Stockholm och

Ekerö Södra Länet Totalt

0-5 år 7,9% 8,2% 8,3% 8,1%

6-17 år 14,4% 11,3% 15,6% 13,4%

18-64 år 60,3% 66,2% 61,2% 63,1%

65-79 år 13,0% 10,0% 11,7% 11,4%

80+ år 4,4% 4,3% 3,2% 4,0%

Totalt 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Individer 635 505 907 395 584 106 2 127 006

Andel 29,9% 42,7% 27,5% 100,0%

(12)

3 Styrning och utveckling av hälso- och sjukvården

Upphandlingar enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV)

Den övergripande inriktningen är att all hälso- och sjukvård där så är lämpligt ska omfattas av vårdval. Vårdval syftar till att utveckla patientens möjlighet att påverka sin hälso- och sjukvård och öka kvaliteten i vården genom att paienter kan välja var de vill få sin vård utförd. Ett av Landstingsfullmäktiges övergri- pande mål är ökad valfrihet och mångfald.

I januari 2013 trädde de första avtalen inom vårdval inom Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård i kraft. Samtliga tidigare verksamma vårdgivare, både landstingsdrivna och privata, har ansökt och god- känts för att bedriva verksamhet. En ny privat vårdgivare har ansökt och god- känts för att bedriva avancerad sjukvård i hemmet. I stora delar av länet finns nu flera vårdgivare av avancerad sjukvård i hemmet verksamma inom samma geografiska område och befolkningen har därmed fått en större valfrihet mellan vårdgivare.

Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade i januari beslut om att införa vårdval för allergologi. Tidigaste driftstart för avtalen är den 1 september 2013. I april fattade Hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om att införa vårdval för ryggkirurgi.

Även i detta fall sattes den 1 september 2013 som tidigaste dag för ikraftträ- dande av avtalen. Se tabellen nedan för en sammanställning av utvecklingen av vårdvalsområden sedan 2008.

(13)

Införda vårdval Vårdval som utvecklas

2008 2009 2010 2011 2012 FFU godkänd FFU utarbe- tas

Utredning om infö- rande av vårdval

Barnavårds-

central Höft- och knäleds- plastik- operation

Förloss-

ningsenheter Vaccination Speciali- serad gynekolo- gisk vård

Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH)

Allmän kirurgi

Barnmorske- mottagning/- mödravårds- central

Katarakt-

operationer Obstetrisk ult-raljudsmot- tagning

Primär hörsel- rehabilitering

Speciali- serad hudsjukvård i öppenvård

Specialiserad palliativ slutenvård

Barnmedicinsk

öppenvård Första linjens vård för barn och ungdomar med psykisk ohälsa Fotsjukvård Vaccination

pandemi, upphörde 2010

Planerad specialiserad rehabilitering inom neurologi, onkologi och lymfödem

Speciali- serad ögonsjuk- vård i öppenvård

Speciali- serad sjukgymnastik

Allergologi (Avtalsstart 2013-09-01)

Klinisk neuro-

fysiologi Intern- medicin

Husläkar- verksamhet med basal hemsjukvård

Ögonbotten- fotografering, ingår från 2012 i vårdal ögonsjukvård

Specialist- tandvård för barn och ungdomar

Allmän barn- och ungdoms- tandvård

Speciali- serad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård

Ryggkirurgi (Avtalsstart 2013-09-01)

Neurologi Psykosociala insatser

Läkarinsatser i särskilda boenden för äldre

Tandregle- ringsvård för barn och ungdomar

Ortopedi Radiologi

Logoped-

verksamhet Primär-

vårdsreha- bilitering

Reumatologi

Specialiserad obesitas- behandling Urologi

(14)

Upphandlingar

Sådan vård som inte upphandlas enligt Lagen om vårdvalssystem (LOU) eller direktavtalas med landstingsdrivna producenter konkurrensutsätts genom upphandling i enlighet med Lagen om upphandling (LOU). I budgeten för 2013 redovisades en tabell där de upphandlingar som var aktuella under 2013 redovisades. En uppdaterad tabell redovisas nedan.

Verksamheter med start under 2013 Senare start av verksamhet

Basal hemsjukvård kvällar och nätter i Nacka och Värmdö

Genomfört med driftstart 2013-05-01

Vårdguidens telefonitjänster Avtal tecknat med driftstart 2013-09-02

Bröstdiagnostiska tjänster Utredningsarbete pågår Geriatrisk vård vid sjukhusen i Nacka,

Bromma, Löwenströmska och Nynäs- hamn

Prioriterings- och dirigeringstjänster. Avser prioritering och dirigering av ambulans, akutbil mm.

Tilldelningsbeslut fattat. Överprövning pågår

Insatser för förskolebarn med autism Arbete med förfrågningsunderlag pågår

Intensivträning barn och ungdomar med rörelsenedsättning

Nytt FFU planerat till HSN juni 2013

Uppsökande verksamhet för munhälsobe- dömningar och för utbildning av omvård- nadspersonal inom tandvården Förfråningsunderlag beslutat i HSN 2013-05-21

IT-plattform för användning i ambulans- sjukvården

Arbete med förfrågningsunderlag pågår

Lokal öppen barn- och ungdomspsykia- trisk vård Botkyrka

Ortopedteknisk verksamhet

Tilldelningsbeslut planerat till september 2013

Lokal öppen barn- och ungdomspsykia- trisk vård i Rinkeby - Kista och Spånga – Tensta

Specialiserad mottagning för goda levnads- vanor

Tilldelningsbeslut planerat till september 2013

Psykiatrisk öppenvård för sydvästra Stockholm

Genomfört med driftstart mitten av mars 2013

Språktolkservice

Psykiatrisk öppenvård, integrerad med beroendevård för Järfälla och Upp- lands Bro

Genomfört med driftstart mitten av mars 2013

Verksamhet vid hjälpmedelcentral Tilldelningsbeslut planerat till september 2013

Geriatrisk vård vid sjukhusen i Dalen och Handen

In vitro fertilisering (IVF) Utredningsarbete pågår

Övriga verksamhetsförändringar Lättakut på Danderyds sjukhus

I skrivelse på Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde i februari 2013 gavs Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning i uppdrag att så snarast möjliggöra en driftsstart av en lättakut vid Danderyds sjukhus. Sedan 2009 finns en lätta-

(15)

des omedelbart mellan Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Stockholms Läns sjukvårdsområde (SLSO) och ledningen för Danderyds sjukhus. Verksam- heten startade den 15 april 2013. Lättakutens öppethållandetider är 08:00- 22:00 alla dagar året runt och beräknas ha en kapacitet för cirka 15 000 patienter per år. Ansvariga för driften av lättakuten är SLSO, som också som del i detta uppdrag kommer att utföra den yttre triageringen till sjukhusets akutmot- tagning.

Psykiatri

Stockholms läns landstings och Stockholms stads gemensamma uppdrag att bedriva en fyraårig försöksverksamhet för sprututbyte i Stockholm invigdes den 8 april på S:t Görans sjukhusområde. Personer som injicerar narkotika kan lämna in använda sprutor och kanyler för att få nya i utbyte och få regelbundna HIV- och hepatit B/C-tester och hepatit B-vaccination. De kan också få råd och information kring smittspridning och smittovägar och besök hos gynekolog, barnmorska eller tandläkare. Mottagningen drivs av infektionskliniken på Karo- linska Universitetssjukhuset. Cirka 300 personer, främst över 20 år, är in- skrivna vid mottagningen. En forskningsbaserad utvärdering kommer att göras av verksamheten.

Primärvård

I april var sammanlagt 207 husläkarmottagningar verksamma på avtal med Stockholms läns landsting. Under årets första fyra månader har fem nya mottagningar startat. Dessa är Fridhemsplans Vårdcentral (Kungsholmen), Huslä- karmottagning Bryggargatan (Nynäshamn), Hälsans vårdcentral (Tensta), To Care Husläkarmottagning (Solna Sundbyberg) samt Vårdcentralen Hjärtat (Solna). En mottagning har upphört med verksamheten, Galleriva husläkarmot- tagning på Norrmalm.

Antalet avtal för medicinsk fotsjukvård var 139. Under året har fyra nya mottagningar startat och fem stycken har upphört.

Inom den basala hemsjukvården har ansvaret för besök dagtid helger flyttats från husläkaruppdraget till kvälls- och nattpatrullerna från och med januari 2013.

En MVC-mottagning och en BVC-mottagning har startat i Solna.

Inom vårdval primärvårdsrehabilitering, som startade den 1 oktober 2012, har fem nya mottagningar startat under året. Inom vårdval specialiserad sjukgymnastik har 26 nya mottagningar startat under året. Inom vårdval logopedi har

(16)

Övrig sjukvård

Inom vårdvalet för planerad specialiserad rehabilitering har två enheter upp- hört med sin verksamhet under det första tertialet 2013. Det är AlftaQuren i Hälsingland och Silfvermed AB i Bromma.

I februari 2013 beslutades om en riktad satsning som innebär en utökning av ambulansverksamheten med totalt tio nya ambulanser under 2013 och 2014. Av dessa tio ambulanser ska sju ambulanser tas i drift redan under 2013. Tre nya ambulanser är i drift per sista april. En ytterligare ambulans planeras att drift- sättas 1 september och resterande tre under november till december 2013.

Stockholms läns landsting har övertagit nationella invånartjänster

Den första januari 2013 tog Stockholms läns landsting, på uppdrag av CeHis, över ansvaret från Inera AB för drift, förvaltning och utveckling av de nationella invånartjänsterna inom ramen för 1177. Verksamheten har organisatoriskt till- förts Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, se kapitel 5.

En sammanläggning pågår av Stockholms läns landsting invånartjänst Vårdgui- den och den nationella invånartjänsten 1177. Vårdguidens webbplats integreras med 1177.se, och i höst lanseras den nya webbplatsen ”1177 Vårdguiden”. Detta kommer att innebära stora vinster både ekonomiskt och i effekt och nytta för befolkning och vårdgivare.

4D-projektet

4D- projektet är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och industrin. Fyra diagnoser inom våra vanliga folksjukdomar ingår i projektet. De är artriter, diabetes typ 2, bröstcancer och hjärtsvikt. Därutöver är informatik en central del i 4D-projektet. Projektet syftar till att bidra till bättre hälsa genom att skapa bättre förutsättningar för kunskapsbyggande och inform- ationsöverföring inom vård och forskning, att snabbare kunna omsätta resultat av forskning till tidig diagnostik och bättre behandlingar och att stärka patientens insyn och delaktighet. Projektet ska även bidra till ny forskning och till att göra Stockholm till ett ledande life science-kluster^[1]där vård, forskning och nä- ringsliv utvecklas i ett nära samspel. Målet är skapa generaliserbara modeller exempelvis för patientens beslutsstöd, vårdens beslutsstöd och forskningens stöd bland annat i form av biobanker och kvalitetsregister.

Projektet har under våren resurssatts. Projektledare är tillsatta och de olika pro- jekten har startat upp. Under hösten väntas delleveranser från flera av pro- jekten. 4D-projektet väntas pågå till 2017. Avsikten är att de lösningar som tas fram i 4D ska kunna appliceras på andra patientflöden och diagnoser i hälso- och sjukvården och forskningen.

(17)

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher

Det forskningsinriktade utvecklingsarbetet Aktiv hälsostyrning med vård- coacher som påbörjades 2010, har fortsatt under 2013. Bakgrunden till aktiv hälsostyrning är insikten om att en förhållandevis liten andel av befolkningen använder en stor andel av hälso- och sjukvårdsresurserna. För dessa patienter kan hälsa och vårdkvalitet förbättras genom aktiva stödinsatser med syfte att förebygga och undvika försämringar av hälsotillståndet.

I dagsläget har ca 7500 patienter erbjudits vårdcoach vid samtliga akutsjukhus i länet, av dessa har knappt 5000 patienter erhållit stöd genom vårdcoach. Mål- grupperna för aktiv hälsostyrning med vårdcoacher är flera. Patienter som ofta besöker akutvården (mångbesökare), patienter med hjärtsvikt, patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) samt barn med i huvudsak astmatiska besvär är de målgrupper som är aktuella under 2013. Under första tertialet 2013 redovisades de första resultaten för gruppen barn med astmatiska be-

svär/luftvägsbesvär. Resultaten visade att de akuta besöken halverades och in- läggningarna på sjukhus minskade med mer än 30 procent för de barn som fick stöd av vårdcoach jämfört med barnen i kontrollgruppen.

För ytterligare redovisning av arbetet med aktiv hälsostyrning med vårdcoacher under det första tertialet 2013, se bilaga 3 ”Aktiv hälsostyrning med vård-

coacher”.

En tillgänglig hälso- och sjukvård för alla invånare

De senaste åren har stora ansträngningar gjorts för att korta väntetiderna och därmed öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Det medförde att Stock- holms läns landsting under 2012 fick ta del av Kömiljarden för både mottag- ningsbesök och, för årets sista fyra månader, även för behandling.

2013 har kraven i Kömiljarden ändrats något. Grundkravet för att få ta del av prestationsersättningen är fortfarande detsamma som 2012, det vill säga att minst 70 procent av patienterna ska ha väntat färre än 60 dagar per den sista varje månad. Det har dock tillkommit ett krav på faktisk väntetid – den faktiska väntetiden för de patienter som fått vård under en månad ska vara kortare än 60 dagar för minst 70 procent av patienterna. Bägge kraven måste vara upp- fyllda för att landstinget ska få ta del av prestationsersättningen.

Under de fyra första månaderna 2013 har Stockholms läns landsting varje må- nad uppfyllt resultatkraven för att ta del av kömiljarden vad gäller mottagning.

När det gäller behandling har Stockholms läns landsting uppfyllt samtliga resul- tatkrav i mars och april för att få ta del av kömiljarden.

(18)

För ytterligare redovisning av tillgängligheten under det första tertialet 2013, se bilaga 2 ”Rapport av tillgänglighet”

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Mottagning 80% 83% 85% 85%

Behandling 63% 67% 70% 70%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Kömiljarden väntande 2013 SLL

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Mottagning 84% 82% 86% 88%

Behandling 72% 67% 75% 77%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Kömiljarden faktisk väntetid 2013 SLL

(19)

4 Verksamhetens ekonomi

4.1 Verksamheten totalt

Sammanfattning

■ Det ackumulerade resultatet för perioden januari till och med 30 april 2013 upp- går till -168 miljoner kronor, jämfört med budgeterat -219 miljoner kronor. Re- sultatet per 30 april 2012 var +27 miljoner kronor.

■ För 2013 prognostiseras ett ekonomiskt resultat i nivå med budget. Resultatet 2012 var +429 miljoner kronor.

■ Jämfört med motsvarande period 2012 har det totala antalet läkarbesök i öppen- vården ökat med 2,9 procent. Prognosen för 2013 är 1,8 procent högre än budget.

■ Jämfört med motsvarande period 2012 har antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökat med 1,2 procent. Prognosen för 2013 är 0,2 procent högre än budget.

Periodens resultat och prognos totalt för Hälso- och sjukvårds- nämnden

Periodens ackumulerade resultat till och med april 2013 visar ett underskott med 168 miljoner kronor. Det är 195 miljoner kronor lägre än motsvarande period 2012 då resultatet uppgick till +27 miljoner kronor. Prognosen för 2013 baserad på utfallet de första fyra månaderna av året visar på ett resultat i nivå med budget, att jämföra med helårsresultatet för 2012 som var +429 miljoner kronor.

Tertialresultat och årsprognos

Mkr Utfall per

april 2013 Jmf april 2012 Prognos

2013 Budget

2013 Avvikelse Bokslut 2012

mkr % mkr %

Intäkter 16 542 15 994 3,4 49 623 49 421 202 0,4 48 182 Kostnader -16 725 -15 995 4,6 -49 657 -49 450 -207 -0,4 -47 825 Avskriv-

ningar -2 -2 0,0 -11 -11 0 0 -8

Finans-

netto 17 30 -43,3 45 40 5 12,5 80

Resultat -168 27 0 0 0 0 429

(20)

De viktigaste avvikelseposterna inom helårsprognosen är:

• äldresjukvård, främst ASiH, beräknas lämna underskott med 70 miljoner kronor

• huvudavtalen för akutsjukhusen beräknas lämna överskott med 142 miljoner kronor

• vårdval inom somatisk specialistvård beräknas ge underskott med 232 miljoner kronor

• övrigt inklusive budgeterad reserv FHS beräknas ge överskott med 160 miljoner kronor.

I respektive vårdgrensavsnitt nedan analyseras dessa avvikelser mer i detalj.

Bokfört resultat per april 2013 är ett underskott med 168 miljoner kronor. Un- derskottet återfinns främst inom somatisk specialistvård, primärvård och geriatrik. Jämfört med periodiserad budget redovisas ett överskott med 51 miljoner kronor. För helt år beräknas resultatet vara i nivå med budget totalt sett.

-600 -400 -200 0 200 400 600 800 1000

Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

M k r

Period

Resultatutveckling HSN 2013

Utfall 2013 Utfall 2012 PERB 2013 Prognos 2013 PR föreg MB

(21)

4.2 Ackumulerat utfall januari till april 2013 samt prognos per vårdgren

Vårdkonsumtion per vårdgren

Tabellen nedan beskriver den totala vårdkonsumtionen för hälso- och sjukvår- den i Stockholms län under perioden januari till och med april 2013 jämfört med samma period 2012 samt budgeterad vårdkonsumtion och prognos 2013.

Vårdkonsumtion: periodens utfall och årsprognos

Utfall per april 2013

april Jmf 2012,

%

prognos Års- 2012

budget Års- 2013

Avvik budget mot

%

Bokslut 2012 Läkarbesök

totalt 2 683 572 2,9% 7 914 579 7 828 309 1,1% 7 530 474 Övriga besök

totalt 3 020 936 4,7% 8 862 517 8 565 693 3,5% 8 342 536 Vårdtillfällen

totalt 107 434 1,2% 317 283 316 593 0,2% 313 598 Primärvård

Läkarbesök inkl

ARV 1 504 428 1,5% 4 520 240 4 520 240 0,0% 4 275 868

Övriga besök exklusive sjuk-

gymnastik 1 632 143 5,0% 4 871 890 4 686 890 3,9% 4 648 604 Sjukgymnastik

inkl ARV 642 710 5,3% 1 927 000 1 816 000 6,1% 1 649 426

Somatisk specialistvård

Läkarbesök inkl

ARV 1 028 325 5,3% 2 966 339 2 861 269 3,7% 2 827 012

Övriga besök 307 832 3,9% 832 227 834 803 -0,3% 827 701 Vårdtillfällen 85 829 0,5% 251 013 250 323 0,3% 249 574

Psykiatri

Läkarbesök inkl

ARV 146 527 0,7% 416 000 434 800 -4,3% 413 588

Övriga besök 434 486 4,8% 1 221 400 1 218 000 0,3% 1 191 287

Vårdtillfällen 11 059 3,3% 33 970 33 970 0,0% 33 196

Geriatrik

Läkarbesök inkl

ARV 4 292 -18,6% 12 000 12 000 0,0% 14 006

Övriga besök 3 765 -55,3% 10 000 10 000 0,0% 25 518

(22)

• läkarbesök inom husläkarverksamhet och hemsjukvård redovisar en ökning med 2,4 procent

• antalet läkarbesök inom akutsjukhus- och specialistvården inklusive privata specialister ökar med 5,3 procent

• vårdtillfällena inom somatisk specialistvård ökar med 0,5 procent och har en ge- nomsnittlig medelvårdtid på 3,7 dagar

• antalet vårdtillfällen inom äldresjukvård ökar med 4,9 procent och har en ge- nomsnittlig medelvårdtid på 11,2 dagar

Figur 1: Konsumtion av läkarbesök per månad visat som procentuell skillnad mellan 2012 och 2013

-12%

-10%

-8%

-6%

-4%

-2%

0%

2%

4%

6%

8%

feb mars april maj juni aug sept okt nov

pr oc en t

månad

% förändring av läkarbesök mellan år 2012 och 2013

primärvård somatik vård psykiatri total

-4%

-2%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

feb mars april maj juni aug sept okt nov

pr oc en t

månad

% förändring av vårdtillfällen mellan år 2012 / 2013

total somatik vård psykiatri geriatrik

(23)

Figur 3: Konsumtion av vård 2012/2011 samt bokslut jämfört prognos

En utförligare redovisning av vårdkonsumtionsutvecklingen görs under respektive vårdgrensavsnitt.

1,5%

5,3%

0,5%

0,7%

3,3%

4,9%

5,3%

5,7%

4,9%

0,6%

2,3%

4,8%

16,8%

Läkarbesök inom primärvård Förändr. 13/12 Bokslut/prognos Läkarbesök inom akutsomatik Förändr. 13/12 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom akutsomatik Förändr. 13/12 Bokslut/prognos Läkarbesök inom psykiatri Förändr. 13/12 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom psykiatri Förändr. 13/12 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom geriatrik Förändr. 13/12 Bokslut/prognos Sjukgymnast besök Förändr. 13/12 Bokslut/prognos

Konsumtion av vård jan-april 2013 jämfört samma period 2012.

Bokslut 2012 jämfört prognos 2013.

(24)

Ekonomiskt utfall per vårdgren

Periodens resultat och årsprognos

Mkr Bokfört re-

sultat per april

2013

Bokfört resul- tat per april

2012

Årspro- gnos resultat

2013

Bokslut 2012

Somatisk specialist-

vård -116 -28 0 275

Primärvård -75 -57 0 -100

Psykiatri -25 -19 0 -16

Äldresjukvård -48 7 -70 -22

Hälso- och sjuk-

vårdsförvaltningen -16 -4 0 -19

Övrig sjukvård 61 50 70 22

Tandvård -4 -5 0 4

Läkemedel 55 83 0 285

Summa -168 27 0 429

Periodens ackumulerade resultat till och med april 2013 visar ett underskott om 168 miljoner kronor. Underskott återfinns främst inom somatisk specialistvård, primärvård och äldresjukvård. Underskottet inom somatisk specialistvård beror på normala säsongsvariationer. Underskottet inom primärvård är främst hän- förligt till husläkarverksamhet och primärvårdsrehabilitering. Äldresjukvårdens underskott beror främst på det nya vårdvalet inom ASiH, där fler patienter skri- vits in än vad som budgeterats och där medelvårdtiderna har blivit längre.

Helårsprognosen är sammantaget i nivå med budget. Äldresjukvård redovisar ett beräknat underskott med 70 miljoner kronor medan övrig sjukvård prognostiserar ett överskott med samma belopp. Prognostiserat underskott inom äl- dresjukvården avser främst ökade vårdvolymer inom det nya vårdvalet för ASiH (55 miljoner kronor). Även geriatrisk vård prognostiserar underskott (15 miljoner kronor) främst till följd av ett förlängt tilläggsavtal med Nackageriatriken.

Prognostiserat överskott inom övrig sjukvård (70 miljoner kronor) kan delas upp enligt nedan:

- synergieffekter vid sammanslagning av Vårdguiden med de nationella in- vånartjänsterna +8 miljoner kronor

- finansiella intäkter med +5 miljoner kronor

- övrigt, inklusive budgeterad reserv och opreciserad besparing, + 57 miljoner kronor

Budget för 2013 medger en nettokostnadsökningstakt med 3,9 procent, vilket således är den nettokostnadsökningstakt som förväntas för helt år. För perioden januari till april har nettokostnaderna ökat med 4,3 procent mellan 2012 och 2013. För perioden maj 2012 till april 2013 har nettokostnaderna ökat med 3,8

(25)

4.3 Somatisk specialistvård

Somatisk specialistvård innefattar sjukhusvård och privata specialister som an- tingen har avtal eller arvoderas enligt nationella taxan (ARV). Somatisk speci- alistvårds andel av budgeten är cirka 45 procent.

■ Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till -116 miljoner kronor, jäm- fört med -28 miljoner kronor 2012.

■ För 2013 prognostiseras ett resultat i nivå med budget, jämfört med ett överskott om 275 miljoner kronor 2012.

■ Antal läkarbesök ökar med 5,3 procent jämfört med samma period 2012. Pro- gnosen är 3,7 procent högre än budget.

■ Antal vårdtillfällen ökar med 0,5 procent jämfört med samma period 2012. Pro- gnosen är 0,3 procent högre än budget.

Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik

Tabellen nedan sammanfattar besök och vårdtillfällen inom den somatiska spe- cialistvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och med april 2013.

Vårdkonsumtion: periodens utfall och årsprognos

Utfall per april

2013

april Jmf 2012

%

Årspro- gnos 2013

Budget

2013 Väntad avvikelse

prognos/budget Bokslut 2012 antal %

Läkarbesök,

totalt 1 028 325 +5% 2 966 339 2 861 269 105 070 +4% 2 827 012

varav läkarbesök exklusive privata

specialister, ARV 805 027 +11% 2 358 689 2 234 329 124 360 +6% 2 161 171 varav läkarbesök

privata specia-

lister, ARV 223 298 -10% 607 650 626 940 -19 290 -3% 665 841

Övriga besök 307 832 +4% 832 227 834 803 -2 576 0 827 701

Antal vårdtill- fällen, sluten

vård 85 829 +0,5% 251 013 250 323 690 0 249 574

ARV= arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan

Antalet läkarbesök inom somatisk specialistsjukvård inklusive privata specialister har sammantaget ökat med drygt 5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Effekterna av de nya vårdvalsområdena inom den somatiska specialistsjukvården har fram till april inneburit att besöken ökat med cirka 11 procent. Det har samtidigt inneburit ett minskat antal läkarbesök för de privata

(26)

Nedan presenteras en bild av verksamhetsstatistik inom somatisk specialist- vård.

Övergripande verksamhetsstatistik

Prognos

2013 Budget

2013 Väntad avvi- kelse pro- gnos/budget

Bokslut

2012 Väntad avvi- kelse 2013/2012

Antal % Antal %

Läkarbesök,

totalt 2 966 339 2 861 269 105 070 3,7% 2 827 012 139 327 4,9%

Antal vårdtill- fällen, sluten

vård 251 013 250 323 690 0,3% 249 574 1 439 0,6%

Antal vårdda- gar, sluten vård

940 588 951 228 -10 640 -1,1% 891 256 49 332 5,5%

Antal individer sluten vård

168 442 169 603 -1 161 -0,7% 168 986 -544 -0,3%

Medelvårdtid, dagar

3,75 3,80 0 -1,4% 3,57 0 4,9%

Läkarbesök, exkl privata specialister

ARV 2 358 689 2 234 329 124 360 5,6% 2 161 171 197 518 9,1%

Antal telefon- kontakter lä- kare exklusive

ARV 226 462 220 978 5 484 2,5% 217 483 8 979 4,1%

Antal övriga besök exklusive

ARV 832 227 834 803 -2 576 -0,3% 827 701 4 526 0,5%

Antal telefon- kontakter öv-

riga besök 149 718 108 477 41 240 38,0% 111 402 38 316 34,4%

Antal läkarbe- sök privata specialister

ARV 607 650 626 940 -19 290 -3,1% 665 841 -58 191 -8,7%

Antal telefon- kontakter pri- vata specia-

lister, ARV 151 628 147 060 4 568 3,1% 156 776 -5 148 -3,3%

Riksavtal, vård-

tillfällen 7 121 7 121 0 0,0% 6 904 217 3,1%

Riksavtal , be-

sök 56 579 56 579 0 0,0% 44 568 12 011 26,9%

ARV= arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Förändringar per avtal

Nedan redovisas förändring per avtal avseende Stockholms läns landsting, exklusive Tiohundranämndens befolkning. Redovisningen avser det som tidigare var huvudavtalen och nu är uppdelat i flerårsavtal och vårdval. Volymer för si- doavtalen ingår inte, förutom besök relaterade till intravitreala läkemedel. I den första totaltabellen ingår inte S:t Eriks ögonsjukhus. Volymer producerade inom ramen för vårdgarantibeställningar ingår inte.

Vårdval förlossning

(27)

vård som inte är förlossningar, till exempel hotande missfall och havandeskaps- förgiftning. Vårdvalet omfattar också öppenvård kopplad till slutenvården.

Följande redovisningar avser januari-april 2012 och 2013 exklusive Tiohundra- befolkningen, förutom redovisningen från det centrala väntetidsregistret (CVR) som avser januari till mars respektive år. Utfallet för Vårdval höft- och knä 2013 jämfört med 2012 kan innehålla eftersläpningar i registrering, vilket i så fall också påverkar huvudavtalet.

Samtliga akutsjukhus

Alla akutsjukhus

(exkl St Eriks ögonsjukhus) Utfall per

2012 -04 Utfall per

2013-04 Förändring

Sluten vård Antal %

Huvudavtal + ev tillgäng-

lighetsbeställningar 71 703 71 430 -273 -0,4%

Vårdval förlossning 8 327 8 651 324 +3,9%

- varav förlossningar 7 545 7 813 268 +3,5%

Vårdval höft- och knä 405 415 10 +2,5%

Summa sluten vård 80 435 80 496 61 +0,1%

Öppen vård

lighetsbeställningar 763 168 748 148 -15 020 -2,0%

Vårdval höft- och knä 1 104 901 -203 -18,4%

Intravitreala läkemedel

(Lucentis) 1 575 1 990 415 +26,3%

Summa öppen vård 795 054 780 837 -14 217 -1,8%

Slutenvård

Volymerna för slutenvården är i stort sätt oförändrade i förhållande till samma period 2012. Vad gäller huvudavtalen på akutsjukhusen har det skett en minskning med 0,4 procent vårdtillfällen (273 vårdtillfällen). Inom vårdvalen sker den största produktionsökningen inom förlossningsvården med cirka 4 procent (324 vårdtillfällen).

Öppenvård

Volymerna för öppenvården har minskat med cirka 2 procent (14 217 besök).

Vad gäller huvudavtalen på akutsjukhusen har det skett en minskning av besö-

(28)

Redovisning per sjukhus

- Danderyds sjukhus

Utfall per

2012-04 Utfall per

2013-04 Förändring

Huvudavtal 12 101 12 383 282 +2,3%

-varav förlossningar 2 036 2 139 103 +5,1%

Summa sluten vård 14 415 14 844 429 +3,0%

Öppen vård

Huvudavtal 102 388 102 962 574 +0,6%

Vårdval höft- och knä 219 153 -66 -30,1%

Summa öppen vård 109 747 110 756 1 009 +0,9%

Slutenvård Huvudavtal

Slutenvårdsproduktionen har ökat med 2,3 procent eller 282 vårdtillfällen jäm- fört med motsvarande period 2012. För helårsprognosen för huvudavtalet inne- bär detta en något högre förväntad slutenvårdsproduktion (+0,5 procent eller 200 vårdtillfällen) än beräknat i avtal 2013. Den elektiva slutenvården är cirka 2 procent högre (130 vårdtillfällen) än vad som beräknats i avtal. En klinik som har högre prognos än avtalat är ortopedi. Den akuta slutenvården är 0,2 procent högre (60 vårdtillfällen) än beräknat i avtal.

Vårdval förlossning

Slutenvården inom vårdval förlossning har i jämförelse med 2012 ökat med 6,3 procent eller 142 vårdtillfällen. Förlossningarna har ökat med 5,1 procent eller 103 förlossningar.

Öppen vård Huvudavtal

Öppenvårdsproduktionen har ökat med 0,6 procent eller 574 besök jämfört med motsvarande period 2012. För helårsprognosen för huvudavtalet innebär detta en öppenvårdsproduktion som är 0,2 procent lägre (650 besök) än beräknat i avtal 2013. Den elektiva öppenvården är cirka 1,5 procent (4 000 besök) högre än beräknat i avtal. Den akuta öppenvården är cirka 5 procent (3 300 besök) lägre än beräknats i avtal.

Eftersom antalet förlossningar har ökat jämfört med 2012 har även fler öppen-

(29)

Vårdval höft- och knäledsoperationer

Antalet besök minskade med 30,1 procent 66 besök jämfört med 2012.

Centrala väntetidsregistret (CVR)

Antal väntande utöver vårdgarantigränserna har minskat vid jämförelse mellan mars 2012 och mars 2013. Trots detta fanns i CVR mars 2013 väntande utöver vårdgarantin inom flera verksamheter. I mars 2013 hade 26 patienter väntat över 90 dagar till behandling, motsvarande antal väntande i mars 2012 var 66.

Detta innebär en minskning av antal väntande med cirka 61 procent. Till nybe- sök har 94 patienter väntat mer än 30 dagar, motsvarande antal väntande i mars 2012 var 149. Det innebär en minskning av antal väntande med cirka 40 procent.

- Karolinska Universitetssjukhuset Utfall per

2012-04 Utfall per

2013-04 Förändring

Huvudavtal 30 638 29 431 -1 207 -3,9%

- varav förlossningar 2 729 2 710 -19 -0,7%

Summa sluten vård 33 677 32 497 -1 180 -3,5%

Öppen vård

lighetsbeställning 448 904 431 088 -17 816 -4,0%

Vårdval förlossning 12 599 11 907 -692 -5,5%

Vårdval höft- och knä 98 61 -37 -37,8%

Summa öppen vård 461 601 443 056 -18 545 -4,0%

Sluten vård Huvudavtal

Slutenvårdsproduktionen uppvisar en stor minskning jämfört med motsvarande period 2012. 1 207 färre slutenvårdstillfällen (3,9 procent) har producerats vid Karolinska Universitetssjukhuset under januari till april 2013 jämfört med samma period 2012. Både elektiv och akut slutenvård visar avvikelser. Karo- linska Solna står för huvuddelen av minskningen inom elektiv slutenvård och Karolinska Huddinge står för huvuddelen av minskningen inom akut sluten-

(30)

ortopedi-, lungmedicin-, gynekologi- och neurologklinikerna som producerat färre vårdtillfällen.

De akuta slutenvårdstillfällena prognosticeras att bli 2 procent lägre (1 200 vårdtillfällen) än beräknat i avtal. I huvudsak är det trauma-, kardiolog-, urolog- öron-näsa-hals- och mag-och tarmkliniken som väntas genomföra färre vårdtill- fällen.

Förlossningarna har minskat med 0,7 procent eller 19 förlossningar.

Antalet höft- och knäoperationer har ökat med 27,2 procent eller 22 operationer.

Öppen vård Huvudavtal

Öppenvårdsproduktionen har minskat med 4 procent eller 17 816 besök under januari till april 2013 jämfört med motsvarande period 2012. De akuta öppen- vårdsbesöken har ökat, vilket innebär att hela minskningen är hänförlig till elektiv öppenvård. Det är huvudsakligen på Karolinska Huddinge som avvikelsen återfinns.

För helårsprognosen för öppenvården totalt i huvudavtalet innebär det att cirka 2,5 procent färre öppenvårdsbesök (31 550 besök) förväntas bli utförda än vad som beräknats i avtal 2013. Den elektiva öppenvården beräknas bli cirka 3 procent (32 000 besök) lägre än vad som beräknats i avtal. Det är lågt utfall överlag men i huvudsak är det reumatologi, onkologi, gynekologi- och neurologklinikerna som har färre besök. För den akuta öppenvården prognostiseras 0,2 procent fler besök (450 besök) än beräknats i avtal.

Öppenvården har minskat med 5,5 procent eller 692 besök.

Antalet besök minskade med 37,8 procent eller 37 besök jämfört med 2012.

Centrala väntetidsregistret (CVR)

Antal väntande utöver vårdgarantigränserna har minskat vid jämförelse mellan mars 2012 och mars 2013. Trots detta fanns i CVR i mars 2013 väntande utöver vårdgarantin inom flera verksamheter. I mars 2013 hade 820 patienter väntat över 90 dagar till behandling, motsvarande antal väntande i mars 2012 var 481.

Detta innebär en ökning av antal väntande till behandling med cirka 71 procent.

Till nybesök hade 315 patienter väntat mer än 30 dagar, motsvarande antal vän- tande i mars 2012 var 344. Det innebär en minskning av antal väntande med cirka 8 procent.