Annelie Björkhagen Turesson
Fil.dr. i socialt arbete
och universitetslektor vid Malmö högskola
SAGOR SOM SKAPAR
SKILLNAD
Publikationen finns även elektroniskt, se www.mah.se/muep
FÖRORD ... 5
1. INLEDNING ... 6
1.1 Barn med föräldrar intagna i kriminalvårdsanstalt... 6
1.2 Godnattsagor inifrån – projektet växer fram... 7
1.3 Syfte och frågeställningar... 9
2. PROJEKT GODNATTSAGOR INIFRÅN ... 10
2.1 Syftet med projektet ... 10
2.2 Metoderna i Godnattsagor inifrån... 11
2.2.1 Förarbetet ... 11
2.2.2 Studiecirkeln ... 12
3. TEORETISK BAKGRUND ... 15
3.1 Bibliotekets uppdrag... 15
3.2 Läsningens betydelse för barns utveckling ... 16
3.3 Relationen mellan föräldrar och barn ... 19
3.4 Kriminalvårdens uppdrag ... 21
3.5 Fängelset som arena... 24
4. METOD ... 26 4.1 Deltagande observationer ... 26 4.2 Enkätundersökningen... 27 4.2.1 Bortfall... 27 4.3 Kvalitativa intervjuer ... 28 4.3.1 De intagna fäderna ... 28 4.3.2 Barnen ... 29 4.3.3 Barnens mödrar/farmor ... 30 4.3.4 Personalen... 30 4.4 Etiska övervägande... 30
4.5 Bearbetning och analys... 31
4.6 Resultatens giltighet ... 32
5. RESULTAT OCH ANALYS ... 34
5.1 Godnattsagor inifrån - brobyggare mellan fäderna och deras barn... 34
5.1 Godnattsagor inifrån, barnen och läsningen ... 42
5.2 Godnattsagor inifrån och fäderna... 46
5.3 Godnattsagor inifrån – dess innehåll, organisation och process ... 53
5.3.1 Studiecirkelns innehåll... 53
6. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION... 61
6.1 Läsning som relationsskapare...61
6.2 Läsning som en led i ett förändringsarbete ...63
6.3 Projektet och dess framtid ...65
6.4 Slutsats ...68
FÖRORD
Ett varmt tack till alla ni som har medverkat i denna utvärdering och fri-kostigt delat med er av era synpunkter, erfarenheter och upplevelser av Godnattsagor inifrån. Jag vill också tacka Karin Johansson och hennes flitiga kollegor på Stadsbiblioteket i Malmö som har hjälpt mig att tran-skribera alla intervjuer. Utan er hjälp hade denna utvärdering inte varit möjlig att genomföra inom tidsramen.
Jag vill också tacka Eva-Karin Eriksson, Birgitta Larsson från Krimi-nalvården och Lena Malmquist och Karin Johansson från Stadsbibliote-ket i Malmö för korrekturläsning och stimulerande diskussioner under arbetets gång. Slutligen vill jag tacka Statens kulturråd som ekonomiskt har gjort denna utvärdering möjlig.
Malmö den 26 augusti 2011 Annelie Björkhagen Turesson
1. INLEDNING
1.1 Barn med föräldrar intagna i
kriminal-vårdsanstalt
Barn till frihetsberövade är en osedd grupp i samhället. Det finns ingen statistik över hur många barn som har föräldrar i häkte eller i anstalt, men det rör sig om tusentals barn i Sverige som varje år lever skild från en eller båda sina föräldrar av denna anledning. De straffas hårt när mamma eller pappa begår ett brott och blir dömda till ett fängelsestraff. Många barn uppvisar reaktioner av rädsla, stress, nedstämdhet och oro liknande reaktioner som barn kan uppvisa när föräldrar dör eller är all-varligt sjuka. När föräldrar har begått ett brott och ska straffas för detta, så påverkas ofta deras barns livssituation på ett omvälvande sätt.
Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen fick 1997 ett gemensamt uppdrag att se över förhållandena för barn, som hade föräldrar intagna i anstalt eller i häkte. Uppdraget resulterade 1998 i en rapport Barn med frihetsberövade föräldrar. En viktig slutsats från arbetet var att kunska-pen om dessa barn var bristfällig och det är angeläget att studier initieras för att uppmärksamma vilka effekter föräldrarnas frihetsberövande kan få för barn och ungdom både på kort och på lång sikt.
Barnombudsmannen ansåg att det var nödvändigt att följa upp rappor-ten för att undersöka om föreskrifter och lagar som styr kriminalvårdens arbete har förändrats och se om den har haft någon inverkan på det prak-tiska arbetet. Rapporten Straffa inte barnet publicerade Barnombuds-mannen 2004. Myndigheten konstaterade i denna rapport att vissa för-ändringar har ägt rum sedan genomgången 1997, men att det fortfarande och inom många områden finns dåliga förutsättningar för barn att upp-rätthålla en positiv kontakt med sin frihetsberövade förälder. Barnom-budsmannen ansåg att barnen ofta inte blir sedda i kriminalvårdens
verksamhet och det framgår också att de frihetsberövade föräldrarnas kontakt med sina barn inte alltid utgår från barnens behov. Avslutnings-vis ansåg myndigheten att det är viktigt att samarbetet mellan kriminal-vården och andra myndigheter förbättras.
I avhandlingen av Björkhagen Turesson (2009) skildras situationen för barn med en mamma intagen i kriminalvårdsanstalt. Resultatet visar att alla barnen i undersökningen har varit exponerade för stress och risk med anledning av att deras mödrar hade blivit dömda till ett fängelse-straff. Framförallt barnens känslomässiga funktion påverkades negativt av den ofrivilliga separationen. I undersökningen framkommer att om barnen får möjlighet till en kontinuerlig relation till sin intagna mamma samt för stöd i sin situation kan det lindra stressen. Det innebär att bar-nen lättare kan återhämta sig från sina svåra upplevelser av att tvingas leva skild från sin förälder under delar av sin barndom.
1.2 Godnattsagor inifrån – projektet växer fram
Projektet initierades av bibliotekarien Karin Johansson från Stadsbiblio-teket i Malmö som har en tidigare erfarenhet med arbete i kriminalvår-den. Godnattsagor inifrån beviljades projektpengar för en treårsperiod från Brottsförebyggande rådet, Kulturrådet och Allmänna Arvsfonden. Projektet startade våren 2008 med att de bibliotekarier som skulle arbeta med projektet åkte på en studieresa till England där projektidén har sitt ursprung. Kriminalvården är mycket annorlunda organiserad i England än i Sverige: fängelserna är stora och de intagnas möjligheter att träffa sina familjer under mer normala omständigheter är små. Besöken äger rum i kollektiva besöksrum där de intagna och deras familjer ofta skiljs åt av ett bord. Fysisk kontakt mellan dem är inte tillåten vilket naturligt-vis är frustrerande för alla, i synnerhet för barnen. Dessa svåra omstän-digheter har inneburit att majoriteten av de intagna förlorar kontakten med sina familjer på utsidan under tiden de avtjänar sitt straff. Det är inte svårt att förstå att projekt Big Book Share fyller en ytterst viktig funktion för de barn i England som har en mamma eller pappa i krimi-nalvårdsanstalt. Projektet har pågått i England under cirka 10 års tid och är numera väletablerat. Syftet med projektet har varit att stärka relatio-nen mellan barn och föräldrar för att minska de negativa effekterna som kan uppstå när barn och föräldrar måste skiljas åt på grund av ett fängel-sestraff.
Den svenska projektidén är något annorlunda än den i England. Den svenska modellen innebär att inläsningen av sagan föregås av ett antal träffar som bland annat handlar om barnlitteratur och läsningens bety-delse för barns utveckling. I Sverige har projektidén även modifierats på så sätt att barnens perspektiv i större utsträckning beaktas. Denna för-ändring kom till stånd genom att Karin Johansson tog kontakt med före-ningen Bryggan1 i Malmö samt föreningen KRIS2 för att diskutera hur projektet skulle kunna byggas upp utifrån barnens intressen. Den för-ändring som kom till stånd var att barnens omsorgsgivare, redan innan studiecirkeln började, skulle involveras i projektet och även godkänna att böckerna och skivan fick skickas till barnet. Detta skulle förhindra att barn som till exempel inte har haft kontakt med sin pappa på många år, plötsligt och helt oförberedd, fick ett paket av sin pappa.
Våren 2008 startar den första gruppen Godnattsagor inifrån på Fosie-anstalten i Malmö. Hösten 2008 är det KirsebergsFosie-anstaltens tur och vin-tern 2010 är det dags för den första pappagruppen på kriminalvårdsan-stalten i Tygelsjö3. Den gemensamma nämnaren för dessa är att de alla är geografiskt belägna inom Stadsbiblioteket i Malmös ansvarsområde. Dessa tre anstalter tar endast emot män, vilket innebär att projektet i Sverige än så länge saknar erfarenheter av att driva studiecirkeln med kvinnliga deltagare.
Förutom studiecirklarna har det i projektet ingått ett uppdrag att hitta metoder för att sprida Godnattsagor inifrån till andra kriminalvårdsan-stalter i landet. För att underlätta i den processen har en metodhandbok arbetats fram (2010) och arbetet i studiecirklarna har även dokumente-rats i form av en film som blev klar samma år. Den ska huvudsakligen fungera som en inspirationskälla för personal som ska arbeta med God-nattsagor inifrån på kriminalvårdsanstalter i övriga landet.
Parallellt med detta arbete har projektledare Karin Johansson bedrivit ett arbete för att förankra projektet inom kriminalvården för att säker-ställa projektets fortlevnad. Ett led i detta arbete var att berätta om pro-jektet för personal som arbetar på Kriminalvårdens huvudkontor. Även generaldirektören fick ta del av informationen. Några veckor senare fick projektledningen besked om att generaldirektören hade ställt sig positiv till projektet, vilket innebar att en initialplan utarbetades hur projektet
1 Bryggan arbetar med barn vars föräldrar är föremål för kriminalvård. 2 De kriminellas revansch i samhället
skulle kunna spridas till landets övriga kriminalvårdsanstalter. Ett avtal mellan Stadsbiblioteket i Malmö och Kriminalvården upprättades där de viktigaste förutsättningarna för samarbetet klargjordes:
• Godnattsagor inifrån drivs som ett samarbete mellan bibliotek och Kriminalvården.
• Bibliotekariernas kompetens när det gäller barnlitteratur, hög-läsning och läsutveckling, och vårdarnas kompetens när det gäller de intagnas föräldraskap och Kriminalvårdens arbete med barnfrågor formar verksamheten.
• Godnattsagor inifrån drivs i studiecirkelform där läsningens be-tydelse och förälderns roll som läsarförebild står i fokus. • Barnperspektivet genomsyrar verksamheten.
Avtalet, metodhandboken och filmen, i kombination av två dagars ut-bildning för de bibliotekarier och de kriminalvårdare som ska arbeta med projektet, är den strategi som har valts för att Godnattsagor inifrån även fortsättningsvis ska bygga på kunskap och erbjuda kvalitet i sitt upplägg och genomförande. I december 2010 påbörjades utbildningssatserna av den personal som har för avsikt att driva Godnattsagor in-ifrån på andra Kriminalvårdsanstalter i landet.
1.3 Syfte och frågeställningar
Denna utvärdering syftar till att undersöka om de mål som ursprungli-gen formulerades i projektbeskrivninursprungli-gen har uppnåtts. Några av målen är emellertid av långsiktig karaktär vilket innebär att de i dagsläget är omöjliga att få svar på om det har uppnåtts. Målen kommer dock att vara en viktig utgångspunkt och en röd tråd i utvärderingen. Jag kom-mer även att vara öppen för att nya frågor väcks under utvärderingens gång.
Jag har formulerat några områden som är viktig att belysa i utvärde-ringen. Hur påverkar Godnattsagor inifrån de intagna fäderna, deras barn och familj? Jag kommer särskilt att fokusera på:
1. relationerna inom familjen 2. läsningen och dess betydelse
I denna utvärdering kommer även frågor som rör själva projektet, dess innehåll, organisering och framtid vara av intresse att undersöka.
2. PROJEKT GODNATTSAGOR
INIFRÅN
2.1 Syftet med projektet
Den huvudsakliga tanken med projektet är att med läsningens hjälp bygga broar mellan de intagna föräldrarna och deras barn på utsidan. Syftet med projektet är att:
• stärka banden mellan frihetsberövade föräldrar och deras barn, • öka de intagnas möjligheter att på ett positivt sätt ta del av och
medverka i sina barns känslomässiga, sociala och intellektuella utveckling,
• bidra till att underlätta återanpassningen till livet efter avtjänat straff, både för förälder och för barn,
• framhålla läsningens, berättelsernas och sagornas betydelse för barns mognad, inlärning,
• visa hur lustfyllda lässtunder kan vara och hur inlevelse och även enkel berättarteknik kan göra en historia eller en saga mer spännande och medryckande.
Projektet Godnattsagor vilar alltså på fyra ben: barnen, de intagna för-äldrarna, läsningen och samverkan mellan biblioteket och Kriminalvår-den.
2.2 Metoderna i Godnattsagor inifrån
I detta avsnitt kommer jag att beskriva de metoder som projektet utgår ifrån när man genomför studiecirklarna ute på fängelserna för att skapa en grund till förståelse för kommande kapitel. Som jag nämnt tidigare har det utgivits en metodhandbok av Stadsbiblioteket i Malmö. Där finns projektets metoder utförligt beskrivna för dem som vill ha en mera grundlig genomgång. I detta avsnitt kommer jag att på ett mera över-gripligt sätt beskriva de metoder som används i projektet. Jag kommer att utgå från metodhandboken och mina egna erfarenheter av att under en termin ha deltagit i en studiecirkel på Kirsebergsanstalten.
2.2.1 Förarbetet
I Metodhandboken betonas vikten av ett grundligt förarbete för att pro-jektet ska ha förutsättningar att lyckas. Propro-jektet bygger på samverkan mellan bibliotek och Kriminalvården vilket innebär att dessa båda aktö-rer måste vara överens om att satsa på projektet. Den lokala föreningen Bryggan4 är också en viktig samarbetspartner om en sådan finns på or-ten. Beslutet om att starta en studiecirkel fattas formellt av anstaltsche-fen och bibliotekscheanstaltsche-fen.
Det är också viktigt att etablera en styrgrupp på varje anstalt som har ansvar för de strategiska frågorna till exempel ekonomi och verksamhe-tens inriktning. I styrgruppen bör ingå personal på ledningsnivå såväl från kriminalvård som från bibliotek. Andra viktiga frågor som styr-gruppen måste fatta beslut om är lokalfrågan, tidsplan, frågor kring vem som ska delta av de intagna samt hur informationen om projektet ska nå ut till de anställda.
På varje anstalt ska det finnas en arbetsgrupp som också har som uppgift att arbeta med projektet i relation till de intagna. Denna ska be-stå av representanter både från bibliotek och från Kriminalvården. Re-presentanten från Kriminalvården är oftast den vårdare som har ett upp-drag som barnombud på kriminalvårdsanstalten. Barnombudet har an-svar för föräldrafrågor och bidrar också med sin kunskap om Kriminal-vårdens arbete med utgångspunkt från "FN:s konvention om barnets rät-tigheter" (1989). Bibliotekarierna bidrar med sin kunskap om läsning och barnlitteratur och är också den som leder studiecirkeln.
Barnombuden har också en viktig roll när det gäller rekryteringen av intagna till cirklarna. I projektet strävar man efter att gruppen ska bestå av sex föräldrar eftersom arbetet i studiecirkeln försvåras om antalet blir för många. Flertalet av de krav som ställs på den intagne för att han/hon ska kunna delta i projektet har kommit till utifrån etiska aspekter.
• Föräldern ska inte vara straffad för brott mot barn eller mot för-äldern till gemensamma barn.
• Föräldern ska visa en seriös inställning till sitt föräldraskap och för studiecirkeln.
• Föräldern ska ha en verkställighetstid som innebär att studiecir-keln kan avslutas.
• Övrig planering i verkställighetsplanen ska vara möjlig att kombinera med deltagande i studiecirkeln. Föräldern måste be-härska grundläggande svenska.
• Vårdnadshavaren till barnet måste godkänna att sagan skickas hem till barnet.
2.2.2 Studiecirkeln
Godnattsagor inifrån är uppbyggd som en studiecirkel och består av sex träffar en gång i veckan. Innan träffarna är cirkelledarna noga med att göra rummet ombonat med kuddar, gosedjur och mattor. Projektledaren Karin Johansson betonar att studiecirklarna ska inspirera och även för-medla att läsning är något som är lustfyllt. Träffarna varar två till tre timmar och det ingår alltid en paus med fika. Detta avbrott är av stor be-tydelse eftersom många deltagare har problem med koncentrationen. Varje träff har ett särskilt syfte och tema.
Den första träffen är betydelsefull eftersom deltagarna måste känna förtroende för personalen. Det är viktigt att skapa en tillitsfull stämning i gruppen – det är av stor betydelse eftersom många av deltagarna känner sig nervösa och har tidigare dåliga erfarenheter av skolan och i synner-het av att läsa. Ledarna för studiecirkeln anser det viktig att även klargö-ra studiecirkelns mål och syfte och fklargö-ramföklargö-rallt att betona barnperspekti-vet. Projektledaren Karin Johansson menar att föräldrarna lättare blir motiverade, kan slappna av och bjuda på sig själv när de har sina barn i fokus. Vid den första träffen ger ledarna för studiecirkeln deltagarna en överblick över samtliga träffar. I början av den första träffen ingår också en ”lära känna varandra övning” och en av bibliotekarierna läser också
en saga högt för gruppen. Syftet med sagan är att föräldrarna ska få till-fälle att reflektera över läsning och sagor och kunna relatera detta till sig själv och sitt barn. Sista delen av den första träffen består i att föräldrar-na får berätta om siföräldrar-na egföräldrar-na barn och därefter börja bekanta sig med barnlitteraturen.
Den andra träffens huvudsyfte är att öka förståelsen för hur barn upp-lever och påverkas av högläsning. Ett sätt att åskådliggöra det är att an-vända sig av ”Sagostundsträdet”. Cirkelledaren ritar upp en trädstam på tavlan och sedan formas deltagarnas tankar om läsningens betydelse för barnen i form av olika löv på trädet. Dessa representerar alla de känslor, upplevelser och egenskaper som barn kan få och utveckla när någon lä-ser högt för dem. Böcker som kan kopplas till de olika löven presenteras parallellt under tiden ”Sagostundsträdet” växer fram på tavlan. Andra träffen avslutas med att deltagarna får arbeta med hur man kan läsa för sina barn. De får också genomföra några berättarövningar som utgår från deras egna erfarenheter.
Den tredje träffen har sin huvudfokus i inspiration och lust. Till denna träff har cirkelledarna bjudit in en professionell berättare. Är det fäder som deltar i cirkeln är det enligt Karin Johansson en fördel om berätta-ren är en man eftersom sagoläsning tenderar att ses som en kvinnlig ak-tivitet. Syftet med träffen är att ge deltagarna lust och inspiration inför nästa träff eftersom deltagarna vid det tillfället ska läsa in sin saga. Vi denna träff ska också cirkeldeltagaren ha valt ut en lämplig bok som han/hon ska läsa in på CD-skiva. Boken bör naturligtvis vara anpassad till barnets ålder. Om sagan ska kunna läsas med känsla och inlevelse är det viktigt att sagan tilltalar berättaren, det kanske är en saga som pap-pan eller mamman själv har hört som liten? Vissa av föräldrarna väljer att berätta en egen saga, att berätta dikter eller sjunga en sång. Att hitta ”rätt” saga är en process som pågår under hela studiecirkeln. Barnböck-erna är på ett inspirerande sätt uppställda i rummet och bibliotekariBarnböck-erna är behjälpliga med tips och vägledning under fikapauserna. Eventuella ljudeffekter som ska infogas i sagan bör också vara klart inför nästa träff.
Den fjärde träffen är enligt deltagarna huvudmålet med studiecirkeln och som de väntat länge på – inspelningen av sagan. En person i taget genomför inspelningen tillsammans med en bibliotekarie. Inspelningen får ta maximalt trettio minuter. Cirkeldeltagarna gör också ett CD-fodral med hjälp av olika slags pysselmaterial. Om föräldrarna vill bifoga ett
fotografi på sig själva när de läser sagan har de möjlighet att fotografe-ras vid detta tillfälle.
Den femte träffen har som huvudfokus redigering av inlästa sagor. Cirkeln inleds med att deltagarna får, i form av en tipsrunda, informa-tion om vad biblioteket kan erbjuda föräldrar och barn. Därefter få varje deltagare var för sig arbeta med redigering av sina sagor.
Den sjätte träffen avslutar studiecirkeln. Då kommer föreningen Bryggan på besök för att informera om sin verksamhet och för att med utgångspunkt från filmen Emilia5, diskutera hur barn kan uppleva att föräldrar blir gripna av polis och intagna i fängelse. Gästen från Bryg-gan stannar kvar under hela träffen för att samtalet ska kunna fortsätta under fikapausen och för att deltagarna ska kunna prata enskilt med re-presentanten från Bryggan. Träffen avslutas med en skriftlig och munt-lig utvärdering och att paketet med böcker och CD-skiva packas för att kunna skickas till barnen.
3. TEORETISK BAKGRUND
I detta kapitel kommer jag att ge en teoretisk bakgrund för att skapa en djupare förståelse för projektet och för att kunna placera det i sitt sam-manhang. Den teoretiska bakgrunden har också som syfte att hjälpa mig att tolka och analysera mitt empiriska material. Den teoretiska ansatsen utgår från ett interaktionistiskt perspektiv. Grundläggande i detta per-spektiv är att människor, både skapas och formas i vårt sociala livsrum. Den sociala aktören är inbegripen i en ständigt pågående tolknings- och samspelsprocess med sig själv och andra. Jag vill också vara tydlig med att det är barnens, mödrarnas och de intagna fädernas intressen som är i fokus för min utvärdering.
Godnattsagor inifrån befinner sig i ett sammanhang av sociala rela-tioner som inte bara inbegriper aktörerna i studiecirkeln och på krimi-nalvårdsanstalten utan också de relationsmässiga erfarenheterna som varje individ bär med sig in i systemet dvs. det sammanhang där hon/han befinner sig. Samspelet påverkas också av strukturella faktorer, till exempel att Godnattsagor inifrån bedrivs på en kriminalvårdsanstalt vilket innebär att cirkeldeltagarna och personalen från Kriminalvården är inbegripna i en särskild kontext där båda parter måste leva upp till de särskilda roller som de är tilldelade.
3.1 Bibliotekets uppdrag
I Bibliotekslagen och i de nationella kulturpolitiska målen har barn en framträdande roll och är en prioriterad grupp. I 9 § "Bibliotekslagen" (1996) står följande:
Folk- och skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja
språkutveck-ling och stimulera till läsning.
Kulturrådet (2009) betonar i de kulturpolitiska målen allas rätt till kultur och av den anledning har det funnits en lång tradition hos folkbibliote-ken att arbeta uppsökande gentemot de grupper som av olika anledning-ar hanledning-ar svårt att tillägna sig kulturutbudet på egen hand. Detta är orsaken till att det under lång tid funnits ett samarbete mellan Kriminalvården och biblioteket. På de flesta fängelser finns det idag en biblioteksverk-samhet. Godnattsagor inifrån är ett led i detta läsfrämjande arbete och har som syfte att skapa en positiv bild av biblioteket och dess verksam-het – både hos föräldrarna och hos deras barn.
Stadsbiblioteket i Malmö (2009) har utarbetat en särskild strategi för sin verksamhet som sträcker sig fram till år 2014. Barn och unga ingår i den som ett av fyra särskilt utvalda strategiska insatsområden. De redo-visar också sina visioner och åtta nya fokusområden för de nämnda åren enligt följande:
• Stärka läsning, lyssnande och deltagande • skapa upplevelser som gör skillnad
• integrera med våra besökare med full respekt för deras dröm-mar och liv
• sätta aktuella dagordningar och väcka debatt
• spegla tidens medieformer genom multimediala samlingar • driva fram en samlad biblioteksutveckling i Malmö • experimentera och vara innovativa
• sätta Malmö på världskartan
Sammanfattningsvis är det inte svårt att konstatera att Godnattsagor in-ifrån faller väl inom ramen för deras uppdrag.
3.2 Läsningens betydelse för barns utveckling
Stadsbiblioteket i Malmö är initiativtagare till projekt Godnattsagor in-ifrån. De vill med projektet bland annat öka intresset för läsning hos barn som har sina föräldrar i fängelse samt ge de intagna föräldrarna kunskap om läsningens betydelse för barns utveckling och inspirera dem till att bli mer delaktiga i barnens liv. I följande avsnitt kommer jag att redovisa en del av forskningen som behandlar läsningens betydelse för barns utveckling.
Barns möten med läsningen och skrivandet varierar beroende på soci-al och kulturell bakgrund. Många barn introduceras i läsaktiviteter innan de har fyllt ett år och för andra barn är det först när de kommer till sko-lan som de möter det skrivna ordet på allvar. Barn till frihetsberövade föräldrar kommer ofta från en bakgrund som innebär att åtminstone den ena föräldern har en låg utbildningsnivå. Gustavsson & Samuelsson (2007) har gjort en kartläggning av intagnas utbildningsbakgrund. En-kätsvaren visar att 11 procent inte har fullföljt någon utbildning alls, knappt 40 procent har grundskola som högsta utbildning, 34 procent har genomgått något slags gymnasieutbildning och 9 procent har studerat vid universitet och högskola. Författarna menar att de intagnas låga ut-bildningsnivå har inneburit att de generellt har begränsade läs- och skrivfärdigheter. De hävdar att det sällan beror på dyslexi utan snarare ett uttryck för en understimulerande uppväxt, trasslig skolgång med om-fattande skolk och att man ofta avstår från läs- och skrivaktiviteter.
Skolverket (1998) skriver i sin rapport att framtida läs- och skrivva-nor grundläggs redan innan barnet börjar i skolan. Idag arbetar man inom förskolan systematiskt med att bygga in olika läs- och skrivaktivi-teter i verksamheten. Detta kan naturligtvis till viss del kompensera för de barn som kommer från icke skriv- och läsvana familjer.
En förutsättning för barns läsutveckling är enligt Verhoeveden & Snow (2001) att de får möta den läs- och skriftspråkliga kulturen: skrif-ten, skriftspråkets genrer och de mer fysiska tingen såsom böcker, pap-per och pennor. De menar att det bidrar till förståelsen varför man läser och skriver och hur böcker fungerar. Författarna betonar också betydel-sen av att barnet får möjlighet att möta vuxna läsare, jämnåriga och äld-re kamrater som har gjort fler skriftspråkliga erfaäld-renheter och som där-igenom kan fungera som positiva förebilder.
I rapporten från Skolverket (2007) framkommer att grunderna för textrörlighet6 grundläggs redan innan barnet kan läsa och skriva själv. I
vilken utsträckning det sker är beroende av vilka läs- och skrivmiljöer barnet ingår i. Det har visat sig att starka stödstrukturer kan skapas både i hemmiljön och i förskolemiljön. Det handlar dels om läs- och skrivva-nor och det sociala samspelet i olika slags aktiviteter som har skrivning
6 Med textrörlighet menas att man använder det man redan har läst eller skrivit för att förstå det som kommer
och läsning i fokus, dels om tillgången till böcker och läs- och skrivma-terial.
Att läsa tillsammans och att samtala kring det man läser är, enligt Pellegrini, Galda, Shockely, & Stahl (1995), den viktigaste faktorn för att barnens läsande ska få möjlighet att utvecklas. Genom samtalet byggs det upp en förståelse för ordets betydelse. Att koppla en text till egna erfarenheter innebär att barnen utvecklar sin textrörlighet. Meyer & Wardrop (1994) anser att det är klarlagt att barnens kunskaper om ord påverkas av högläsning, men även deras förmåga att förstå och använda mer komplicerade grammatiska strukturer. Författarna betonar också vikten av att barn ingår i olika sammanhang där de får lyssna och samta-la kring olika texter, eftersom de då måste anpassa sig till olika medak-törer och ta hänsyn till deras perspektiv. Denna förmåga är starkt för-bunden med förmågan till ett mer dekontextualiserat7 språk, vilket gyn-nar barnens läs- och skrivutveckling. Detta resonemang stöds även av Bus, IJzendoor, & Pellegrini (1995) som har genomfört en kvantitativ metaanalys av tillgänglig forskning om betydelsen av föräldrars läsning för förskolebarn. Resultatet stöder hypotesen att föräldrarnas läsning på-verkar språkutvecklingen, barnets förmåga att läsa och skriva samt läs-förståelsen. Det påverkades inte av familjernas socioekonomiska situa-tion eller av studiernas metodologiska angreppssätt. Detta stöds även av Taube (1993) som har gjort en undersökning av mer än femtusen barn i Stockholm. Hon påvisar då att läsförmågan i skolan kan relateras till omfattningen av tidigare högläsning hemma. Taube skriver att elever i årskurs tre, som fått lyssna till högläsning varje dag under uppväxten, läste klart bättre än de barn som inte fått den möjligheten. Taube hävdar att elevernas hembakgrund betyder mer för skillnaderna mellan olika elevers läsprestationer än skolans insatser.
McGill-Franzen & Allington (1999) menar att det inte bara är själva läsningen som för utvecklingen framåt utan det är viktigt att mötena som läsningen skapar är något som känns positivt för barnet. Den känslomäs-siga betydelsen av högläsning för barn betonar också Arnberg (2004). Hon menar att den gemensamma språkupplevelsen förstärker relationen mellan den vuxne och barnet och att dessa goda omständigheter kring läsningen påverkar inlärningen på ett positivt sätt. Hon nämner också att läsningen gör att barnen kommer närmare sina egna känslor. När de
7 Dekontextualiserat språk betyder att språket är situationsoberoende dvs. läsaren måste själv föreställa sig
ter andra människor och djur i sagorna kan barnen utveckla sin empati genom att leva sig in i deras situation. Dominkovic´, Eriksson, & Felle-nius (2006) menar att genom läsningen delar barn och vuxen en språk-upplevelse och detta ger också barnen större ordkunskap i jämförelse med det vardagliga samtalet.
För att barn och vuxna ska kunna få en gemensam språkupplevelse av kvalitet är språket av stor betydelse. Einarsson (2004) diskuterar i sin bok modersmålets betydelse för människans identitet. Han menar att modersmålet oftast är det viktigaste sättet att markera sin hemmatillhö-righet i sig själv och i sitt ursprung. Teleman (2002) uttrycker detta i föl-jande citat:
Många minoritetsspråkbrukare har funnit övertygande metaforer /…/som understryker hur underbart det är att komma tillbaka till sitt modersmål efter att ha varit tvungen att använda andra språk, hur modersmålet är ett språk med färg, smak och lukt, medan alla andra språk är grå och doftlösa (s 236).
Pappas (1993) betonar betydelsen av att barn regelbundet besöker miljö-er där det finns böckmiljö-er och skrivmatmiljö-erial. Han menar att regelbundna besök på bibliotek fyller en viktig funktion. I sådana miljöer tar barnen spontant in läs- och skrivaktiviteter i sina lekar. Till en första början är det mer i form av en låtsaslek. Även i denna tidiga form har man kunnat identifiera att barn gör skillnad mellan olika genrer. När de låtsasläser8 en berättelse eller ett rim använder de olika språkliga former som är för-knippade med respektive genrer.
3.3 Relationen mellan föräldrar och barn
Så har jag blivit en förespråkare, på basis av dessa data, för att se på denna nedgångna förälder, föräldern som är narkoman, alkoholist, som är bisarr, som är efterbliven, som är kriminell, som är prostitue-rad att betrakta dem som människor av värde för sina barn, mycket mer värdefulla i sin nedgångna existens än någon fantasifigur som barnet aldrig träffar och som han måste göra sig en bild av och varför
8 Låtsasläsning eller pseudoläsning är det första steget i läsutvecklingen i en modell med fyra steg. De
de övergivit honom. Jag föredrar att han träffar sin mor, som kom-mer berusad, som generar honom när hon besöker hemmet och ger fosterföräldrarna anledning att säga förfärliga saker om henne – jag ser hellre att han jobbar med det problemet än att han måste jobba med försvinnandets problematik (Fanshel 1980 s. 71).
Barn behöver stabila och förutsägbara relationer under sin uppväxt för att känna tillit och trygghet i tillvaron och för att få möjlighet till en god utveckling. En separation skapar sorg och smärta. Av den anledningen påverkar en fängelsevistelse de intagnas barn på ett påtagligt sätt.
I Barnkonventionen betonas vikten av familjen för barnets utveckling. Artikel 9 i Barnkonventionen (1989) handlar om de barn som måste skiljas från sina föräldrar. I punkt 1 har konventionsstaterna kommit överens om att man ska säkerställa att inget barn skiljs från sina föräld-rar mot sin vilja. I konventionen nämns situationer där ett åtskiljande mellan barn och förälder är nödvändig, exempelvis när barnet utsätts för vanvård eller när föräldern frihetsberövas på grund av brott. I punkt 3, samma artikel framkommer följande:
Konventionsstaterna ska respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa.
När en förälder frihetsberövas innebär det att barnet måste separeras från sin förälder under en kortare eller längre tid. Enligt Bowlby (1998) kan reaktionerna och skadan av en separation variera beroende på olika om-ständigheter. Barnets ålder, hur separationen går till, längden på separa-tionen och kvalitén på omhändertagandet har en avgörande betydelse. Han menar också att barnets relation till sina föräldrar innan och efter separationen kan påverka effekterna av deras skilsmässa.
Barn till frihetsberövade föräldrar lever ofta under svåra omständig-heter och separationen äger ofta rum på ett oplanerat och traumatiskt sätt. Johnston (1995a) menar att en händelse som resulterar i en separa-tion mellan barn och förälder, exempelvis ett fängelsestraff, är speciellt skadlig eftersom det ofta skapar ett trauma samtidigt som en anknyt-ningsperson försvinner. Det innebär att den person som ska hjälpa bar-net att bearbeta effekterna av händelsen försvinner under en kortare eller
längre tid. Barnet har inte heller möjlighet att följa föräldern i sitt trauma och se att hon/han mår bra i sin nya situation.
Detta sammantaget visar vikten av att barn får möjlighet att hålla kon-takt med sina föräldrar under tiden de är häktade eller i anstalt, eftersom man på så vis kan lindra effekterna av separationen. Johnston (1995c) menar att kontakten mellan barn och föräldrar skapar många positiva effekter. Besök ger barnen möjligheter att uttrycka sina känslor och ger också föräldrarna tillfälle att bearbeta separationen, vilket ger dem öka-de möjligheter att hjälpa sina barn med sina upplevelser. En separation mellan barn och föräldrar ger normalt upphov till irrationella känslor och orealistiska fantasier om föräldern. Regelbunden kontakt underlättar för barnen att få en verklig bild av sin förälder och de omständigheter som hon/han lever under. Hon menar också att föräldern kan fortsätta att fungera som en rollmodell för sitt barn, vilket är extra viktigt för de barn som inte accepterar sina nya omsorgspersoner. En återförening mellan barn och förälder kan också underlättas om de har haft en välfungerande kontakt under tiden föräldrarna avtjänar sitt straff. Det är däremot viktigt att kontakten mellan barn och föräldrar utgår från barnets bästa, vilket också poängteras i Barnkonventionen.
Björkhagen Turesson (2009) har genomfört en studie om barns upp-levelser av att ha sin mamma i fängelse. I analysen användes teorierna om resiliens dvs. barnens motståndskraft och återhämtningsförmåga analyserades. I resultaten framkom att de barn som under uppväxt och under fängelsetid haft en kärleksfull och kontinuerlig relation till sin mamma i betydligt större utsträckning klarade att hantera de svårigheter som de exponerades för i samband med att deras mamma blev frihetsbe-rövad och intagen i kriminalvårdsanstalt i jämförelse med de barn som saknade denna möjlighet.
3.4 Kriminalvårdens uppdrag
I detta avsnitt kommer jag att redogöra för de lagar och styrdokument som ligger till grund för Kriminalvårdens verksamhet för att på så sätt undersöka inom vilka ramar som projektet bedrivs.
I september 2004 fick Kriminalvårdsstyrelsen en ny generaldirektör: Lars Nylén. Den förre chefen var tvungen att avgå eftersom två intagna rymde från en kriminalvårdsanstalt efter att först ha tagit två personal som gisslan. Den nye generaldirektörens främsta uppgift blev att få stopp på den turbulens som de sista åren hade satt sina spår i
verksamhe-ten. Han har satsat hårt på att förbättra säkerheten, vilket har inneburit att kontrollen mot de intagna generellt har ökat under hans tid som chef för myndigheten. Detta har resulterat i att rymningarna har upphört, men också att de intagna som är skötsamma och inte rymningsbenägna, i många avseenden har drabbas av de ökade säkerhetskraven. Detta vill jag tydliggöra med ett exempel. Tidigare var kvinnor, intagna på Hinse-bergs öppna avdelning Båtshagen, tillåtna att ha egna mobiltelefoner. Kvinnorna och deras barn beskrev i Björkhagen Turesson (2005) att denna möjlighet var av stor betydelse eftersom det kunde lindra barnens konsekvenser av att deras mamma var föremål för ett frihetsberövande – barnen kunde ringa till sin mamma närhelst de behövde henne. Denna möjlighet försvann 2004, trots att rymningar från kvinnoanstalten inte har varit något problem.
I Kriminalvårdens rapport ”Bättre Ut”, redogör generaldirektören för sin vision för verksamheten.
De dömda ska vara bättre rustade att klara ett liv utan kriminalitet och droger när de lämnar Kriminalvården än de var tidigare (Kriminalvården 2007).
Av den anledningen har Kriminalvården de senaste åren satsat hårt på att införa olika slags evidensbaserade program som syftar till att föränd-ra intagnas beteende avseende drogmissbruk och kriminalitet. Geneföränd-ral- General-direktörens ambition att öka säkerheten på landets kriminalvårdsanstal-ter löper som en röd tråd genom rapporten. Det är av intresse att nokriminalvårdsanstal-tera att ordet säkerhet är det nyckelord9 som nämns flest gånger, däremot fö-rekommer inte ordet barn och/eller familj i rapporten överhuvudtaget.
Kriminalvårdens uppsatta mål överensstämmer till viss del med inne-hållet i visionen, men är snävare formulerad – i målformuleringen beto-nas enbart Kriminalvårdens brottsförebyggande uppgifter.
Det viktigaste målet för kriminalvården är att antalet återfall i brott
ska minska. Det uppnås genom ett aktivt påverkansarbete med bland annat behandlingsprogram, sysselsättning och möjlighet för de intagna att förbättra bristande skolgång (Kriminalvården 2011b).
Kriminalvårdens mål och visioner kan alltså sammanfattas med att myndigheten ska arbeta målmedvetet för att de intagna får redskap att leva ett liv utan droger och kriminalitet.
Sverige fick en ny fängelselag den 1 april 2011, vilket framförallt in-nebär skärpta regler för verkställighet i fängelse och häkte. Lagen är präglad av de senaste årens kriminalvårdspolitik där säkerhetsfrågorna har haft hög dignitet. Lagen innebär bland annat att kriminalvården får utökade kontrollmöjligheter gentemot de intagna. Besökare på anstalt ska till exempel kunna avskiljas från de intagna genom en glasruta. Det-ta för att förhindra att besökare överlämnar föremål till dem. Fängelse-lagen är det styrdokument som har högst dignitet och är alltså den vikti-gaste utgångspunkten för personal som arbetar inom Kriminalvården. Den paragraf som är mest relevant i förhållande till projektet är 1 kap. 5 § "Fängelselagen" (2010:610) . Den lyder enligt följande:
Verkställigheten ska utformas så att den intagnes anpassning i sam-hället underlättas och så att negativa följder av frihetsberövandet motverkas….
I Kriminalvårdens mål och visioner, som jag tidigare redogjort för, lyser barnen och familjen med sin frånvaro. Även i "Fängelselagen" (2010:610) är barnen och/eller familjen tämligen osynliga10. Det kan tolkas som att barn och familj inte är något som Kriminalvården förvän-tas ta hänsyn till när en intagen ska placeras i kriminalvårdsanstalt. Där-emot ska Kriminalvården om möjligt ta hänsyn till behov av sysselsätt-ning, omvårdnad och frigivningsplanering vid placeringen. Det finns inte heller något i lagen som säger att Kriminalvården ska ta hänsyn till de intagnas barn när frågan om permission ska avgöras.
Efter mycket letande och viss hjälp kunde jag emellertid hitta ett do-kument från Regeringen där barnen till frihetsberövade föräldrar nämns. I "Budgetpropositionen" (2010) står följande:
Regeringen vill vidare framhålla vikten av att arbetet som syftar till att förbättra situationen för barn med frihetsberövade föräldrar fort-sätter (kap. Rättsväsendet, s. 31).
10 Barnen nämns i lagen vid ett tillfälle och det är i en paragraf som reglerar intagnas möjligheter att ha med
Citatet får avsluta detta avsnitt. Nästa del kommer att handla om fängel-set betraktat ur ett sociologiskt perspektiv.
3.5 Fängelset som arena
Goffman är en kanadensisk sociolog som skapade begreppet totala insti-tutioner. Hans teorier kan användas för att skapa förståelse för de förut-sättningar som det innebär att både som intagen och personal befinna sig i den speciella miljö som ett fängelse innebär. För att kunna utvärdera Godnattsagor inifrån måste jag vara medveten om det sammanhang i vilket projektet verkar eftersom detta påverkar processen, cirkeldelta-garna och personalen på ett påtagligt sätt.
Goffman (1973) menar att olika slags samhällsinrättningar kan inne-fattas i begreppet en total institution då de uppvisar gemensamma möns-ter, även om de för övrigt kan skilja sig från varandra vad gäller organi-sation, regler och administration. Fängelserna är utifrån Goffmans teori-er en total institution.
Ett kännetecken på en total institution är, att den utgör en värld för sig dvs. den har inneslutande tendenser. Det innebär att det finns hinder för socialt umgänge med världen utanför och för de som befinner sig i insti-tutionen att lämna den. Dessa hinder har påverkat den fysiska utform-ningen: låsta dörrar, höga murar och taggtråd. Syftet att sammanföra människor i stora enheter är att bevakning och kontroll är lättare att genomföra. En total institution innebär också att alla aspekter av livet sker på samma plats och under samma auktoritet. Ett annat kännetecken är att aktiviteterna på institutionen sker i sällskap av andra som behand-las på samma sätt och är tvungna att göra samma saker tillsammans. Alla aktiviteterna i de dagliga göromålen är noggrant planerade och lö-per som en röd tråd genom vardagen. Aktiviteterna är påtvingade ovan-ifrån genom formella regler och skrivelser och är utformade för att upp-fylla institutionens målsättning. Mellan de intagna och personalgruppen finns det klara gränser och föreställningarna om varandra vilka ofta är stereotypa. Det skapar två världar som är uppbyggda utifrån olika socia-la och kulturelsocia-la värden. Det skapas en vi och dem kultur.
Den grundläggande tanken med fängelsestraff är dels att samhället ska bestraffa den som bryter mot lagarna, dels att den intagne ska åter-anpassas till ett laglydigt liv dvs. att hon/han ska bryta med sin ”gamla” tillvaro. Ett led i detta arbete är att den privata rollen ska brytas ner, vil-ket gör den intagne mer mottaglig för förändring och skapar även
sam-arbetsvilja. Att hon/han vistas på institutionen dygnet runt och att kon-takterna med omvärlden begränsas bidrar också till att den privata rollen bryts ner alltmer, vilket så småningom skapar en rollförlust. Dessa stora förändringar av den intagnes livsvärld och som hon/han är tvungen är anpassa sig till kallas enligt Goffman (1973) för mortifikationsprocess. Det innebär en förödmjukelse för den enskilde vilket innebär ett nedvär-derande av det egna självet.
Goffman (1973) menar att genom olika regler, såväl formella som in-formella, ges den intagne kunskap om hur hon/han ska bete sig för att slippa sanktioner och för att kunna få privilegier. Många intagna utveck-lar också stor skicklighet i att få tillgång till förbjudna saker. Detta såg Goffman som ett sätt för de intagna att visa på för sig själv och andra att de har förmåga att kontrollera sitt liv – ett slags motmakt. För att syste-met ska fungera krävs det att det bland de intagna utvecklas ett infor-mellt informationssystem så att ingen berättar för personalen. Det inne-bär att de intagna måste vara solidariska med varandra. Ofta stödjer de intagna ett vi och dem förhållningssätt gentemot personalen när de är tillsammans med andra intagna men när de är ensamma med personalen kan de vara mer relationsinriktade. De finns enligt Goffman (1973) olika sätt för de intagna att förhålla sig inne på institutionen:
• Den intagne försöker undvika alla situationer som inte rör dem personligen.
• Lever helt efter personalens regler. • Vägrar att samarbeta med personalen.
• Anpassning utifrån situationen – dvs. är man med personalen anpassar man sig efter de formella reglerna och är man med de intagna är det de informella reglerna som gäller.
De informella reglerna är enligt Ireland (2002) till för att reducera de påfrestningar som en institutionsvistelse innebär. Dessa bidrar till att skapa en sammanhållning mellan de intagna och ett avståndstagande till personalen. I ett sådant klimat är det svårt för personalen att åstadkom-ma förändringar när det gäller de intagnas värderingar och livsstil. De informella reglerna befästs genom olika former av ritualer. De intagna som har hög status – genom vilket brott de har begått eller genom sina tidigare erfarenheter av fängelser – är viktiga bevakare av dessa regler.
Jag kommer i resultatavsnitt och i slutdiskussion återkomma till delar av innehållet i detta kapitel.
4. METOD
I samhällsvetenskaplig forskning finns ingen självklar väg utan forska-ren ställs inför nya val och alternativ under resans gång. Det som där-emot är viktigt är att de är tydligt beskrivna i forskningsrapporten. I det-ta avsnitt kommer jag att beskriva de olika val som jag gjort.
Denna utvärdering kommer att ha en kvalitativ karaktär även om den innehåller kvantitativa delar. Tre forskningsmetoder har kommit till an-vändning i utvärderingen: deltagande observationer, enkäter och kvalita-tiva intervjuer.
4.1 Deltagande observationer
Jag gjorde deltagande observationer i en studiecirkels samtliga sex träf-far under hösten 2010. Studiecirkeln ägde rum på en anstalt med normal säkerhetsklass. Jag valde att inte göra anteckningar under träffarna för min närvaro inte skulle störa grupprocessen. Däremot sammanfattade jag mina intryck efter varje träff. Vid första träffen informerade jag del-tagarna om syftet med min medverkan. Då jag deltog i de olika övning-arna på samma villkor som de intagna fäderna upplevde jag att jag snabbt blev accepterad av dem.
Det huvudsakliga syftet med observationerna var att:
• få en uppfattning om innehåll och upplägg av studiecirkeln • observera grupprocessen och det sociala klimatet i gruppen • få en helhetsbild av Godnattsagor inifrån för att på så sätt
komplettera den kunskap som jag får genom enkäter och in-tervjuer.
4.2 Enkätundersökningen
Redan när projektet startades hade projektledaren konstruerat en enkät som skulle lämnas ut till cirkeldeltagarna i samband med att studiecir-keln avslutades. Den bestod sammanlagt av 20 frågor. Detta förfarnings-sätt innebar att alla utlämnade enkäter blev besvarade. Även barnens mödrar/omsorgsgivare samt personal som på något sätt var berörd av projektet fick besvara en enkät i anslutning till att studiecirkeln avsluta-des. Enkäten till barnens mödrar/omsorgsgivare och personalen var mindre omfattande. Detta var en fördel eftersom den kan kännas mer hanterlig att besvara och på så sätt minska bortfallet. Cirkelledarna skickade ut två påminnelser till mödrar/omsorgsgivare och bifogade även ett frankerat svarskuvert för att på så sätt öka svarsfrekvensen.
Majoriteten av svarsalternativen konstruerades med hjälp av en li-kertskala. Endast få frågor hade öppna svarsalternativ, vilket enligt Kvale (1997) skapar bättre förutsättningar för högre svarsfrekvens. En-käterna byggdes upp i huvudsak utifrån följande fyra teman:
1. läsningen i familjen
2. föräldrarollen och kontakten mellan den intagne föräldern och hans barn
3. kunskap om biblioteket
4. projektets innehåll och upplägg.
4.2.1 Bortfall
I detta material ingår det 70 enkäter som är besvarade av de intagna fä-derna. Enkäterna lämnades ut och samlades in i samband med att studie-cirkeln avslutades. Det förekommer inget externt eller internt bortfall. Det innebär att alla frågorna i alla enkäterna besvarades av fäderna.
Mödrarnas svarsfrekvens är av förklarliga skäl inte lika hög eftersom mödrarna själva måste vara aktiva och visa intresse för att enkäten skul-le besvaras och därefter skickas in. I deras fall var det externa bortfalskul-let 34 procent vilket innebar att 46 av 70 enkäter ingår i materialet. Den personal som på något sätt har varit involverad i projektet blev också ombedda att fylla i en enkät. Det rör sig om sammanlagt 11 personer. De flesta enkäterna fylldes i och lämnades tillbaka (9 st.) Det interna bort-fallet var något större i dessa enkäter.
4.3 Kvalitativa intervjuer
Den grundläggande forskningsmetoden genom hela utvärderingen har varit intervjuer med barnen, deras mödrar, fäderna som deltagit i studie-cirkeln samt berörd personal. Med hjälp av dessa har jag kunnat skaffa mig kunskap om deras upplevelser av projekt Godnattsagor inifrån. In-tervjuerna har varit halvstrukturerade. Det innebär att jag har haft en manual med olika teman som jag har utgått ifrån. Dessa teman har utgått från syftet med utvärderingen. Under intervjuerna har jag varit lyhörd för vad intervjupersonerna själva har velat berätta. Det innebär att inter-vjuerna är ett samspel – de blir en social konstruktion där båda parter bidrar till utforskandet av varje tema. Följdfrågorna är enligt Kvale (1997) ett redskap att utforska mer om temat och få fram synpunkter och reflektioner som från början var svåra att förutsäga.
Följande personer ingår i mitt intervjumaterial:
• 5 barn som har varit mottagare till sagopaketet: 1 pojke som är 11 år, 1 pojke som är 9 år, 1 pojke och 1 flicka som är 8 år och en pojke som är 6 år.
• 3 mödrar • 1 farmor • 7 intagna fäder
• 5 personal från Kriminalvården: Eva-Karin Eriksson, barnansvarig vid Kriminalvården i region Syd, 1 kvinna som är programansvarig, 2 kvinnliga cirkelledare, 1 man som ar-betar med behandling i Kriminalvårdsanstalt.
• Karin Johansson, projektledare från Stadsbiblioteket i Malmö
Antalet intervjuer har blivit fler än vad som ursprungligen var planerat. Anledningen är att det under resans gång har framträtt personer som har kunnat ge kompletterande information och som jag har bedömt vara vik-tig för utvärderingen.
4.3.1 De intagna fäderna
Mitt empiriska arbete påbörjades med att jag intervjuade fäderna. Jag rekryterade några fäder från gruppen som jag deltog i under hösten 2010 eftersom processen underlättades av att jag redan hade en relation till de flesta av dem. Min tanke var att jag efter intervjun med pappan skulle fråga honom om han även gav sitt samtycke till att jag kontaktade hans
barn och familj. Samtliga fäder gav sitt tillstånd till detta. I urvalet bland fäderna var det också viktigt för mig att tänka på att barnen inte skulle vara under sex år och att familjen inte heller skulle vara bosatt alltför långt från min verksamhetsort, eftersom den tid jag har till förfogande för utvärderingen är kort. Jag önskade också att intervjua fäder från alla de tre kriminalvårdsanstalter som har varit involverade i projektet för att kunna identifiera eventuella likheter och skillnader, och för att få möj-lighet att ställa följdfrågor utifrån resultatet från enkäterna. Samtliga in-tervjuer genomfördes i ett besöksrum i respektive anstalt. I ett fall var en personal från Kriminalvården närvarande vid intervjun.
4.3.2 Barnen
Projekt Godnattsagor inifrån har ett tydligt barnperspektiv och barnen är den främsta målgruppen för projektet. Av den anledningen har det va-rit viktigt för mig att försöka ta del av barnens perspektiv och upplevel-ser av innehållet i projektet. Majoriteten av de föräldrar som har varit med i projektet har yngre barn, vilket naturligtvis är en försvårande omständighet utifrån forskningssynpunkt. Små barn har svårt att ut-trycka sig i tal och behöver också mycket tid för att känna sig bekväma med att samtala med en främmande person. Önskvärt hade naturligtvis varit att jag hade kunnat besöka barnen vid ett flertal gånger för att ska-pa bättre förutsättningar i detta avseende. Tyvärr har de flesta av barnen bott långt ifrån min verksamhetsort vilket innebär att flera besök hos barnen inte tidsmässigt har varit möjliga att genomföra. Jag tror inte hel-ler att familjerna hade ställt sig positiva till ett sådant upplägg – många av familjerna lever redan i en pressad livssituation. Utifrån givna förut-sättningar försökte jag skapa så mycket trygghet för barnet som möjligt. Jag började, i förekommande fall, med att intervjua mödrarna först för att barnen skulle få så mycket tid som möjligt innan jag skulle påbörja samtalet med dem. Barnen fick själv välja plats och jag ville också att någon förälder samtidigt skulle finnas med i rummet under samtalet. Jag försökte också vara lyhörd för signaler från barnet att de ville avbryta samtalet. Att en förälder fanns med i rummet kan naturligtvis ha påver-kat samtalet, men jag bedömde att barnets känsla av trygghet var en vik-tigare aspekt att ta hänsyn till. I ett fall intervjuade jag inte barnets mamma utan jag besökte barnet i samband med att hans pappa var på permission från kriminalvårdsanstalten. Föräldrarna är separerade och modern lever på annan ort.
4.3.3 Barnens mödrar/farmor
Jag har intervjuat tre mödrar och en farmor. Syftet med intervjuerna med mödrarna/farmodern har varit dels att de ska ge sina synpunkter på projektet, dels att de ska kunna ge en kompletterande bild av sina barns/barnbarns upplevelser och reaktioner av CD-skivan och sago-bokspaketet. Intervjuerna med mödrarna har ägt rum i deras hem i sam-band med att jag genomförde intervjuerna med deras barn. Intervjun med farmodern ägde rum, efter hennes förslag, på ett café.
4.3.4 Personalen
Syftet med intervjuerna med personalen har varit främst att få informa-tion om:
• personalens upplevelser av innehållet i projektet och dess bety-delse för fäderna och deras barn och familj
• projektprocessen (till exempel hur rekryterades den personal som skulle delta i projektet, hur fungerade samarbetet mellan kriminalvård och bibliotek, vilket stöd har personalen fått under projektet gång, vad har fungerat bra och vilka svårigheter finns i projektprocessen)?
4.4 Etiska övervägande
Undersökningens design och genomförande har ägt rum i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det innebär bland annat att jag har vägt forskningskravet mot individskyddskravet. Det innebär bland annat att fäderna och mödrarna/farmodern har fått både skriftlig och muntlig information om undersökningens upplägg, syfte och ge-nomförande samt om de rådande villkoren för deltagarna. Personalen har enbart fått muntlig information. Informanterna har själva fått avgöra om de vill medverka i undersökningen. De har informerats om att rap-porteringen kommer att ske så konfidentiellt som möjligt. De har också informerats om att de har kunnat avbryta sin medverkan om de så öns-kar.
Forskningsetiska överväganden har också att legat till grund för mina ställningstaganden när det gäller lämpligheten att samtala med barnen, framför allt med avseende på deras ålder och utvecklingsnivå. Samtal med äldre barn är att föredra utifrån flera olika aspekter, men eftersom projektet i huvudsak vänder sig till föräldrar med yngre barn har det inte
varit ett möjligt alternativ. Eftersom jag tycker att det är av största vikt att även få ta del av barnens synpunkter har jag trots det valt att även genomföra några samtal med de barn som har varit med i projektet ge-nom att de har fått en CD-skiva och ett sagopaket sänd till sig. I dessa fall har båda deras vårdnadshavare samtyckt till barnens medverkan i utvärderingen.
Alla namn i undersökningen är fingerade, förutom namnen på Karin Johansson som är projektledare och Eva-Karin Eriksson som är barnan-svarig vid Kriminalvården i region Syd. Jag har valt att inte anonymise-ra deanonymise-ras namn, eftersom deanonymise-ras positioner i deanonymise-ras respektive organisatio-ner är unik vilket gör att deras namn är givna. De har båda skriftligt samtyckt till att deras namn finns med i utvärderingen.
4.5 Bearbetning och analys
Jag började med att sammanställa enkätmaterialet. Alla bundna svarsal-ternativ sammanställdes i en tabellform. De öppna svarsalsvarsal-ternativen sammanställdes för sig i en lista. När sammanställning var klar försökte jag urskilja om det förekom likheter och skillnader, till exempel mellan olika grupper och kriminalvårdsanstalter. Jag fick därigenom en över-siktlig kunskap om materialet, vilket jag senare kunde använda mig av i den kvalitativa delen av undersökningen. Även nya frågor väcktes av resultatet av enkäten, vilka senare kunde ställas i intervjuerna.
Analysen av intervjuerna har utgått från mina informanters berättel-ser. Alla intervjuerna spelades in och skrevs ut i sin helhet. Materialet tematiserades sedan med utgångspunkt från syftet med undersökningen och de olika teman som enkäten är uppbyggd utifrån11.
Enkäterna och intervjuerna har i huvudsak behandlats som ett kvalita-tivt material där de olika bilderna förstärker och kompletterar varandra. Jag har skapat mening av materialet genom ad hoc-analys. Det innebär att man inte använder sig av en standardmetod utan blandar olika former av tekniker och angreppssätt (Kvale 1997).
I tolkningen av materialet har jag också utgått från undersökningens teoretiska perspektiv som redovisas i kapitel 3.
11 Se avsnitt 1.4.2 Enkätundersökningen!
4.6 Resultatens giltighet
I detta avsnitt kommer jag att diskutera rapportens giltighet och trovär-dighet. Är det en trovärdig bild som rapporten ger läsaren? Kan man lita på de metoder som använts? Går resultatet att generaliseras till andra grupper och till andra kriminalvårdsanstalter?
Dessa är svåra men viktiga frågor att försöka besvara. Enligt Kvale (1997) är kvalitativa studier alltid subjektiva till sin karaktär och påver-kas naturligtvis av mötet mellan forskaren och informanten. Resultatet är en konstruktion som byggs upp i interaktion mellan de olika parterna.
I denna studie bygger emellertid på flera olika slags material: inter-vjuer, observationer och enkäter dvs. en triangulering av metoder har genomförts. I denna studie pekar de olika delarna åt samma håll vilket innebär att dessa förstärker varandra.
Jag har genomfört intervjuer med fäder, mödrar, en farmor, barn och nyckelpersoner såväl från Kriminalvård som från bibliotek i Malmö. In-tervjuerna har varit av skiftande kvalitet främst beroende på informan-ternas ålder och kunskaper i svenska språket. Det innebär att vissa inter-vjuer har blivit mer och andra mindre synliga i rapporten. Barnens möd-rar, omsorgsgivare och i viss mån fäderna har gett en kompletterande bild av barnens upplevelser av Godnattsagor inifrån. Flera av intervju-erna med fädintervju-erna genomförde jag med de intagna som varit med i den studiecirkel som jag var observatör i, vilket kan har påverkat resultatet – troligtvis i positiv riktning.
Enkäten har lämnats ut till 70 fäder och till lika många mödrar. Enkä-ter till personalgruppen har endast lämnats ut till dem som på något sätt har varit berörd av projektet. Sammanlagt består materialet från perso-nalgruppen av 9 intervjuer vilket innebär att detta är för litet för att det ska vara möjligt att dra några generella slutsatser ifrån. Bortfallet är som helhet mycket lågt12. Det har inte gått att urskilja några nämnbara skill-nader mellan olika anstalter eller när i tiden studiecirkeln genomfördes. Däremot har vissa cirkelgrupper varit mer eller mindre positiva även om skillnaderna inte har varit stora. Gruppdynamiken har troligtvis varit den avgörande faktorn i dessa fall. Sammanfattningsvis har det förekommit liten varians i svaren mellan de olika studiecirklarna. En klar majoritet av dem har varit positiva eller mycket positiva.
12 Se avsnitt 4.2.1
Det finns alltså mycket som talar för att åtminstone resultaten från enkätundersökningen skulle gå att generalisera till andra grupper och till andra kriminalvårdanstalter. Detta är naturligtvis under förutsättning att studiecirkeln bedrivs enligt samma metod som de studiecirklar som är utvärderade i denna rapport. Metodhandboken är till stor hjälp i detta arbete och har också som uppgift att säkerställa att kvalitén behålls. Om resultatet skulle gå att generalisera till grupper som enbart består av kvinnliga deltagare är däremot mer osäkert, då förhållandena för män och för kvinnor i kriminalvårdsanstalt skiljer sig åt i vissa avseenden. Med utgångspunkt från min egen långvariga erfarenhet av socialt arbete med denna grupp kvinnor samt tidigare forskning, bland annat Björkhagen Turesson (2001); Johnston (1995b), är det svårt att tro att Godnattsagor inifrån inte skulle väcka lika mycket glädje för intagna mödrar och deras barn.
5. RESULTAT OCH ANALYS
Tre forskningsmetoder har kommit till användning i utvärderingen: del-tagande observationer, enkäter och kvalitativa intervjuer. Dessa kommer att komplettera varandra, men utvärderingen kommer främst ha en kva-litativ karaktär trots att den innehåller kvantitativa delar.
De frågeställningar som utgör syftet med utvärderingen kommer att utgöra den huvudsakliga strukturen i detta kapitel. Jag har fingerat nam-nen på alla fäder, mödrar, anhöriga och barn.
5.1 Godnattsagor inifrån - brobyggare mellan
fäder-na och deras barn
Det värmde mitt hjärta så mycket när min pappa läste för mig, så jag skulle gärna vilja att pappa läser fler fotbollssagor för mig (citat från ett av barnen som mottagit en saga från sin pappa).
Som framkommit i metodkapitlet har samtliga fäder13 som deltagit i stu-diecirklarnas besvarat en enkät i samband med att studiecirkeln avsluta-des. Fyra av frågorna handlar om hur kontakten mellan pappan och hans barn har påverkats av Godnattsagor inifrån.
91 procent av de intagna fäderna anser att deras deltagande i studie-cirkeln har inneburit att de har känt sig mer delaktiga i barnens vardag. Johan ger sin förklaring i följande citat:
Projektet har hjälpt mig att komma in i familjen på nå’t sätt. Att kunna vara delaktig fast man inte är där. Jag har kunnat ge
13 I studiecirklarna har det även deltagit någon mor och farförälder samt en farbror. För att göra texten mera
ting. För det finns annars inget jag kan göra här innanför för mina barn.
I citatet ovan synliggörs den maktlöshet som många av de intagna fä-derna känner i förhållande till sina barn och sin familj. De kan inte läng-re bidra till familjens försörjning, ge barnen pläng-resenter eller finnas där i vardagen för dem som står dem nära. Några av fäderna menar att projek-tet har bidragit till att bryta deras känsla av maktlöshet i förhållande till sina barn genom att de har kunnat ge något konkret till dem.
I samband med att jag själv deltog i en av studiecirklarna berättade en av fäderna att Godnattsagor inifrån har inneburit att han numera har nå-got positivt att prata om med familjen. Han menade att fängelselivet, med dess många gånger monotona innehåll, inte så ofta inspirerar till meningsfulla samtal med familjen som befinner sig på utsidan.
Rasmus, som var en av de yngsta fäderna som deltagit i studiecirkeln, menar att projektet har gett honom redskap att umgås med sin son på annorlunda sätt än tidigare. Han är intagen på en anstalt som erbjuder stora möjligheter till att träffa sin son Viggo. Förut så läste han inte för honom utan brukade istället sätta på en film när hans son behövde sys-selsättning. Genom projektet har han istället börjat läsa böcker för ho-nom. Rasmus berättar:
Det ger mig jättemycket att läsa de här barnböckerna med min son och jag ser att det betyder mycket för min son också. Man får en an-nan närhet än när man kollar på film eller gör något annat. Och han lär sig jättemycket av det, det blir en helt underbar tvåvägskommu-nikation som kan vara svår att ha med en liten unge annars.
Rasmus anser att den inlästa sagan skapar kontinuitet i relationen mellan honom och Viggo, vilket framförallt underlättar när han ska komma på besök till sin pappa på fängelset, vilket sker flera gånger i månaden. Rasmus mamma Kristina följer med sitt barnbarn dit och tar även hand om Viggo ett par gånger i veckan. Hon menar att de inlästa sagorna och böckerna hjälper till att skapa en kontakt mellan Viggo och hans pappa:
Han har bilder på när pappa läser, han hör rösten när vi spelar skivan hemma, han får höra på böckerna när vi hälsar på. Det bidrar till att han knyts ihop med sin pappa. Jag ser att det ger en röd tråd till
pap-pa och han använder också många av de ord som Rasmus säger. Det blir en gåva som Viggo kan ta med sig …
Kristian har läst in många sagor till sin styvdotter Lina som är åtta år gammal. Han har haft en relation med henne sedan hon var något år gammal. Även Kristian menar att de sagor han läst in på CD-skiva ska-par kontinuitet i relationen till Lina. Linas mamma Anna berättade under intervjun att Lina har känt sig övergiven av sin biologiska pappa och hon har varit rädd att även styvpappa Kristian ska försvinna ur hennes liv. Anna berättar:
Böckerna har gjort att hon har förstått att han inte kommer att för-svinna. Eftersom han fortsatte att skicka böckerna och sådana saker han hon blivit lite mer säker på att han inte kommer att lämna henne. Det har bidragit till att hon inte känner sig övergiven.
Kristian menar att dessa positiva effekter av projektet har gjort att de även familjemässigt har kommit närmare varandra. Även Hasan menar att projektet har fått positiva effekter för hela familjen. Han menar att barnen blev glada över att ha fått skivan och böckerna, och hans fru uppskattade särskilt att han har tänkt på barnen.
Anders är dömd till ett relativt långvarigt fängelsestraff vilket natur-ligtvis har inneburit svåra konsekvenser för honom och hans son Lukas som är åtta år gammal. Lukas säger under intervjun att det var jobbigt att pappa inte längre var hemma med honom eftersom ”allt det roliga försvann när han åkte i fängelset.” Anders har arbetat medvetet under hela sin tid i anstalt med att öka intagnas möjligheter till kontakt med sina barn. Av den anledningen välkomnade han Godnattsagor inifrån:
Jag var väldigt fylld av stor förväntan att få göra någonting för min son. Att få vara mer delaktig och kunna påverka någonting i hans liv. Så det har varit jättepositivt.
Lukas berättar att han tyckte att det kändes ”bra och lite roligt” att få skivan och böckerna av sin pappa. Han har lyssnat på skivan många gånger. Han brukade lyssna på skivan när han skulle gå och lägga sig. Då brukade han följa med i böckerna. Jag frågade Lukas vad som han
