• No results found

Aspektområde: Styrning och organisation

Det finns vid Högskolan i Halmstad lärosätesövergripande mål för hållbar utveckling gällande utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Dessa får bedömas vara väl utvecklade och likaledes väl förankrade inom lärosätet, men beträffande forskarnivån så beskrivs detta i självvärderingen som ett utvecklingsområde. Samtliga utbildningar ska erbjuda studenterna utbildningsmoment relaterade till hållbar utveckling och vid nyinrättandet av program ska hållbar utveckling integreras ”där så är lämpligt”, vilket torde innebära att integrerandet av hållbar utveckling kan se olika ut beroende på vilket program och ämnesområde som det är fråga om. Lärosätet har tydliga riktlinjer för forsknings- och utbildningsnämnden angående integrering av hållbar utveckling i utbildningsprogram.

Lärosätet följer upp och utvecklar arbetet för hållbar utveckling inom utbildning på ett delvis strukturerat sätt. Högskolan förefaller ha ett delat operativt ansvar dels genom det råd för hållbar utveckling som inrättats under rektor för att leda och följa upp arbetet och dels genom det ansvar som åläggs programledningarna. Främjandet av hållbar utveckling organiseras vidare inom ramen för ett miljöledningssystem. Arbetet med hållbar utveckling får därigenom en årlig uppföljning och utveckling, men uppföljningen avseende just hållbar utveckling i utbildningen är inte helt tydligt beskriven i självvärderingen. Lärosätet hänvisar också, i en senare del av självvärderingen, till att systemet med uppföljning kommer att stärkas när det nya systemet för årlig uppföljning av utbildning är på plats.

Planer för införande av så kallade ”Common Core-kurser” med fokus på digitalisering och hållbar utveckling är ett lovvärt initiativ. Dessa kurser är tänkta att läsas av samtliga studenter vid lärosätet och planeras uppehålla sig vid tvärvetenskapliga infallsvinklar på aktuella samhällsutmaningar.

Sammanfattningsvis bör forskarnivån inbegripas på ett tydligare vis i lärosätets arbete för hållbar utveckling i utbildningen. Likaså förefaller målen för hållbar utveckling behöva ses över för att öka möjligheten till systematisk uppföljning inom samtliga utbildningsnivåer.

Lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling avseende aspektområdet Styrning och organisation.

Aspektområde: Miljö, resurser och område

De för lärarna obligatoriska kurserna säkerställer en grundläggande nivå vad gäller deras kunskaper inom hållbar utveckling. Det finns lärare med kompetens inom delområden av hållbar utveckling på alla de fyra akademierna vid lärosätet, men deras gemensamma kunskapsbas är begränsad. I självvärderingen lyfts samverkan med företag och organisationer som ett sätt för lärare att förstå hållbarhetskonsekvenser av sina utbildningar, vilket förefaller vara en rimlig strategi under förutsättning att denna följs upp. Ett mål är etablerat i den gällande miljöhandlingsplanen om att stärka personalens kunskaper inom hållbar utveckling och det ska operationaliseras genom en riktad utbildning för studierektorer och programansvariga.

Det ges i självvärderingen ett antal goda exempel på samverkan med studenter inom hållbar utveckling och studenter finns representerade inom de organ där beslut fattas gällande integrering av hållbar utveckling. Att lärosätet uppmuntrar studenter till reflektion över arbetet kring hållbar utveckling inom ramen för uppsatser är föredömligt. Studentkoordinatorer för interdisciplinära samverkansplattformar – Hälsoteknikcentrum i Halland och Arena grön tillväxt – ökar studentengagemanget generellt och på områden med tydlig koppling till hållbar utveckling. På en återkommande utställning exponeras studenters examensarbeten och bland dessa finns det flera som har tydliga kriterier avseende hållbar utveckling.

Lärosätet redovisar ett flertal exempel där arbetslivet har en tydlig roll i samband med både planering och genomförande av utbildning, med bransch- och programråd. Hållbar utveckling utgör där en integrerad aspekt. I självvärderingen beskrivs kurser som innefattar projekt- och utredningsarbeten där uppgifter tagits fram av

företag och organisationer. I kursen Hållbar design som ges under tredje året på programmet Digital design och innovation arbetar exempelvis lärarna aktivt med hållbar utveckling genom samverkan med arbetslivet, där företag och organisationer utarbetar ”designbriefer” som studenterna får arbeta med. Det finns också ett par lärosätesövergripande samverkansfora med sinsemellan olika ämnesinriktning.

Självvärderingen lyfter fram ett väl utvecklat och integrerat exempel på interdisciplinär samverkan där hållbar utveckling utgör en central del: det tvärvetenskapliga temat hälsoinnovation som kan ingå i flera olika utbildningsprogram. Dessutom ges flera exempel på utbildningsprogram där olika discipliner kombineras och där en bas för en bred integration av hållbar utveckling därmed uppstår. Detta ger sammantaget intryck av att det finns en god förståelse inom lärosätet för både möjligheterna till och behoven av att koordinerat arbeta med flera olika disciplinära perspektiv på en given frågeställning, för att därigenom i förlängningen främja en hållbar utveckling. Det finns förvisso också utvecklingsområden både inom interdisciplinär samverkan och andra delar av detta aspektområde när det gäller att utöka och fördjupa integrationen av hållbar utveckling inom utbildningen. De många exemplen i självvärderingen på samverkan av olika slag ger emellertid ett överlag positivt intryck.

Lärosätet har en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning avseende aspektområdet Miljö, resurser och område.

Aspektområde: Utformning, genomförande och resultat

Lärosätet redovisar ett flertal exempel på program och kurser där hållbar utveckling integrerats, både på grund- och avancerad nivå. Ett sådant exempel är kursen Hållbar ekonomisk tillväxt som ingår i

utbildningsprogrammet Hållbar turismutveckling. Den innefattar bl.a. kritisk granskning av ekonomisk tillväxt utifrån olika synsätt och i relation till ekologisk och social hållbarhet. Ett annat exempel utgörs av programmet Energiingenjör – förnybar energi, där studenterna får lära sig om omvandling av energi med minimal

miljöpåverkan, klimatfrågan, framtidens energitillförsel och ur miljösynpunkt riktig energianvändning. Det förekommer ofta ett flertal olika perspektiv inom programmen, ämnesmässiga såväl som företags-, myndighets och samhällsrelaterade, liksom praktiska övningar som ger möjlighet till informationsutbyte med relevanta aktörsgrupper.

Lärosätet har en uttalad rollfördelning för arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildningen, med operativt ansvar på såväl central nivå som i kärnverksamheten där studierektorer och programansvariga ges en central roll. Däremot är genomförandet av uppföljningen med avseende på hållbar utveckling olika långt kommet bland de fyra akademierna, vilket i självvärderingen också identifieras som ett utvecklingsområde. Det senare med en intention om att det nya kvalitetssäkringssystem som är under uppbyggnad även ska stödja integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. Kursutvärderingar nämns inte i självvärderingen. En mer utpräglad systematik i uppföljningen och utvecklingen av hållbar utveckling i utbildningen är ett utvecklingsområde.

Lärosätet redovisar ett antal exempel på forskningsmiljöer med relevans för hållbar utveckling, där den forskande personalen också är engagerad i undervisning. Ett av dessa exempel handlar om forskning – inom ramen för forskningsfältet lärande och hållbar utveckling – kring hur hållbar utveckling uttrycks i skolans kurs- och läroplaner. Forskare inom den forskningsmiljön deltar bl.a. i lärosätets grundlärarprogram och ämneslärarutbildning. Andra exempel som i självvärderingen tas upp är från forskningsmiljön Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott. Tvärvetenskaplig forskning om välfärds- och utbildningssystemen och om hälsa och hållbar uppväxt är framträdande inom denna forskningsmiljö. Exempel på utbildningsprogram i vilka forskare från denna miljö medverkar är Samhällsförändring och social hållbarhet, samt

magisterprogrammet i handikappvetenskap.

Lärosätet har en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning avseende aspektområdet Utformning, genomförande och resultat.

Sammanvägd bedömning av lärosätets arbete med hållbar utveckling i utbildningen

Lärosätet har utvecklat ett rimligt strukturerat arbetssätt i förhållande till hållbar utveckling och det finns lärosätesövergripande mål för hållbar utveckling som förefaller vara väl förankrade, fastän dessa uppenbarligen inte omfattar forskarnivå. Uppföljningen av målen avseende hållbar utveckling inom utbildningen behöver bli mer systematisk, bl.a. på så vis att även forskarnivån omfattas. Självvärderingen uppvisar överlag en medvetenhet om de utmaningar som föreligger, både organisatoriskt och innehållsmässigt. Det föreligger ett behov av vidareutveckling när det gäller systematiken i uppföljningen av hållbar utveckling i utbildningen, så att en högre grad av integration av hållbar utveckling inom kurser och program över hela lärosätet ska kunna säkerställas.

Ett styrkeområde är tvärvetenskapligt präglad samverkan med både studenter och arbetslivet, vilket det i självvärderingen ges flera goda exempel på. Det finns således en gedigen bas att bygga vidare på och beträffande interdisciplinär samverkan så förtjänar de höga ambitionerna med så kallade ”Common Core-kurser” att omnämnas. Det är tydligt att hållbar utveckling är en framträdande aspekt inte minst i lärosätets olika samverkansprojekt med aktörer i högskolans omvärld.

Vid Högskolan i Halmstad finns det flera goda exempel på hur hållbar utveckling har integrerats i kurser och program på grundnivå och avancerad nivå. Inte minst förefaller den tvärvetenskapliga forskningsanknytningen inom olika kurser och program vara väl utvecklad. Vid lärosätet bedrivs i dagsläget bl.a. även pedagogisk forskning kring lärande för hållbar utveckling, vilken bidrar till utbildningen på lärosätets lärarprogram. Ett utvecklingsområde är emellertid systematiken vad gäller uppföljningen på operativ nivå av studenters lärande för hållbar utveckling.