Godnattsagor inifrån, barnen och läsningen

Högläsning och sagor är bra för barns utveckling. Det uppmuntrar till läsning och bildning. Skapar glädje och trygghet (enkätsvar från en mamma).

Jag har lärt mig vilken betydelse läsandet har för barn. Att man kan hjälpa sina barn genom läsandet och att man kan prata om svåra sa- ker. Om man till exempel tycker att något är jobbigt kan man börja prata om det via böckerna (muntligt citat från en pappa).

I undersökningen av Gustavsson & Samuelsson (2007) framkommer att intagna generellt har en låg utbildningsnivå vilket innebär att många har begränsade läs- och skrivfärdigheter. När jag intervjuade fäderna och i samband med mitt deltagande i studiecirklarna bekräftades denna bild. Många av fäderna berättade att de sällan läser böcker och att de känner sig osäkra när de ska skriva. De berättade också att de sällan hade fått några sagor lästa för sig som barn och att läsundervisningen i skolan, som ofta innebar att man skulle läsa högt inför klassen, har skapat en bestående olust inför läsning. Detta är några av de faktorer som säkerli- gen har bidragit till att många av fäderna inte heller tidigare har läst sa- gor för sina barn.

I enkäterna som fäderna besvarade menade 95 procent av dem att de genom Godnattsagor inifrån fått en ökad lust att läsa för sitt barn. Bland mödrarna var siffran lägre: 79 procent ansåg att de genom projektet bli- vit mer inspirerade att läsa för sitt barn. Denna skillnad är inte så svår att förstå då mödrarna inte själv har deltagit i studiecirkeln och att de flesta dessutom är hårt belastade av att få vardagspusslet att gå ihop vilket in- nebär att läsningen ofta hamnar långt ner i prioritet. Anna berättar att projektet emellertid har lyft upp läsningen på familjens agenda igen:

Godnattsagor har inneburit en spark på att jag ska läsa lite mer…Jag läste mer när hon var bebis, sedan har det ebbat ut. Det har varit läx- or och så istället och man har inte haft samma tid längre så det har

nog blivit lite mer när hon tjatar: Kan vi inte läsa den boken som Kristian läste?

Eva har två barn i förskoleåldern. Hon läser sällan för barnen, men när hon i samband med intervjun tänker tillbaka på de positiva upplevelser- na hon själv hade i samband med lässtunderna med sin mamma funderar hon på att kanske börja läsa för sina barn. Eva berättar:

Mamma läste mycket på kvällen kommer jag ihåg, Ronja och rövar- dotter och dom. Det tyckte jag om… Sedan var det lätt att somna. Här är det mer att dom tittar på TV och sen somnar de liksom. Så det har ändrats. Man skulle kanske stänga av TV:n och börja läsa istäl- let?

Detta citat visar att Eva förknippar läsning med något som hon anser är positivt och när hon tänker på det ökar hennes motivation att själv läsa för sina egna barn. Forskning har visat, bland annat Arnberg (2004); McGill-Franzen & Allington (1999), att den känslomässiga delen av läsningen är av stor betydelse och bidrar i lika hög grad som själva läs- ningen till barnets utveckling.

Eva berättar att hennes barn har haft svårt att koncentrera sig när de skulle lyssna på pappas saga. Eva tror att det kan bero på att de har haft svårt att förstå att det är en inspelning. Det innebar att de försökte kom- municera med sin pappa. När de inte fick något svar från bandspelaren förlorar de intresset. Att barnen är ovana lyssnare är kanske ytterligare en förklaring till att de har haft svårt att behålla koncentrationen när de skulle lyssna på sagan.

För Kristina, Rasmus och Viggo löper läsningen som en röd tråd ge- nom generationerna. Godnattsagor inifrån har inneburit att Rasmus har börjat läsa för sin son. Han berättar:

Min mamma har läst för mig jättemycket. Hon läste hela tiden för mig när jag var liten. Jag är själv väldigt dålig på att läsa så jag har inte läst något för honom innan. Men det är skithäftigt att jag börjat med det nu… Nu när han är på besök läser vi varje gång och jag lä- ser för honom på mina permissioner. Och det har även blivit ett in- slag när han går och lägger sig.

I studiecirkeln betonas vikten av att fäderna ska välja böcker som de själv tycker om och har en relation till. Det är då lättare att förmedla en berättelse som väcker engagemang och berör barnet. En av de böcker som Rasmus valde att läsa för sin son var Petter och hans fyra getter, vilken var hans favorit när han var liten. Jag ser hur engagerad han blir när han berättar om boken.

I rapporten från Skolverket (1998) framkommer att forskning har vi- sat att framtida läs- och skrivvanor grundläggs redan innan barnet börjar i skolan. Kunskapen om läsningens betydelse för barnet och dess ut- veckling är inte given alla föräldrar. Godnattsagor inifrån har emellertid inneburit att 99 procent av fäderna anser att deras medverkan i studie- cirkeln har gjort dem mer medvetna om varför det är viktigt att läsa/berätta för barnen och 97 procent anser att studiecirkeln har gett dem kunskap om hur de kan hjälpa barnen att utvecklas genom läsning. Markus är en av dessa föräldrar. Han berättar:

Jag har fått mer förståelse för läsningen, vad läsningen egentligen betyder för barn och hur jag ska kunna göra en berättelse intressant att lyssna på. Det som jag inte har tänkt på är hur mycket trygghet som läsningen kan ge. Förhoppningsvis har den också ökat hennes vilja att läsa och även bidragit till hennes läsförståelse.

Anders berättar att ingen har läst för honom när han var liten och han har inte heller själv tyckt om att läsa. Han och Lukas mamma ville ge sin gemensamme son en annan möjlighet i livet och bestämde sig tidigt för att läsa böcker för honom. De läste för Lukas varje kväll när han skulle lägga sig. Anders förstår vikten av att läsa för sin son, särskilt med tanke på att Lukas har svårt med läsningen. Anders har spelat in sagor vid tre olika tillfällen för honom.

Läsningen innebär att barnen delar en gemensam språkupplevelse med den vuxne som läser. Om den ska vara av kvalitet är språket av stor betydelse. Alla som har provat att förmedla ett budskap eller framföra någon känsla på ett främmande språk har säkert upplevt frustration över de språkliga begränsningarna som det kan innebära. Om sagan eller be- rättelsen ska väcka engagemang hos barnet är det viktigt att den i möjli- gaste mån läses på förälderns modersmål. Det finns också en risk, om sagan läses på bristfällig svenska, att den läsande föräldern hamnar i ett

underläge gentemot sina barn. Detta framkommer under intervjun med Hasan:

Mina barn läser perfekt. Därför min lille pojke har sagt att jag ska komma ut och sen ska han visa mig hur man läser på svenska.

En av mödrarna, som har svenska som modersmål, utryckte i enkäten att hon hade uppskattat om sagan även berättades på faderns språk eftersom barnen inte så ofta får höra pappans språk nu när han sitter i fängelse14.

Johan har svenska som modersmål, men trots det är högläsning något som han har svårt för. Han berättade under intervjun att han aldrig har tyckt om att läsa böcker, varken för sin egen del eller för sina barn. Ti- den före han blev intagen i kriminalvårdsanstalt hade han endast läst två böcker. Johan har, i likhet med många intagna, haft en trasslig skoltid. Han var orolig och hade svårt att koncentrera sig på skolarbetet. Hans skolgång avslutades abrupt när han blev avstängd under gymnasiet på grund av missbruk. Johan berättar att han numera älskar att läsa och han tillbringade även sin första permission på Stadsbiblioteket i Malmö. Ti- digare hade han endast besökt bibliotek för att sälja droger. Han berättar att hans äldste son, som går i tredje klass, efter hans medverkan i God- nattsagor inifrån har börjat läsa mycket. När han var hemma på permis- sion såg han att det låg många böcker hemma. Johan menar att han fort- farande är en förebild för sin son och att hans eget läsintresse tror han har inspirerat sonen att läsa än mer. Johan har också en yngre son som bara är två år gammal. Av den anledningen har han vid inspelningen av CD-skivan blandat sagoläsning med att han sjunger barnvisor. Han be- rättar att sagorna fyller en annan men viktig funktion för det yngsta bar- net. Far och son hade inte hunnit etablera en relation innan Johan blev föremål för ett fängelsestraff. För den yngsta sonen blir sagorna ett sätt att lära känna pappa lite mer – att till exempel känna igen hans röst. Jo- han menar att han har märkt att det har varit lättare att prata med sin son i telefon efter att han har fått lyssna på skivan ett par gånger.

Sammanfattningsvis visar 72 procent av barnen, enligt mödrarna, mer intresse för läsning efter det att deras fäder varit med i Godnattsagor in- ifrån.

14 _{Fäderna uppmuntras under studiecirkelns gång att läsa in sagan på sitt modersmål, men många av dem}

väljer trots allt att läsa in sagan på svenska. I vissa fall beror det på att svenska är det enda gemensamma språk som finns mellan fäderna och deras barn.