122 Lungorna, tidaler,
Natriumkloridinhalation,
pulmonell hypertension,
inhalationer, kompressibel
volym, tuben, slem
8
ECMO 152 ECMO-systemet, ECMO, pumpar 3
Cirkulation 105 Cirkulation, varm perifert,
Milrinon, MAP, blodtryck.
5
Koagulation 55 Lab-värden, trombocyter, APTT 3
Infektion 56 Infektion, CRP, Meronem,
Vancocin,
4
Nutrition 50 Nutrition, Magnesium,
Glycophos, dos, procent
5
Elimination 64 Dialys 1
Psyko-socialt 22 0
Vi kan se att endast ett fåtal meningsbärande ord återkommer i minst tre av rondsamtalen. De allra flesta meningsbärande ord och fraser som förekommer är unika för just det rondsamtal de förekommer på. Endast en liten del av samtalen kan sägas vara lika utifrån innehållet och kategorin ”Psykosocialt” hade inga meningsbärande ord som sammanföll i de olika samtalen.
Samma innehåll men olika kategorier
I de olika rondsamtalen kunde samma eller liknande innehåll placeras av deltagarna i olika kategorier. I Excerpt 6 nedan från Rondsamtal 3 pratar deltagarna om hur patienten (rad 2) ”pinkar” i samband med att kategorin (rad 2) ”elimination” avhandlas.
Excerpt 6
[Id: Rondsamtal 3, r. 848-853]
1. Läk 3: ja (.) då är vi nöjda
2. Ssk 4: ja elimination nu pinkar han ingenting dras ju bra >> 3. Läk 3: ja just det
4. Ssk 4: >> på den här dialysen
5. Läk 3: prisman har vi inte pratat om nej
6. Ssk 4: eh då har man bara kört ersättning på prisman (.) och då har jag tolkat det så att det blir för mycket total vätska att man inte sätter på dialysatet för den har bara noll och sen nästa steg femtio och inställningen på den prisman
I samtalsutdraget kan vi se hur Läk 3 avslutar den förra kategorin genom att säga (rad 1) ” då är vi nöjda”. Ssk 4 bekräftar detta (rad 2) genom att säga ”ja” och introducerar sedan kategorin ”elimination” samtidigt som hon fyller på med innehållet: ”pinkar han ingenting dras ju bra” Hon menar att eftersom det med dialysen ”dras” bort så mycket vätska från patienten så ”pinkar
han ingenting”. Samtalet fortskrider sedan med samtal om dialysen och inställningarna på den. Innehållet som deltagarna lyfter fram i kategorin ”elimination” handlar om patientens diurés och dialysens inställningar. I Excerpt 7 nedan från Rondsamtal 1 återkommer det innehållsliga när deltagarna pratar om hur mycket patienten ”kissade” men nu är innehållet placerat i kategorin cirkulation istället.
Excerpt 7
[Id: Rondsamtal 1, r. 94-97]
1. Läk 1: så↓ ehm cirkulationsmässigt så igår så kissade hon ju ganska mycket och ⟶med enstaka små furixdoser och jag kollade upp att hon fick rätt stora volymer ehm vätska ehm så att även om hon kissade bra så under dygnet igår så kissade hon artonhundra ⟶ 2. Ssk 1: just det
3. Läk 1: det är helt onödigt 4. Ssk 1: ja
Läk 1 introducerar kategorin cirkulation genom att säga (rad 1) ”ehm cirkulationsmässigt så” för att sedan fylla på med innehållet i kategorin som består av ”igår så kissade hon ju ganska mycket”, ”enstaka små furixdoser”, ”stora volymer ehm vätska” och ”kissade bra”. Ssk 1 bekräftar innehållet genom att säga (rad 2) ”just det” och (rad 4) ”ja”. Ssk 1 och Läk 1 är överens om att innehållet i kategorin cirkulation handlar om patientens diurés. Deltagarna i Rondsam 1 och Rondsam 3 placerar in innehållet, som i båda samtalen handlar om patientens diurés, i de olika kategorierna elimination respektive cirkulation. Samtalsinnehållet på rondsamtalen kan alltså vara väldigt lika varandra men placeras in under olika kategorier på olika rondsamtal.
Utveckling och förändring av innehållet
Ytterligare en variant på innehållsarbete som framkom under de studerade rondsamtalen var när deltagare på samma rondsamtal återkom till en kategori vid flera tillfällen under samma samtal. De gjorde alltså avsteg från den kronologiska ordningen. På detta sätt utvecklades och
förändrades innehållet på rondsamtalen vartefter samtalen fortskred. I Excerpt 8 ser man hur Läk 2 introducerar kategorin”lungorna” (rad 1) och påbörjar innehållsarbetet där läkemedlet ”Sildenafil” får en framträdande roll för att ”dialtera lungcirkulationen”.
Excerpt 8
[Id: Rondsamtal 2, r. 24-27]
1. Läk 2: eh å sen kommer lungorna då han har inga tidaler han har pulmonell hypertension han har fått sildenafil han fick inte milrinon igår det var ingen cirkulatorisk orsak och att sätta in det var för å å dilatera lungcirkulationen (inkle)
2. Ssk 3: °ska vi starta den nu?°
3. Läk 2: vi kan se vad som händer när vi ökar sildenafilen men att det eh vi har med det vi sätter in det vi brukar ha det vi sätter in det på nolltjugofem (.) det gör vi börja på noll tio så ser vi hur han reagerar
4. Ssk 3: °m°
Läk 2 tangerar här två kategorier, (rad 1) ”lungorna” och cirkulationen, och väljer att placera in samtalet om läkemedlet ”Sildenafil” i kategorin ”lungorna”. Han motiverar valet genom att säga
läkemedlet ska sättas in eller ej genom sin fråga (rad 2) ”ska vi starta den nu?”. Läk 2 tar beslutet att sätta in läkemedlet med motiveringen (rad 3) ”så vi ser hur han reagerar”. Ssk 3 är med på noterna och bekräftar med ett (rad 4) ” °m°”. Läk 2 och Ssk 3 beslutar på detta sätt att läkemedlet ”Sildenafil” ska startas för att se hur patienten reagerar. Långt senare i samma samtal återkommer deltagarna till läkemedlet Sildenafil. Under den tid som förflutit mellan gångerna har ett hjärteko gjorts och beslutet som Läk 2 och Ssk 3 tog då revideras i denna sekvens.
Excerpt 9
[Id: Rondsamtal 2, r. 523-534]
1. Ssk 3: det här ekot innebär det att vi skulle sluta med Sildenafilen eller?
2. Läk 2: Nej men inte öka det 3. Ssk 3: inte öka det
4. Läk 2: Nej 5. Ssk 3: Nej
6. Läk 2: Då behöver vi inte göra det 7. Läk 1: Men men men
8. Läk 2: Och då har vi Milrinon biten där också då skip då skippar vi den→
9. Ssk 3: m skippar den 10. Läk 2: för det är ju eh
11. Läk 1: Men du vill fortfarande ha Sildenafil?
12. Läk 2: Ja↑ Vi hade höga tryck igår nu har vi sildenafil nu är trycken borta (.) eller hur då är det bättre så då vi tar det i lugn och ro.
Nu är det Ssk 3 som inleder med att fråga Läk 2 om (rad 1) ”ekot innebär det att vi skulle sluta med Sildenafilen”. Uttalandet visar att Ssk 3 uppmärksammat att hjärtekot bidragit med ny information som skulle kunna förändra det beslut som tidigare tagits. Deltagarna återupptar därmed samtalskategorin ”lungorna” även om samtalet för tillfället befinner sig i en annan kategori. Läk 2 menar att läkemedlet ska vara kvar (rad 2) ”men inte öka det”. Ssk 3 bekräftar att hon förstått Läk 2:s utsaga genom att säga (rad 3) ”inte öka det”. Däremot gör Läk 1 en ansats att ifrågasätta beslutet när han säger (rad 7) ”men men men”. Detta hörsammas inte av Ssk 3 och Läk 2 som fortsätter sin diskussion. Läk 1 försöker då igen när han frågar (rad 11) ”men vill du fortfarande ha Sildenafil?”. Uttalandet avslöjar att Läk 1 inte helt håller med Läk 2 om beslutet. Genom att uttrycka sig i frågeform avslöjar Läk 1 att han inte själv är säker. Läk 2 fortsätter då med att föra in ny information från resultatet av hjärtekot (rad 12) ”vi hade höga tryck igår nu har vi sildenafil nu är trycken borta” och avslutar sedan med konstaterandet ”vi tar det i lugn och ro”. De båda sekvenserna (Excerpt 8 och 9) visar hur deltagarna återkommer till en tidigare avslutad kategori senare i samma samtal när de anser att mer innehåll bör läggas till som kan komma att förändra de beslut som tidigare tagits. Man kan se hur beslutet som tidigare tagits ifrågasätts så att Läk 2 måste motivera på nytt. På detta sätt läggs ytterligare innehåll in i kategorin och beslutet revideras. Sildenafilen ska visserligen behållas men dosen ska inte ökas. Innehållet i kategorin har förändrats och utvecklats av deltagarna på ett och samma samtal.