Granskning, förstöring och dokumentation

En upptagning eller uppteckning som har gjorts vid hemlig över-vakning eller avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning ska granskas snarast möjligt. Det är bara rätten, åklagaren, undersökningsledaren, Polis-myndigheten eller Säkerhetspolisen (de två sistnämnda endast vid

tvångsanvändning enligt preventivlagen) som får granska upptag-ningen eller uppteckupptag-ningen.¹² Efter anvisning från någon av de be-höriga kan även en anlitad sakkunnig få göra granskningen. Motsvar-ande gäller för postkontroll och efterföljMotsvar-ande beslag. Se 27 kap. 12 och 24 §§ RB samt 13 och 14 §§ preventivlagen.

Upptagningarna och uppteckningarna ska bevaras i de delar de är av betydelse från brottsutredningssynpunkt till dess att ärendet av-slutats, t.ex. genom att förundersökning lagts ned eller målet avgjorts slutligt i domstol. Om materialet är av betydelse för att för-hindra brott ska det bevaras så länge de behövs för det syftet. De ska därefter förstöras. Se 27 kap. 24 § andra stycket RB och 13 § andra stycket preventivlagen.

Uppgifter från upptagningarna och uppteckningarna får be-handlas enligt vad som är särskilt föreskrivit i lag. Härrör uppgifter från hemlig rumsavlyssning eller tvångsåtgärder enligt preventiv-lagen gäller dock samma begränsningar som för överskottsinfor-mation. Se 27 kap. 24 § tredje stycket RB och 13 § tredje stycket preventivlagen.

Vid förundersökningen ska det föras ett protokoll över det som har förekommit som är av betydelse för utredningen. Protokollet ska ge en trogen bild av vad som förekommit vid förundersökningen av betydelse för målet. Av protokollet ska bl.a. beslut om tvångsmedel framgå. Utan att det finns något lagstöd för det har hemliga tvångs-medel tidigare ansetts undantagna från denna anteckningsplikt. Något sådant undantag tycks emellertid inte längre tillämpas. Av protokollet ska vidare framgå t.ex. tid och plats för åtgärder under förunder-sökningen, uppgift om att det finns utredningsmaterial som inte har tagits med i protokollet samt det som i övrigt är av betydelse att anteckna. Se 23 kap. 21 § första stycket RB, 20 och 22 §§ förunder-sökningskungörelsen, SOU 2010:14 s. 181 och 182, Lindberg, Straff-processuella tvångsmedel, 3:e uppl. s. 515, Åklagarmyndighetens Rätts-PM 2008:4 s. 13 och 14 och 2012:8 s. 35 samt SIN:s uttalande 2013-06-18 dnr 80-2012.

12 Se dock Beslagsutredningens förslag, avsnitt 6.6 i detta betänkande.

Åklagare

I Åklagarmyndighetens föreskrifter, ÅFS 2005:19 3 och 6 §§, finns bestämmelser om diarieföring vid användning av hemliga tvångs-medel. Av dem framgår att det i tvångsmedelsdiariet ska registreras uppgifter om postkontroll, hemlig övervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning. Till uppgifter av detta slag hör frågor som gäller underrättelser till enskild med anledning av hemligt tvångsmedel.

Registrering ska göras ärendevis och tidpunkten för när ett ärende inleds eller avslutas ska registreras. Därutöver ska de uppgifter som krävs för att kunna följa handläggningen av ett ärende registreras.

Det finns också föreskrifter avseende dokumentation, ÅFS 2005:30. Av dem framgår i huvudsak endast vilka uppgifter som ska dokumenteras om åklagarens beslut att använda straffprocessuella tvångsmedel eller häva sådan åtgärd. Det framgår även att åtgärder som avser underrättelser ska dokumenteras. I Riksåklagarens rikt-linjer, RåR 2012:1, förtydligas att varje prövning av om sekretess hindrar en underrättelse ska dokumenteras i bevakningsärendet.

Åklagarmyndigheten har även upprättat en RättsPM 2012:8, som beslutsstöd bl.a. för vad som ska dokumenteras. Av den framgår att samtliga beslut rörande hemliga tvångsmedel ska dokumenteras och diarieföras samt att det är åklagarens ansvar att se till att diarieföring sker i sina ärenden. Vidare framgår att beslut om att förstöra upp-tagningar och uppteckningar ska vara skriftliga och expedieras till Polismyndigheten. Även ett ställningstagande som t.ex. att inte använda sig av överskottsinformation ska dokumenteras. Det fram-går också att åtgärder som att underrätta den enskilde, att skjuta upp underrättelsen och att underlåta att underrätta ska registreras i sam-ma diarium som själva tvångsmedlet har registrerats i. Utöver rätts-promemorian finns det vägledning om dokumentation i Åklagar-myndighetens ärendehandbok.

Förutom de bestämmelser som specifikt avser uppgifter från hemliga tvångsmedel finns det bestämmelser i åklagardatalagen (2015:433)¹³ och åklagardataförordningen (2015:575) om hur per-sonuppgifter ska hanteras.

13 Ersätts av lag om åklagarväsendets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område den 1 januari 2019, enligt förslaget i prop. 2017/18:269.

Polismyndigheten

Polismyndigheten har upprättat riktlinjer för användningen av hem-liga tvångsmedel inom myndigheten, PM 2017:53. Av riktlinjerna framgår bl.a. följande.

Varje polisregion och nationella operativa avdelningen ska ha en ansvarig funktion för hemliga tvångsmedel (HTM-funktion). Behö-righet att hantera hemliga tvångsmedel samt till de system där hem-liga tvångsmedel och material från hemhem-liga tvångsmedel hanteras får endast ges till medarbetare som har den kunskap och erfarenhet som krävs för uppgiften och som behöver tillgången för att kunna full-göra sina arbetsuppgifter. Behörigheter ska revideras fortlöpande.

Personalen som har tillgång till systemen för hemliga tvångsmedel ska ha utbildning i systemet i enlighet med för området gällande styrdokument samt vara säkerhetsprövade och placerade i lägst säkerhetsklass 2. Det ska finnas en förteckning över behörig perso-nal. Behörig personal beslutas av chefen för HTM-funktionen.

Handlingar rörande hemliga tvångsmedel ska levereras på ett av Polismyndigheten godkänt leveranssätt och med godkänd krypt-eringsmetod. Vid leverans till Åklagarmyndigheten ska det ske genom av Åklagarmyndigheten godkänd metod. Chefen för en HTM-funktion ansvarar för att erforderliga åtgärder vidtas för att granskning och bearbetning ska kunna göras snarast möjligt, att särskilda villkor följs och att nödvändiga åtgärder görs med infor-mation som inte är tillåten att behandla.

Om det uppstår osäkerhet kring om ett samtal omfattas av av-lyssningsförbudet ska förundersökningsledaren kontaktas för att avgöra frågan. Förstörandebeslut ska verkställas snarast och absolut inte senare än tre veckor från att beslutet kommit in till STI (sektionen som verkställer förstörandet).

Hemliga tvångsmedel ska enbart registreras i det särskilda hem-liga diarium som är avsett för det. Det ska finnas förteckningar över samtliga hemliga tvångsmedel, såväl pågående som avslutade. Av förteckningarna ska även framgå uppgifter om förstöring, t.ex. tid för beslutet och om förstöring skett. Det ska även finnas en lista över allt material som förstörts. Arkivering av handlingar i ärenden om hemliga tvångsmedel ska ske i enlighet med arkivlagen samt Polis-myndighetens riktlinjer för arkivbildning och arkivvård, PM 2016:53, och Polismyndighetens handbok för arkivverksamhet, PM 2016:54.

Polismyndigheten har även upprättat ytterligare riktlinjer för hanteringen av hemlig rumsavlyssning, PM 2016:20.

Utöver de bestämmelser som specifikt avser uppgifter från hemliga tvångsmedel finns det bestämmelser i polisdatalagen (2010:361)¹⁴ och polisdataförordningen (2010:1155) om hur personuppgifter ska hanteras.

Säkerhetspolisen

Även Säkerhetspolisen har upprättat styrdokument för hanteringen av hemliga tvångsmedel. Av dem framgår bl.a. rutiner för verkställig-het och förstöring av uppgifter, ansvarsfördelning, vilken behörigverkställig-het som krävs för att använda avlyssnings- och övervakningssystemen samt att medarbetarna ska ha den särskilda utbildning som krävs för att arbetsuppgifterna ska kunna fullgöras.

Liksom den öppna polisen är Säkerhetspolisen skyldig att be-handla personuppgifter i enlighet med polisdatalagen och polisdata-förordningen.

Tullverket

För Tullverkets användning av hemliga tvångsmedel finns före-skrifter, TFS 2014:7. Av föreskrifterna framgår bl.a. följande. Den personal som arbetar med avlyssning, övervakning och bearbetning ska med godkänt resultat ha genomgått en utbildning i systemen som hanterar informationsinhämtningen. Beslut om tillgång till systemen och eventuella villkor för sådan tillgång fattas av chefen för enheten. Chefen eller biträdande chefen för enheten för kom-munikationsövervakning ska besluta om personalens behörighet till systemen.

Handlingarna ska diarieföras i hemligt diarium. Ett tillstånd till att använda ett hemligt tvångsmedel ska lämnas till chefen eller biträdande chefen för enheten för kommunikationsövervakning, som tar vissa beslut om verkställigheten.

Utöver föreskrifterna finns det stöddokument avseende bl.a. an-vändningen av hemliga tvångsmedel. De är dock inte sammanhållna

14 Ersätts av lag om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område den 1 januari 2019, enligt förslaget i prop. 2017/18:269.

på det sätt som Åklagarmyndighetens och Polismyndighetens rikt-linjer är. För närvarande genomför Tullverket en översyn av såväl föreskrifter som stöddokument.

Tullverket är i sin brottsbekämpande verksamhet skyldigt att hantera personuppgifter i enlighet med tullbrottsdatalagen (2017:447)¹⁵ och tullbrottsdataförordningen (2017:450).