Projektet och dess framtid

Godnattsagor inifrån bedrivs på ett fängelse där anstaltskulturens regler och förhållningssätt råder majoriteten av dygnets timmar. Anstaltskultu- ren har sitt ursprung i att personalen utövar makt mot de intagna och att de i sin tur uppvisar olika former av motmakt mot personalen.

Denna kontext skapar speciella förutsättningar för projektet. När de intagna fäderna ska delta i studiecirkeln bär de med sig anstaltskulturen in i rummet där de möts av en ”bibliotekskultur” som vilar på en diamet- ralt annorlunda värdegrund. Det innebär att fäderna måste ändra förhåll- ningssätt och den intagnes kommunikativa och relationsmässiga mönster måste förändras. För många av de intagna fäderna har det varit en krä- vande process, särskilt med tanke på att anstaltskulturen tidsmässigt dominerar och studiecirkeln snarare är en parentes i vardagen under de sex veckor som den pågår. Trots det har det endast förekommit ett fåtal avhopp från studiecirklarna. Det visar att alla fäderna i hög grad har va- rit eller har blivit motiverade att delta. Fäderna uppger i intervjuerna att tanken på barnen har hjälpt dem att stanna kvar i studiecirkeln även när motståndet har varit stort.

Utifrån intervjuerna har jag kunnat urskilja två olika grupper av vår- dare på kriminalvårdsanstalten: de som är mer behandlingsinriktade och de som i större utsträckning står för upprätthållandet av ordning och sä- kerhet. Jag har uppfattat att det finns vissa motsättningar mellan grup- perna. Under intervjuerna har det till exempel framkommit att kriminal- vårdspersonal som arbetar med Godnattsagor inifrån har varit utsatta för hånfulla kommentarer från kollegor. Den personal som är intresserad av behandlingsinriktat arbete på kriminalvårdsanstalt kan även ur andra aspekter ha en svår arbetssituation eftersom denna typ av aktivitet har låg status och det kan även vara en lång och mödosam process att skapa förutsättningar för behandlingsarbete i fängelse. Verksamheten måste

anpassas till de rigorösa säkerhetsregler som idag genomsyrar Kriminal- vården. Den personal som har arbetat med att förankra Godnattsagor inifrån på kriminalvårdsanstalten har beskrivit olika slags strategier som de har fått använda sig av för att övertyga säkerhetspersonalen om att de olika aktiviteterna i projektet inte kommer att utgöra en säkerhetsfara på anstalten. Trots detta kunde det uppstå incidenter under arbetets gång som skapade oro hos säkerhetspersonal och frustration hos cirkeldelta- gare och annan personal. Vid ett tillfälle hade till exempel en av pappor- na tagit med sig en bok in i sin cell för att får möjlighet att öva på den saga som han skulle läsa in till sitt barn. Boken vänder sig till de allra minsta barnen och i boken var det en liten nalle fastklistrad. Denna nalle var i fokus för oron eftersom det skulle vara möjligt för den intagne pappan att gömma något otillåtet i nallen. När säkerhetstänkandet kvä- ver all annan verksamhet och när noggrannhet övergår till nitiskhet finns det, enligt min uppfattning, en uppenbar risk för att detta sammantaget blir ett allvarligt hot mot all positiv utveckling inom anstalten. Under mitt arbete med denna utvärdering har också många intagna uttryckt sitt missnöje över att säkerhetstänkandet tar allt större utrymme, både tids- mässigt och ekonomiskt, vilket innebär att positiva aktiviteter för de in- tagna och deras familjer, som Godnattsagor inifrån, prioriteras bort till förmån för staket, säkerhetsbågar och annat som har för avsikt att stärka säkerheten i kriminalvårdsanstalten.

Deltagarna har varit mycket nöjda med den personal som har lett cirk- larna. De har upplevts som kunniga och engagerade. Det har däremot framkommit att personal som arbetar på avdelningen har gett uttryck för bristande respekt mot cirkeldeltagare. Det handlar om anställda som har tagit tillfället i akt att uttrycka sig hånfullt mot fäder som deltog i studie- cirkeln. Dessa olika strategier för situationell maktutövning är troligtvis olika slags uttryck för känslor av maktlöshet.

Enligt Kriminalvårdarnas beskrivningar av sin arbetssituation fram- kommer att de arbetar under ett alltmer pressat tidsschema, har små möjligheter att påverka sin arbetssituation, får lite uppmuntran från sina chefer och förväntas göra mer och mer inom ramen för sitt jobb. De har arbetsuppgifter som kräver olika slags kompetens och förhållningssätt. Arbetet kan bestå av behandlingsarbete i programverksamhet, säker- hetsarbete, utredningar, behandlingsplanering och allt däremellan dvs. att få logistiken på anstalten att flyta så smidigt som möjligt. Utifrån det som framkommit under intervjuer och utifrån egna iakttagelser på de

olika fängelserna som jag har besökt har jag kunnat se att personalen re- agerar på sin arbetssituation med både aktivt handlande och olika passi- va strategier för att klara av vardagen. Dessa arbetsmiljörelaterade pro- blem som är beskrivna skapar enligt min uppfattning ingen trygg platt- form från vilken Godnattsagor inifrån kan verka och utvecklas.

I inledningsskedet av studiecirkeln kunde jag observera olika former av motmakt mot den cirkelpersonal som kommer från Kriminalvården. Det är komplicerat när man som personal först måste arbeta med säker- hetsarbete, som av de intagna många gånger upplevs som kränkande mot den personliga integriteten, och sedan ska övergå till att arbeta med behandlingsarbete som bygger på förtroende. Då måste personalen först arbeta med att bryta den motmakt som de intagna utövar mot personalen för att en form av ”behandlingsrelation” ska få möjlighet att utvecklas. Även om Godnattsagor inifrån inte är en behandling i egentlig bemär- kelse så krävs det ändå ett förtroende och respekt mellan personalen och de intagna eftersom de inte längre kan använda anstaltskulturen som skydd.

Rummet där studiecirkeln äger rum skiljer sig från lokalerna på kri- minalvårdsanstalten i övrigt genom att bibliotekspersonalen har anpassat det med hjälp av gosedjur, mjuka mattor och kuddar. Sagoböcker av alla de slag är uppställda i varje vrå och ska fungera som inspiration och samtalsämne för fäderna under fikapauserna. Den miljömässiga utform- ningen av rummet hjälper troligtvis fäderna att lämna anstaltskulturen bakom sig – rummet utgör en tydlig markör om att det pågår annan akti- vitet där än på avdelningen.

I utvärderingen har det framkommit att beslutsvägarna inom Krimi- nalvården har upplevts som otydliga av personalen från Stadsbiblioteket i Malmö, vilket har skapat missmod och frustration. Generaldirektören för Kriminalvården har gett klartecken till att projektet ska få möjlighet att implementeras i övriga anstalter i landet. Detta tolkades, åtminstone till en början, av projektledningen från biblioteket att Kriminalvården kommer att arbeta aktivt och målmedvetet i alla led för att detta skulle bli verklighet. Eftersom inga extra pengar beviljades för beslutets ge- nomförande innebär det att det upp till varje kriminalvårdsanstalt att själv avgöra om de har råd att driva projektet utifrån sina ekonomiska förutsättningar. Eftersom många anstalter brottas med ekonomiska pro- blem finns det en överhängande risk för att projektet inte får möjlighet att spridas eller att Godnattsagor inifrån prioriteras bort på de anstalter

där projektet redan är etablerat. Det sistnämnda scenariot har redan ägt rum på två av de tre anstalterna i Malmö där projektet initierades. Beslu- tet från generaldirektören blev i praktiken ett icke-beslut vilket natur- ligtvis skapar förvirring.

En avgörande förutsättning för att Godnattsagor inifrån ska vara ett kontinuerligt inslag med kvalitet på våra kriminalvårdsanstalter är att man från huvudkontoret avsätter särskilda pengar till projektet.