Hälso- och sjukvårdsförvaltningen - Tertialbokslut per april 2013 och prognos för 2013 Ärendebe

Organisation

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska vara en effektiv organisation med en tyd-lig styrning för att förverktyd-liga framtidens hälso- och sjukvård. De senaste åren har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vuxit, bland annat på grund av verksam-hets- och resursöverföringar från Landstingsstyrelsens förvaltning. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har elva avdelningar uppdelade på drygt 40 enheter och cirka 620 medarbetare.

Stockholms läns landsting tog den 1 januari över ansvaret för de nationella in-vånartjänsterna inom ramen för 1177. Detta medförde att cirka 70 medarbetare från Inera AB genom en verksamhetsövergång flyttades över till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. I samband med detta bildades en ny enhet inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, ”1177 Vårdguiden”. Enheten är placerad på avdel-ningen ”eHälsa och strategisk IT” och har utföraransvaret både för de nationella invånartjänsterna samt det regionala SLL-uppdraget med Vårdguidens koncept.

Utveckling av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens interna arbetssätt För att binda samman förvaltningens olika delar genomfördes ett brett förank-rat arbete under 2012 med syfte att ta fram en ny vision för förvaltningen. Vis-ionen, som fastställdes i november 2012, lyder:

För framtidens hälsa och vård. Idag, imorgon, tillsammans.

Under de första månaderna 2013 har arbetet med att utveckla Hälso- och sjuk-vårdsförvaltningens interna arbetssätt fortsatt, nu med avstamp i visionen.

De synpunkter och problemområden som framförts från organisation under arbetet med att ta fram visionen har beaktats i utformningen av det fortsatta arbetet, till exempel att förbättra det interna IT-stödet och öka transparensen i organisationen vad gäller medarbetarnas arbetsområden och kompetens. I ut-vecklingen av det interna arbetssättet ingår också att införa ett förvaltningsö-vergripande processorienterat arbetssätt till exempel när det gäller avtalsfram-tagning och avtalsuppföljning. Ett annat spår i utvecklingsarbetet handlar om att utveckla styr- och ledningssystemet i förvaltningen. Utvecklingsarbetet har startat upp under det första tertialet genom framtagande av projektplaner och tillsättande av arbetsgrupper och förväntas pågå under hela 2013.

Kvalitets- och patientsäkerhets-redovisning avseende

2012 års verksamhet

för Stockholms läns landsting

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning ... 3 2 Inledning ...5 3 Övergripande mål och strategier avseende år 2012 ... 6 4 Ansvar för kvalitet och patientsäkerhet ... 8 5 Inkomna klagomål och synpunkter ... 14 6 Resultat ... 19 6.1 Patientsäkerhetsmiljarden ... 19 7 Avtalsuppföljning ... 21 7.1.1 Akutsjukhus ... 22 7.1.2 Vårdval inom somatisk sjukvård ... 29 7.1.3 Primärvård ... 34 7.1.4 Resultat från uppföljning av Habilitering och hjälpmedel ... 43 7.1.5 Geriatrisk vård ... 44 7.1.6 Psykiatrisk vård ... 47 7.1.7 Beroendevård ... 51 7.1.8 Resultat från uppföljning av övriga vårdgivare ... 52 7.1.9 Tandvård ...53 7.1.10 Läkemedelskvalitetsbokslut ... 54

1 Sammanfattning

Syftet med denna kvalitets – och patientsäkerhetsredovisning är att visa på de-lar av det kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som utförts på övergripande nivå i Stockholms läns landsting. Redovisningen gör inte anspråk på att vara heltäckande, de resultat som sammanställts i denna rapport berör nationella satsningar och delar av de årliga avtalsuppföljningarna inom respektive vård-område. Sammanställningen motsvarar Patientsäkerhetsberättelsen för SLL 2012 på övergripande nivå.

Landstingsfullmäktige har beslutat att de långsiktiga målen för hälso- och sjuk-vården i Stockholms läns landsting är förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården samt ekonomi i balans. Patientsäkerhet är ett prioriterat område i Stockholms läns landsting och utgångspunkten är att inga patienter ska drabbas av undvikbara skador i samband med vård och behandling – en nollvision. Stockholms läns landsting har inrättat en patientsäkerhetskommitté.

Patientsäkerhetskommittén ska inom ramen för Stockholms läns landstings handlingsplan för patientsäkerhet samordna, stödja och bidra till utveckling av det patientsäkerhetsarbete som bedrivs av vårdgivarna. Riktlinjer och rekom-mendationer ska utarbetas och vara i linje med pågående och planerade nation-ella satsningar. Under 2012 har kommittén fokuserat på bland annat aktiviteter för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI).

Stockholms läns landsting deltar i den fyraåriga patientsäkerhetssatsning som överenskommits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Patientsäkerhetsmiljarden. Stockholms läns landsting klarade samtliga grund-läggande krav och tre av prestationskraven (patientsäkerhetskultur, trycksår och överbeläggningar), vilket innebär att landstinget erhöll drygt 66 miljoner kronor för 2012 års arbete.

Inom flera vårdområden har ett omfattande kvalitets- och patientsäkerhetsar-bete bedrivits i samråd med vårdgivare. Detta har utmynnat i kontinuerligt skärpta krav i kvalitetsbilagan till vårdavtalen. Här ska särskilt nämnas akut-sjukhusavtalen, avtalen för geriatrisk slutenvård samt vårdval

höft-knäplastikoperation och katarakt. För många krav utgår både bonus vid upp-nådda målnivåer och viten om dessa inte uppnås. När det gäller akutsjukhusav-talen 2012 uppnådde samtliga akutsjukhus över 91 procent av målnivåerna och S:t Eriks ögonsjukhus uppnådde 100 procent. Vårdval katarakt visar mycket goda medicinska resultat, få komplikationer och nöjda patienter. Inom den psy-kiatriska vården finns få nationella mått men verksamheterna i Stockholm är mycket bra på att rapportera och det bedrivs en mycket ambitiös uppföljning utifrån avtalen. Slutligen bedrivs även inom den geriatriska slutenvården en omfattande avtalsuppföljning där särskilt användande av palliativregistret och riskbedömning av trycksår, undernäring och fall ska nämnas. I rapporten

redo-Stockholms läns landsting har haft stort fokus på att fånga patientens syn-punkter på vården. I denna rapport visas på en omfattande undersökning med patientenkäter inom många vårdområden. Resultaten visar att patienterna överlag är mycket nöjda med bemötande och vården som helhet och därför i hög grad rekommenderar sin vårdgivare, resultaten för flera ligger på över 90 pro-cent och inom en del vårdområden noteras 100 propro-cent nöjda patienter. Här finns många goda exempel att lära av. Det finns också förbättringsområden och dessa handlar om att informera patienten och göra patienten delaktig. Här ses stora variationer mellan olika vårdområden och vårdgivare vilket är samstäm-migt med resultat i andra landsting.

När det gäller synpunkter på hälso- och sjukvården från allmänheten hanteras dessa dels via Vårdguiden och dels via Vårdbarometern. Klagomål och syn-punkter som rör enskild patients upplevelse av bemötande och insatser från vårdgivare hänvisas i första hand till respektive vårdgivare och i andra hand till Patientnämnden (PAN) som hjälper patienten vidare till Socialstyrelsen eller Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) i förekommande fall. Obser-vera att patienter även kan vända sig direkt till Socialstyrelsen och LÖF med sina klagomål.

Det föreligger ett ökat antal anmälningar till Patientnämnden avseende klago-mål på behandlingar. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har arbetat med att öka patienter och vårdgivares benägenhet att anmäla brister i vården till Patient-nämnden och Socialstyrelsen och därför ska ökade anmälningar inte nödvän-digtvis tolkas negativt. Dessa kan bero både på ökad kunskap och benägenhet att anmäla, men också förstås vara ett uttryck för brister i vården som behöver åtgärdas.

2 Inledning

Syftet med denna kvalitets – och patientsäkerhetsredovisning är att visa på de-lar av det kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som utförts på övergripande nivå i Stockholms läns landsting. Redovisningen gör inte anspråk på att vara heltäckande vare sig när det gäller det utvecklings-/uppföljnings-/analys och förbättringsarbete som bedrivs på övergripande landstingsnivå eller det arbete som bedrivs av varje vårdgivare. De resultat som sammanställts i denna rapport berör nationella satsningar och delar av de årliga avtalsuppföljningarna inom respektive vårdområde.

Enligt Patientsäkerhetslagen 2010:659 gällande från 1 januari 2010 är vårdgiva-ren skyldig att årligen senast 1 mars dokumentera föregående års patientsäker-hetsarbete. Vårdgivare i Stockholms läns landsting är de landstingsägda bola-gen/förvaltningarna andra juridiska personer/enskilda näringsidkare. Den mall som framtagits av Stockholms läns landsting till stöd för vårdgivarnas doku-mentation av sitt kvalitets-/ och patientsäkerhetsarbete har använts i de delar som är tillämpliga på övergripande landstingsnivå.

Den beställar- utförarmodell som reglerar styrningen av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting innebär att uppföljning av avtal och överenskommel-ser med vårdgivare avseende kvalitet och patientsäkerhet sker under första kvartalet efterföljande år. Detta innebär att årsredovisningen för Stockholms läns landsting enbart innehåller delar av det kvalitets- och patientsäkerhetsar-betet som bedrivits föregående år, i form av en tillgänglighetsrapport samt en rapport som presentar öppna jämförelser.

Denna kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avser verksamhetsåret 2012.

Avsikten är att för kommande år fortsatt redovisa kvalitets- och patientsäker-hetsresultat årligen i tertialbokslut.

3 Övergripande mål och stra-tegier avseende år 2012

Landstingsfullmäktige har beslutat att de långsiktiga målen för hälso- och sjuk-vården i Stockholms läns landsting är

• Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården

• Ekonomi i balans

Patientsäkerhet är ett prioriterat område i Stockholms läns landsting och ut-gångspunkten är att inga patienter ska drabbas av undvikbara skador i samband med vård och behandling

• Nollvision

Stockholms läns landsting deltar i den nationella patientsäkerhetssatsning som överenskommits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för perioden 2011 till 2014, i Stockholm läns landsting benämnd Patientsäker-hetsmiljarden. I överenskommelsen ingår följande målsättning för 2012:

Grundläggande krav som samtliga ska vara uppfyllda är att:

• Samtliga vårdgivare ska ha upprättat en patientsäkerhetsberättelse i en-lighet med Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659)

• Landstinget ska ha infört Säker IT för Hälso- och sjukvården (SITHS) och Hälso och sjukvårdens adressregister (HSA), samt ha anslutit sig till Nationell Patientöversikt (NPÖ) och visa på bred användning av NPÖ.

• Landstinget ska ha påbörjat arbetet med att införa IT-stödet Infektions-verktyget.

• Landstinget ska arbeta systematiskt med strukturerad journalgranskning för att identifiera skador/vårdskador.

Prestationskrav:

• Stockholms läns landsting ska ha upprättat en handlingsplan med mål och påbörjat ett förbättringsarbete.

• Stockholms läns landsting ska ha upprättat handlingsplaner i syfte att minska trycksårsförekomsten och påbörjat ett förbättringsarbete.

• Stockholms läns landsting ska verka för ökad följsamhet till lokala be-handlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården samt minska sin överförskrivning av antibiotika med 10 procent.

I samtliga vårdavtal finns ytterligare målsättningar utgående från uppdraget.

4 Ansvar för kvalitet och pati-entsäkerhet

Styrning

Stockholms läns landsting

Den politiska styrningen inom Stockholms läns landsting på övergripande nivå, ägarstyrning och beställarstyrning skiljer sig från många andra landsting och regioner. Stockholms läns landsting styrs genom en beställar-/ utförarmodell mer uttalad när det gäller hälso- och sjukvård än för övrig verksamhet i dagslä-get.

Landstingsfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt för landstinget. Landstingsstyrelsen leder och samordnar förvalt-ningen av landstingets angelägenheter, utövar uppsikt över nämnder inklusive verksamhet som beskrivs i aktiebolagsform samt utövar ägar- huvudmanna-skapsfunktionen. Produktionsutskottet ansvarar för den egenägda sjukvårds-produktionens verksamhetsresultat samt att den egna sjukvårdsproduktionen fullgör sina uppdrag i enlighet med åtaganden fastställda i avtalen med Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för samordning, utveckling och upp-följning av all hälso- och sjukvård, tandvård samt insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vården styrs genom avtal och överenskommelser med vårdgivarna, oavsett driftsform. I avtalens allmänna villkor regleras vårdgivarens skyldighet att hålla sig uppdaterad och följa gäl-lande lagstiftning, socialstyrelsens föreskrifter och Meddegäl-landen samt nation-ella såväl som regionala/lokala kunskapsdokument och nationnation-ella satsningar.

Vårdgivare i Stockholms läns landsting

Socialstyrelsen har i sitt ”Meddelandeblad Nr 11/2011 December, Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)” förtydligat ansvaret för upprät-tande av ledningssystem och där angett att ”det alltid är vårdgivaren som har ansvaret och att vårdgivaren är:

• Statlig myndighet, landsting eller kommun som bedriver hälso- och sjukvård i egen regi

Uppföljning/utvärdering

Egenkontroll

Uppföljning och granskning ska säkerställa att Hälso- och sjukvårdsförvaltning-en arbetar mot dsjukvårdsförvaltning-en politiska målsättningsjukvårdsförvaltning-en så att hög tillgänglighet, kvalitet och effektivitet uppnås. Beslut om Hälso- och sjukvårdsförvaltningens interna kon-trollplan fattas av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Planen innehåller nio olika processområden varav uppföljning av avtalsprocessen är ett prioriterat område.

I avtalsprocessen beskrivs processen för arbetet när nya avtal tecknas. Anvis-ningar och checklistor finns framtagna och åtkomliga via intranätet. Prövning av konsekvenser för patientsäkerheten ska alltid göras och resultatet bifogas akten.

Uppföljning av vårdgivare

Uppföljning och granskning ska säkerställa att vårdgivaren fullgör sitt uppdrag enligt lagar och avtal, men även att hög tillgänglighet, kvalitet, delaktighet och effektivitet uppnås. Hälso- och sjukvårdsnämndens avtal ska utvecklas så att uppföljning och granskning kan ske mer effektivt. I detta ingår att tydliggöra konsekvenser för vårdgivare som inte lever upp till kraven på att leverera en säker vård. Dessa konsekvenser kan innefatta såväl viten som att avtal sägs upp i förtid.

Oegentligheter och hotad patientsäkerhet

Ett arbete pågår med att utveckla riktlinjer för hur situationer ska hanteras när oegentligheter misstänks eller patientsäkerheten är hotad. Inga oegentligheter får förekomma i Stockholms läns landsting, nolltolerans gäller. Uppföljning sker löpande inom alla vårdområden i enlighet med de uppföljningsplaner som är en del av avtalen. Till detta kommer fördjupad uppföljning samt revisioner när sig-nalsystemen indikerar fel och brister.

Revisioner

Vid behov av fördjupad uppföljning, utöver kontroll av registerdata ur databaser och elektroniska registreringssystem, kan även revisioner bli aktuella. Dessa innefattar genomgång av relevanta verksamhetsdokument, intervju med nyck-elpersoner samt ofta journalgranskning. Revisionerna utförs av oberoende revi-sorer. Revisioner sker både som del av årets revisionsplan, men också på före-kommen anledning.

Riskanalyser och Händelseanalyser

Riskanalyser

I samtliga verkställighetsbeslut och ärenden för politiska beslut genomförs en riskanalys avseende konsekvenser för patientsäkerhet, jämlik vård, effektiv vård och miljö.

I Hälso- och sjukvårdsförvaltningens inre arbete görs regelbundna riskanalyser både inför föreslagna förändringar men också som ett led att i den interna kon-trollen fokusera på de områden där störst behov av uppföljning föreligger. Åt-gärdsplaner utformas och uppföljning sker därefter vid nästa års interna kon-troll.

Avvikelsesystem

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ett eget avvikelsesystem. Händelser som indikerar att det finns brister i samarbetet mellan förvaltningens olika delar, som påverkar det slutliga resultatet på ett negativt sätt och som riskerar att upp-repas, ska anmälas till respektive avdelningschef för avrapportering till Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp varje kvartal. Detta kan även innefatta bristande stödfunktioner eller synpunkter och brister som påtalats av vårdgivare och all-mänhet.

Samverkan

Stockholms läns landsting har en väl utvecklad samverkansstruktur. På övergri-pande landstingstingsnivå sker samverkan mellan Stockholms Län landsting och Kommunsamverkan Stockholms Län (KSL). Samverkansöverenskommelser tecknas mellan Stockholms läns landsting och kommuner om olika policydoku-ment och kring nationella satsningar, till exempel den Nationella äldresats-ningen. Dessutom ingås överenskommelser mellan Stockholms läns landsting och enskilda kommuner kring gemensam finansiering av vissa verksamheter, till exempel Äldrecentrum och Nestor som bland annat driver frågor kring äl-dres läkemedelsanvändning. Det sker också regelbunden samverkan på olika nivåer i Stockholms läns landsting med handikapp- och patientföreningar, vårdgivare samt andra landsting och myndigheter på nationell nivå.

Patientsäkerhetskommittén

År 2006 beslöt landstingsstyrelsen att skapa en samlad ledningsfunktion för patientsäkerhetsarbete (LS 0603-0576) och en patientsäkerhetskommitté (PSK) bildades. PSK´s uppgift var att ansvara för genomförandet och utvecklandet av

”Handlingsprogrammet för säker vård” som Landstingsstyrelsen antagit 2006-06-07 (LS 0412-2354). PSK´s ledning avrapporterade fortlöpande till Lands-tingsstyrelsen om utvecklingen av patientsäkerhetsarbetet i vården och kommit-téns arbete. Efter den organisationsförändring som genomförts i Stockholms läns landsting under 2011 då PSK överfördes till Hälso- och sjukvårdsförvalt-ningen, avrapporteras kommitténs arbete till Hälso- och sjukvårdsnämnden via den politiska programberedning som ansvarar för patientsäkerheten.

PSK består, utöver ordförande från HSF, av representanter från samtliga akut-sjukhus inkl. Capio St Göran, Stockholms läns landstings sjukvårdsområde (SLSO), S:t Eriks ögonsjukhus, privata vårdgivare, tandvården, ambulanssjuk-vården, Patientnämnden (PaN), Centrala läkemedelskommittén samt omvård-nads- och kvalitetsexpertis. Vid behov adjungeras medicinteknisk expertis.

Kommitténs medlemmar ska fortlöpande tillföra relevant kunskap/data till kommittén och likaledes föra ut kunskap/data till sina berörda verksamheter.

Medlemskap i kommittén är ett åtagande som ställer krav på tid och mandat från arbetsgivaren och ett aktivt deltagande i arbetet.

PSK ska inom ramen för Stockholms läns landstings handlingsplan för patient-säkerhet samordna, stödja och bidra till utveckling av det patientpatient-säkerhetsar- patientsäkerhetsar-bete som bedrivs i verksamheterna. Riktlinjer och rekommendationer ska utar-betas och vara i linje med pågående och planerade nationella satsningar. I upp-draget ingår att medverka till utbildningar och att skapa mötesplats för lärande.

PSK har visionen: ”Bästa och säkraste vården för alla”, och målet är att ha stra-tegier för samtliga nationella satsningsområden som stöd för verksamheterna.

Fokusområden och aktiviteter 2012 De tre viktigaste frågorna under 2012

• Stödja arbetet med nationella satsningsområden för säkrare vård

• Följa arbetet med att minska de vårdrelaterade infektionerna

• Planering av landstingets patientsäkerhetsdag och patientsäkerhetsutbild-ningar

PSK, som haft sju sammanträden, har en roll i att stödja aktiviteter i organisat-ionen som bidrar till att vården blir säkrare. Under året har PSK, efter remiss i SMR, till landstinget levererat förslag till patientsäkerhetsindikatorer att an-vändas för uppföljning av patientsäkerhetsarbetet. Flera av indikatorerna som togs fram är kopplade till den statliga patientsäkerhetssatsningen och den nat-ionella patientsäkerhetssatsningen som samordnas av SKL.

aktiviteter. De statliga kraven beträffande patientsäkerhetskultur har genom-förts enligt plan. Även infektionsverktyget, som ingår i den statliga satsningen, har varit föremål för aktiviteter i kommittén.

Genom TUFF – satsningen har landstinget haft goda förutsättningar att arbeta enligt plan för att nå målen i statens patientsäkerhetssatsning. PSK tar regel-bundet del av utfallet av de nationella punktprevalensmätningar av vårdrelate-rade infektioner (VRI) och basala hygienrutiner – och klädregler (BHK). Båda områdena har varit prioriterade i PSK då prevalensen av VRI inte visat tendens att sjunka och dessutom ligger över genomsnittet för riket. Följsamheten till BHK har legat under det nationella målvärdet.

Flera deltagare i PSK deltog aktivt i arbetet med att ta fram landstingets ”Hand-lingsprogram för att minska de vårdrelaterade infektionerna”. Detta tillsam-mans med ”Strategi för att minska de vårdrelaterade infektionerna” ger PSK verktyg för att fortsatt stödja strategiska satsningar inom området.

Patientsäkerhetsdagarna som anordnas av patientsäkerhetskommittén samlade 2000 deltagare fördelat på två dagar. Målet att särskilt öka deltagandet av lä-kare och politiker uppnåddes. Huvudteman för konferensen var patientens och anhörigas delaktighet, kultur och klimat i patientsäkerhetsarbetet samt inform-ationsöverföring i vårdens övergångar. PSK medverkade också i att arbeta fram ett koncept för patientsäkerhetsutbildning för vårdpersonal som ska upphand-las under 2013. PSK anordnar även aktiviteter kring nationella handböcker för patientsäkerhet och utbildningar i den nationella databasen NITHA (Nationellt IT-stöd vid händelseanalyser).

PSK har återkommande delat erfarenheter av olika patientsäkerhetsfrågor och omvärldsbevakning har skett genom att innehållet i betydelsefulla konferenser har delgetts deltagarna i kommittén. Patientnämnden PAN har väckt angelägna frågor kring patients rätt att läsa sina journaler och olika frågeställningar relate-rat till detta.

De viktigaste frågorna inom rådet under 2013

• Fortsatt arbetet fortbildningsfrågor, patientsäkerhetsdagarna, vårdrelaterade infektioner samt att följa samtliga nationella satsningsområden

• Genomlysning av patientsäkerhetskommitténs arbetsformer så att patientsä-kerhetsfrågorna stärks på alla nivåer i vårdsystemet

Den nationella patientsäkerhetssatsningen

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tog 2008 initiativ till en nationell

terade infektioner (VRI) och basala hygienrutiner och klädregler (BHK) genom arbete i nätverk med vårdgivarna.

Samverkansgrupp med Patient- och Handikapporganisationer Till PSK är kopplat en samverkansgrupp för att tillvarata patient- och intresse-organisationernas erfarenhet och kompetens vad gäller patientsäkerhet. Möten har hållits vid flera tillfällen under 2012 med deltagande av HSO Hjärnkraft, SPF, HSO Hjärt och lungsjuka, HSO Stockholms län, DHR och PRO. Tyngd-punkten i mötena har varit Patientsäkerhetsdagen och SKLs nationella satsning på patientsäkerhet, TUFF projektet och hygien i hemsjukvård. PSK ser en stor

In document Tertialbokslut per april 2013 och prognos för 2013 Ärendebeskrivning Föreliggande ärende redovisar bokslut för Hälso- och sjukvårdsnämnden till och med april månad 2013 och helårsprognos för 2013. (Page 66-128)