Slutsats

Godnattsagor inifrån bygger på samverkan mellan biblioteket och Kri- minalvård. Projektet har, med hjälp av ett strukturerat och ambitiöst ar- bete från Stadsbiblioteket i Malmös sida, på kort tid utvecklats från en god idé till en välfungerande verksamhet.

Tidigare forskning har visat, bland annat Björkhagen Turesson (2009), att barn till frihetsberövade föräldrar är en utsatt grupp som lider känslomässigt av att deras föräldrar är i fängelse. I studien av Murray, Janson, & Farrington (2007) framkommer att dessa barn dessutom är en riskgrupp för att utveckla egen kriminalitet som vuxna. Detta samman- taget gör det angeläget för samhället att uppmärksamma och stödja barn till frihetsberövade föräldrar. Detta framhålls också av Regeringen som i "Budgetpropositionen" (2010) betonar vikten av att arbetet som syftar till att förbättra situationen för barn till intagna fortsätter.

Utvärderingen visar att Godnattsagor inifrån har medverkat till att förhållandena för barnen har förbättrats genom att deras fäder har delta- git i studiecirkeln. Den har varit till stor glädje för barn, intagna fäder, mödrar och deras inbördes relationer. Lusten att läsa har väckts hos så- väl fäder som familjen på utsidan, vilket likt ringar på vattnet kan bidra till en bättre utveckling för barnen och familjen i framtiden.

Även för arbetet i Kriminalvårdsanstalten har projektet varit betydel- sefullt eftersom projektet har främjat ett positivt klimat mellan personal och intagna. Utvärderingen tyder på att Godnattsagor inifrån även har bidragit till att skapa en större motivation hos fäderna att delta i andra program/cirklar. Barnens och familjens betydelse för den intagnes moti- vation och möjlighet till återanpassning till samhället är, enligt min upp- fattning, synnerligen underskattad i Kriminalvårdens arbete. God- nattsagor inifrån utgör därför ett betydelsefullt komplement till annan verksamhet i anstalt.

Jag ser även att Godnattsagor inifrån har bidragit till att skapa inspi- ration och glädje hos personalen inom Kriminalvården, vilket är särskilt betydelsefullt då utvärderingen har visat att arbetsförhållandena på någ- ra av de Kriminalvårdsanstalter där projektet har pågått är ansträngda.

För att garantera Godnattsagor inifråns överlevnad och kvalitet är det nödvändigt att Kriminalvården avsätter öronmärkta pengar till dess verksamhet och att de förhållanden som motverkar positiv utveckling inom anstalten åtgärdas.

Referenser

Arnberg, L. (2004). Så blir barn tvåspråkiga. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

FN:s konvention om barnets rättigheter, (1989). Bibliotekslagen, (1996).

Björkhagen Turesson, A. (2001). De första fem åren. en uppföljningsstudie av barn vars mödrar varit aktuella i Ambulatoriegruppen: FoU Skåne.

Björkhagen Turesson, A. (2005). Men jag fick icke reda på varför du kom i i fängelset (No. 2005:1). Malmö: Malmö högskola, Hälsa och samhälle, enheten för socialt arbete.

Björkhagen Turesson, A. (2009). Mor i fängelse - mödrar och barn berät- tar. En analys av ungdomars resiliensprocess. Göteborgs universi- tet, Göteborg.

Bowlby, J. (1998). Separation, anger and anxiety (Vol. 2). London: Pimli- co.

Budgetpropositionen, Prop. 2009/10:1 Rättsväsendet (2010).

Bus, A. G., IJzendoor, M. H. v., & Pellegrini, A. D. (1995). Joint Book Reading Makes for Succes in Learning to Read: A Meta-Analysis on Intergenerational Transmission of Literacy. Review of Educa- tional Reseach, 65, no 1, 1-21.

Dominkovic´, K., Eriksson, Y., & Fellenius, K. (2006). Läsa högt för barn. Lund.

Einarsson, J. (2004). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.

Fanshel, D. (1980). Barn i fosterhem (No. 49). Stockholm: Barnbyn Skå. FN:s konvention om barnets rättigheter, (1989).

Fängelselagen, (2010:610).

Goffman, E. (1973). Totala institutioner - Fyra essäer om anstaltslivets so- ciala villkor. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag. Gustavsson, A.-L. E., & Samuelsson, S. (2007). Kartläggning av intagnas

utbildningsbakgrund - studiebehov (No. 24). Norrköping: Linkö- pings universitet, institutionen för beteendevetenskap och lärande. Ireland, J., L. (2002). Bullying among prisoners. Evidence, Reseach and In-

tervention Strategies. New York: Brunner-Routledge.

Johnston, D. (1992). Children of Offenders. Pasadena, CA: Pacific Oaks Center for Children of Incarcerated Parents.

Johnston, D. (1995a). Effects of parental incarceration. Ingår i K. Gabel & D. Johnston (red.), Children of incarcerated parents. New York: Lexington Books.

Johnston, D. (1995b). Jailed mothers. Ingår i K. Gabel & D. Johnston (red.), Children of incarcerated parents. New York: Lexington Books.

Johnston, D. (1995c). Parent-child visitation in the jail or prison. Ingår i D. Johnston & K. Gabel (red.), Children of incarcerated parents. New York: Lexington Books.

Kriminalvården. (2007). "Bättre ut" Kriminalvårdens vision och värde- grund. Norrköping.

Kriminalvården. (2011a). Missbrukare. Hämtad 19/4, 2011, från http://www.kriminalvarden.se/sv/Statistik/Missbrukare/ Kriminalvården. (2011b). Mål och medel. Hämtad 1/4, 2011, från

http://www.kriminalvarden.se/sv/Om-Kriminalvarden/Mal-och- medel-/

Kulturrådet. (2009). Kulturpolitiska mål. Hämtad 28/4, 2011

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlittera- tur.

Malmö, S. (2009). The Darling Library - ditt liv, dina drömmar, ditt biblio- tek. Strategi för Stadsbiblioteket i Malmö.

McGill-Franzen, A., & Allington, R. (1999). "Putting books in the class- room seems necessary but not sufficient". Journal of Educational Research, 93(2), 67-75.

Meyer, L. A., & Wardrop, J. L. (1994). Effects of Reading Storybooks Aloud to children. Journal Oof Educational Research, 88, 69-95. Murray, J., Janson, C.-G., & Farrington, D. P. (2007). Crime in adult off-

spring of prisoners. Criminal Justice and Behavior, 34(1), 133- 149.

Pappas, C. C. (1993). "Is narrative 'primary'? Some insights from kinder- gartners' pretend readings of stories and information books". Jour- nal of Reading Behavior: AS journal of Literacy, 25, 97-129. Pellegrini, A. D., Galda, L., Shockely, B., & Stahl, S. (1995). The nexus of

social and litteracy experience at home and school: implication for primary school oral language and literacy. British Journal of Edu- cational Psychology, 65, 273-285.

Skolverket. (1998). Nationella kvalitetsgranskningen.

Skolverket. (2007). Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. Taube, K. (1993). Läsförmågan hos 5325 nioåringar i Stockholm. (No.

1993:8).

Teleman, U. (2002). Ära, rikedom och reda. Stockholm: Nordstedts ordbok. Trulsson, K. (2003). Konturer av ett kvinnligt fält. Lund: Socialhögskolan,

Lunds Universitet.

Verhoeveden, L., & Snow, C. (2001). "The contracts of literacy: what chil- dren learn from learning to read books". Ingår i W. Teale, H. & E. Sulzby (red.), Emergent literacy:writing and reading (s. 116-138). Norwood: Ablex Publicing Company.