Godnattsagor inifrån och fäderna

De klagar på att det inte finns pengar till sådana här kurser. Men de tar lån och bygger flera stängsel med el för att stänga in oss istället för att göra sådana här positiva grejor som det är värt att satsa peng- arna på. Jag menar att en sådan här liten grej kan få människor att ändra syn på livet (Johan)15_.

Föregående avsnitt i detta kapitel har främst haft som fokus hur God- nattsagor inifrån påverkar barnen. Eftersom de inte tillhör Kriminalvår- dens målgrupp är det viktigt utifrån projektets fortlevnad, att även un- dersöka om, och på vilket sätt, projektet påverkar Kriminalvårdens mål- grupp – de intagna fäderna.

Som jag redogjorde för i teorikapitlet är det huvudsakliga målet för Kriminalvårdens verksamhet att den intagne ska sluta begå brott och missbruka droger när hon/han återvänder till samhället efter avtjänat straff. Enligt "Fängelselagen" (2010:610) ska verkställigheten även ut- formas på så sätt att den intagnes anpassning i samhället underlättas och att negativa följder av frihetsberövandet motverkas. Inom ramen för denna studie har jag emellertid inte möjlighet att undersöka om de in- tagna fäderna slutar missbruka droger och/eller att begå brott och om denna positiva utveckling går att koppla till projektet. Däremot har jag möjlighet att undersöka om det finns något i mitt empiriska material som kan tyda på att Godnattsagor inifrån i positiv mening kan medver- ka till att utveckla cirkeldeltagarna mot en större samhällsanpassning i vidare bemärkelse. Projektet kan därigenom legitimera sin roll i organi- sationen.

Jag gjorde en intervju med Erik som arbetar inom Kriminalvården med behandlingsinriktat arbete gentemot de intagna. Han berättar att många fäder har svårt att prata om sina barn eftersom det väcker så mycket smärta. Det innebär att många intagna av den anledningen ”stänger av” sina barn och familj på utsidan. Detta bekräftas av Johan som medvetet har valt att avtjäna sitt straff långt ifrån familjen som möj- ligt. Han berättar:

15 _{En av kriminalvårdsanstalterna i undersökningen har av kostnadsskäl valt att inte genomföra en studiecir-}

Det hade varit jobbigt att avtjäna sitt straff om jag hade haft nära hem. Då tänker man på familjen hela tiden. Det gör man inte lika mycket här nere. Det är liksom enda sättet att klara det…att stänga bort allting. Det är en överlevnadsinstinkt.

Erik menar emellertid att det är viktigt utifrån behandlingssynpunkt att aktivera papparollen och barnen i de intagnas medvetande eftersom den skada som de vållar barnen genom sitt sätt att leva är den största och mest smärtsamma konsekvensen av en livsstil som innefattar kriminali- tet och missbruk. Han menar att det är konsekvenserna som ger föränd- ringsenergin, därför är det viktigt att barnen och familjen tankemässigt finns nära de intagna om de ska kunna motiveras att välja nya vägar i livet. Även Kristina, Viggos farmor, har märkt att hennes son Rasmus har försökt fjärma sig från tillvaron utanför murarna. Hon tror inte att det är bra att stänga av sina känslor och livet utanför, och menar att stu- diecirkeln istället bidrar med att väcka känslor till liv:

En sådan här sak som det innebär att läsa in en saga och klippa och klistra ihop ett CD-fodral betyder att man måste lägga ner sin själ och sitt hjärta i det man gör. Dessa känslor blir till en röd tråd ut mot barnet.

En av fäderna anknyter till Kristinas resonemang:

Kontakten man får med sitt barn genom detta går inte att värdera i pengar Man kan skicka presenter och så men det är inte samma sak – det här är mycket viktigare. Nu lägger man ner möda och energi på att visa att man bryr sig. Det här projektet är en helt mästerlig sak faktiskt (enkätsvar från en pappa).

Erik tror också att Godnattsagor inifrån utmanar och aktiverar tanke- mönstret hos fäderna – de får nya kunskaper och upplevelser av sig själv och tvingas fokusera på sina barns behov istället på sina egna. För många av fäderna väckte studiecirkeln till att börja med rädsla och ner- vositet. Att läsa barnsagor utmanade dem också att göra något som inte är gängse i fängelsekulturen. Här kommer några exempel:

och så kände jag inte så många. Det var ett helt gäng med snubbar och så skulle vi lära oss att läsa barnsagor. Det var lite skämmigt och så (Rasmus).

Det finns så mycket machokultur…tidigare hade man ju haft en bild av sig själv som kåkfarare och att det där med läsning är fjolligt – att man inte bara kan gå och lägga sig och läsa en saga och förställa rös- ten för sitt barn. Nu längtar jag efter att ligga i sängen och läsa god- nattsagor för min pojke när jag kommer ut (muntligt citat från en pappa).

Att komma från en avdelning och sedan sätt sig att läsa en saga. Det är en sådan grej som du inte gör varje dag precis (Johan).

Det var först en konstig känsla. Sitta x antal folk härifrån och disku- tera sagor och sitta och klistra liksom. Det var ju lite speciellt (Kris- tian).

Fäderna berättar att det var barnen som motiverade dem att utmana sig själva och trots allt delta i studiecirkeln:

Jag har läst in tre eller fyra sagor och jag tycker fortfarande inte om det. Men i och med att Lina tycker om det så pass mycket så är det bara att släppa taget och inte tänka på sig själv i det läget utan istället tänka på dem där hemma (Kristian).

Det har varit lärorikt. Men att höra sin egen röst var jobbigt! Det fick jag plåga mig igenom. Men det var värt varenda svettdroppe. Det var något jag gjorde tillsammans med min son (enkätsvar från en pappa).

Man vet varför man är där – man är där för sina barns skull (Johan).

Barnen är viktigast i mitt liv. Därför har jag deltagit (Hasan).

Tidigare forskning har visat bland annat Björkhagen Turesson (2009); Johnston (1992) att många föräldrar som är i fängelse degraderar sig själva som föräldrar och tror att deras handlingar saknar betydelse. Många av fäderna som deltagit i Godnattsagor inifrån vittnar om att

projektet har inneburit att de för första gången på mycket länge har full- följt något som de har påbörjat trots att det har väckt motstånd och räds- lor, de har insett sin egen betydelse för sina barn och att de egna hand- lingarna gör skillnad. Detta är viktiga insikter som naturligtvis påverkar självförtroendet och självkänslan hos fäderna i positiv riktning och för- hoppningsvis kan var ett första steg mot ett liv där de tar ansvar för sina och barnens liv genom att inte delta i aktiviteter som leder till att de måste skiljas åt igen på grund av ett fängelsestraff. I följande citat åskådliggörs att pappan blev överraskad över att hans initiativ att läsa för sitt barn mottogs så positivt av barnet:

Jag hade besök av min pojke nu i veckan. Jag tänkte att jag skulle testa att läsa för honom. Jag trodde inte att det skulle funka, att han skulle tycka att det var kul…Sex gånger, sex gånger fick jag läsa

Max napp! Det var skitcoolt (muntligt citat från en pappa).

En av mödrarna anser att studiecirkeln har bidragit till att öka självkäns- lan hos hennes man och att hennes man och barnen numera har något vanligt och positivt att prata om när de talas vid i telefon eller när de träffas. En annan mamma berättar att hennes man numera har fått ökat självförtroende som har inneburit att han numera vågar läsa och sjunga offentligt för barnen.

Mia som är barnombud och tillika kriminalvårdens representant i Godnattsagor inifrån berättar att studiecirkeln innebär att tankarna på barnen väcks hos fäderna. Efter att studiecirkeln är avslutad försöker hon ta tillfället i akt och motivera fäderna att fortsätta med en föräldra- cirkel för att ge dem möjlighet att fortsätta att prata om familj och barn. Hon menar att många av de intagna ”fastnar i ett tänk där bara ens egna bekymmer är viktiga.” Hon anser att det är viktigt att de intagna blir mer medvetna om barnens och mödrarnas situation. Därför tycker hon att de båda programaktiviteterna fyller en viktig funktion i Krimi- nalvårdens verksamhet.

Mia tycker också att det har varit fantastiskt att se att även de ”hårda killarna” ställer upp och väljer att bli "mjuka” ett tag – för sina barns skull. Karin Johansson, projektledare och cirkelledare, menar att hon har identifierat samma mönster i processen i de cirklar som hon varit ledare för. Redan andra gången märker man att de slappnar av och ”sänker garden och beter sig på ett annorlunda sätt” Hon menar att fäderna är

seriösa och fungerar bra i grupp, vilket känns bra eftersom det fanns många farhågor att så inte skulle vara fallet i inledningsskedet av projek- tet. Mia menar att studiecirkeln också har bidragit till att skapa bättre relationer mellan intagna och vårdare, att mjuka upp vi och dem kultu- ren:

Ja, det har varit intagna med på dom här Godnattsagorna som över- huvudtaget inte har velat hälsa på oss vårdare när studiecirkeln har inletts och sedan sista gången har man fått sitta med och lyssna när de har sjungit.

I tidigare behandlingsforskning, bland annat Trulsson (2003), fram- kommer att goda relationer är en grundläggande förutsättning om be- handling ska kunna påverka klienterna i positiv riktning. I intervjuerna med personalen inom Kriminalvården och i enkäterna som de har fyllt i framkommer också att projektet har öppnat upp för ett samtal mellan de intagna och personalen. De menar att Godnattsagor inifrån bland annat har öppnat upp för ett samtal mellan dem och de intagna. De har något positivt att prata om som inte rör fängelsevärlden. Många av dem tycker också att det är positivt och inspirerande med de nya kontakter som pro- jektet indirekt har medfört. Lena anser även att projektet har en brotts- preventiv funktion. Hon förklarar:

Jag tror att man kan likna projektet vid ringar på vattnet. Om pap- porna ser sig som viktiga för sina barn så inser de att de måste vara mer tillgängliga och då kommer de fram till att de inte kan fortsätta att leva det här livet.

Rasmus anknyter till Lenas tankar:

De flesta som sitter här är ganska så dåliga farsor eftersom man sitter i fängelse. Då kanske man ska hjälpa dem lite på traven.

Generaldirektörens vision är att de dömda ska vara bättre rustade att kla- ra ett liv utan kriminalitet och droger när de lämnar Kriminalvården än de var tidigare. Eftersom Gustavsson & Samuelsson (2007) i sin forsk- ning har visat att intagna generellt har en låg utbildningsnivå och svå- righeter med att läsa och skriva är det inte svårt att dra slutsatsen att

Kriminalvården har en viktig uppgift – att öka intagnas bildning inom detta område. Detta överensstämmer också med de mål som ska styra Kriminalvårdens arbete. Av den anledningen är det intressant att under- söka om projektet även har kunnat stimulera de intagna till att börja läsa mer.

Enkäterna visar att 74 procent av de intagna fäderna anser att studie- cirkeln har gett dem större lust att läsa själva. I en del enkäter har fäder- na uppgett ett negativt svar, men infogat som förklaring att det beror på att de redan innan studiecirkeln läser mycket. Det tyder på att studiecir- keln i detta avseende har haft störst effekt på den grupp fäder som har varit mest läsovana, vilket är mycket glädjande. Fördelningen är enligt följande:

Diagram 3

I de kulturpolitiska målen framhålls allas rätt till kultur och där fyller naturligtvis folkbiblioteken en viktig funktion. Det finns en lång tradi- tion av uppsökande arbete inom biblioteksverksamheten för att nå grup- per som av olika orsaker inte besöker biblioteket. Godnattsagor inifrån är ett led i detta arbete. Förhoppningsvis har studiecirkeln skapat en po- sitiv känsla för biblioteket och även gjort att de intagna känner sig mer förtrogna med dess verksamhet. I följande text har jag sammanställt några citat från enkäterna. Fäderna berättar om hur de ser på biblioteket efter att de har genomfört studiecirkeln:

Jag har aldrig tidigare varit glad för att läsa, framförallt inte högt. Men under studiecirkelns gång har detta ändrats och jag vill nu öka min tid för läsning, både för mig själv och för mitt barn.

Har fått reda på mycket man kan få hjälp med via biblioteket, många år sen jag var på bibblan. Det blir annorlunda när jag kommer ut, kommer att besöka det ofta med barnen.

Tjejerna har varit kanon och berättat om en massa nytt. Trodde ju bibblan var som när jag var liten.

Vill gå på sagostund i sagogrottan med barnen. Jag ser biblioteket som en alternativ plats för underhållning för hela familjen.

Nu kan jag tänka mig att skaffa lånekort.

Några fäder menar att Godnattsagor inifrån inte enbart har gett dem större kunskap om bibliotekets verksamhet utan har också bidragit till att skapa mer positiva känslor gentemot omvärlden, vilket naturligtvis i sin förlängning kan bidra till deras samhällsanpassning. Detta är också något som lagstiftarna framhåller som ett viktigt uppdrag för Kriminal- vården. Några av fäderna kommer att åskådliggöra i följande citat vad de anser att biblioteket har bidragit med i det avseendet. Citaten är häm- tade från enkäterna.

Visste inte att dom engagerade sig i något som hade med fångar att göra. Jättebra, TACK SÅ MYCKET.

Ja det har ändrat min syn på arbetande så jag kommer att besöka bib- lioteket med mitt barn.

Sammanfattningsvis anser 79 procent av fäderna att studiecirkeln har bidragit till att deras inställning till biblioteket har ändrats i positiv rikt- ning.

Johan får avsluta detta avsnitt med följande citat: ”Att kunna göra något som är bra är den bästa känslan.”

5.3 Godnattsagor inifrån – dess innehåll, organisa-