Aspektområde: Styrning och organisation
Lunds universitet ger i sin självvärdering en informativ bakgrundsbeskrivning till arbetet med att införa hållbar utveckling i utbildning. Lärosätet har bland annat utgått från policydokument, kontaktpersoner på fakultetsnivå och protokoll från berörda organ, men också intervjuer med personer som på ett eller annat sätt har nyckelfunktioner inom området hållbar utveckling. I självvärderingen beskrivs att hållbarhetsfrågor funnits i lärosätets strategiska planer sedan 2007 och hållbarhetspolicyn sedan 2006. Lärosätet har en lärosätesövergripande målformulering som återkommer i flera policydokument, och som pekar på en tydlig ambition att lärosätets studenter under sin utbildningstid ska få insikter i och kunskaper om ämnesrelevanta aspekter gällande hållbar utveckling. I hållbarhetspolicyn uttrycks att lärosätet ska bidra till genomförandet av Agenda 2030 och FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Med de exempel, som i självvärderingen lyfts fram inom utbildning och forskning, och i samverkan med arbetsliv och studenter, ter sig målformuleringen förankrad inom lärosätet och den uppträder på samtliga utbildningsnivåer.
Lärosätet beskriver ett uppföljningsarbete, inom ramen för miljöorganisationen vid
universitetsförvaltningen, som fokuserar på organisationens miljöarbete utan direkt koppling till utbildning, t.ex. tillstånds- och avfallsfrågor och remissarbete. Lärosätet skriver fram ledningens genomgång av miljöfrågor som ett möjligt forum för uppföljning av hållbarhet i utbildning, men så används det inte idag. Istället beskrivs strategiska utbildningsfrågor som huvudsaklig uppgift för den fakultetsöverskridande utbildningsnämnden. Här konstaterar lärosätet att ”Samtidigt som det finns flera exempel på att hållbarhetsfrågan uppmärksammats i utbildningsnämnden visar protokollen inte på något mer systematiskt uppföljnings- eller utvecklingsarbete inom området för hållbar utveckling inom utbildning under de senaste åren.” Ett utvecklingsområde för Lunds universitet vore därför att fördjupa arbetet för en systematisk uppföljning.
Lärosätet lyfter dock fram flera exempel på systematisk utveckling i arbetet för hållbar utveckling inom utbildning. Ett sådant exempel är Hållbarhetsforum, vilket är en universitetsövergripande paraplyorganisation som på uppdrag av rektor arbetar med att binda samman och stödja universitets klimat-, energi- och
hållbarhetsforskning.
Lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling avseende aspektområdet Styrning och organisation.
Aspektområde: Miljö, resurser och område
Lärosätets beskrivning av arbetet med att säkerställa pedagogisk och forskningsbaserad kompetens hos berörd personal i frågor som rör hållbarhet i utbildning pekar på att detta är ett utvecklingsområde. Avdelningen för högskolepedagogisk utveckling beskrivs som en universitetövergripande organisation med flera uppdrag och kan betraktas som ett stöd för hållbar utveckling. Bedömargruppens tolkning av den verksamhet som beskrivs i självvärderingen får anses spegla allmänt gällande principer för lärosäten i Sverige i samband med rekrytering och högskolepedagogiskt stöd. Digitala lär- och kommunikationsverktyg är goda exempel på hur modern teknik kan integreras i utbildning, men kopplingen till hållbar utveckling inom utbildning är inte uppenbar.
Lärosätet beskriver att nätverk och konferensinitiativ till hållbarhetsfrågan är på agendan, dels vid Lunds tekniska högskola (LTH), Ekonomihögskolan och Internationella institutet för industriell miljöekonomi (IIIEE). Goda exempel är Ekonomihögskolans ”Dialogue Forum: Sustainability and Responsibility” – ett dialogforum för att stärka medarbetarnas kompetens i hållbarhetsfrågor, och ett initiativ med motsvarande ambitioner är Parallellt lärande vid Lunds tekniska högskola. Ett utvecklingsområde för Lunds universitet är att mer aktivt arbeta med att säkerhetsställa den pedagogiska och forskningsbaserade kompetensen hos berörd personal i frågor som rör hållbar utveckling.
Lärosätet samarbetar med studenter via representation i olika styrande organ vid lärosätet och studenterna finns representerade i Hållbarhetsforum.
Lärosätet lyfter fram flera exempel på samarbeten med arbetslivet inom hållbar utveckling och också hur dessa samarbeten omfattar studenterna och deras lärandeprocesser. Ett exempel är Miljöbron, en ideell organisation som länkar arbetsliv och universitet avseende miljö- och hållbarhetsfrågor. Vid Ekonomihögskolan bedrivs praktik och självständiga arbeten i samarbete med arbetslivet och det finns också en tävling, Sustainable Business Challenge, som sätter hållbarhet i fokus i samarbetet mellan lärosätet, studenterna och arbetslivet. Motsvarande finns t.ex. inom Lunds tekniska högskola och inom Centrum för miljö- och klimatforskning. Ett annat exempel är Socialhögskolans samarbete med The Social Impact Accelerator, SoPact, och därigenom Helsingborgs stad. Inom samarbetet finns en uttalad ambition att tillsammans med arbetslivet och kommunen hitta innovativa lösningar på sociala hållbarhetsproblem.
I självvärderingen beskrivs flera tvärvetenskapliga miljöer och program, t.ex. masterprogram som signalerar ett huvudsakligt fokus på hållbarhetsfrågor.
Lärosätet har en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning avseende aspektområdet Miljö, resurser och område.
Aspektområde: Utformning, genomförande och resultat
Lunds universitet lyfter fram flera exempel på utbildningar där hållbar utveckling integrerats och det finns exempel som omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner från samtliga utbildningsnivåer. Flera kurser och program lyfts fram från t.ex. Lunds tekniska högskola, Ekonomihögskolan, psykologprogrammet, journalistutbildningen. Vid sociologiska institutionen finns kursen Managing Sustainability, Society and Collective Behaviour. Sedan 2007 finns vid Lunds tekniska högskola obligatoriska kurser med hållbarhetsfokus vid civilingenjörs- och arkitektutbildningen, såsom kursen Miljösystemanalys och hållbar utveckling.
Ekonomihögskolan har också kurser med hållbarhetsperspektiv och är undertecknare av PRME, Principles for Responsible Management Education. Detta FN-initiativ är baserat på sex grundprinciper och riktar sig till världens handelshögskolor som vill utbilda ledare med kunskaper om hållbar utveckling och samhällsansvar.
I självvärderingen beskrivs att uppföljning- och utvecklingsarbete för att förbättra Lunds universitets utbildningar sker på olika sätt och på olika nivåer, där även ”hållbarhetsperspektivet” integreras. Lärosätet beskriver dock inga konkreta exempel på hur detta går till, vilket gör det svårt att utläsa om det finns
systematisk uppföljning av frågor kring hållbar utveckling i utbildningen. Lärosätet nämner kursutvärderingar som en bas för utveckling, men det är inte uttalat hur lärosätet integrerar hållbar utveckling i sitt
kvalitetssystem för utbildning. Den beskrivning som görs får anses gälla för etablerade lärosäten i Sverige. Sammantaget visar självvärderingen att det vid lärosätet finns utbildningar där forskning för hållbar utveckling tillämpas, och att även forskning inom Hållbarhetsforum integreras. Ett exempel är ett samarbete mellan Lund University Center for Sustainability studies, LUCSUS, och Leuphana University of Lüneburg i Tyskland.
Lärosätet har en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning inom aspektområdet Utformning, genomförande och resultat.
Sammanvägd bedömning av lärosätets arbete med hållbar utveckling i utbildningen
Lärosätet har kommit en bit på väg i sin process med arbetet för hållbar utveckling inom utbildning och ger flera goda exempel på det i sin självvärdering. Man har arbetat strategiskt och målmedvetet med frågan sedan länge och tydliga lärosätesövergripande måldokument finns på plats. Ett utvecklingsområde är dock att följa upp och utveckla detta arbete. Baserat på självvärderingen kan det inte styrkas att arbetet i dagsläget bedrivs på ett systematiskt sätt.
Bedömargruppen ser möjligheter för lärosätet att även utveckla sitt arbete med att säkerställa den
pedagogiska och forskningsbaserade kompetensen hos personalen inom hållbar utveckling. Här kan troligen avdelningen för högskolepedagogisk utveckling vara till nytta.
Lunds universitet samarbetar med studenterna, bl.a. inom Hållbarhetsforum. Självvärderingen ger många exempel på samverkan med arbetslivet genom olika former av projekt, där även studenter ibland involveras. Gällande interdisciplinär samverkan hänvisar lärosätet till olika tvärvetenskapliga program och miljöer där hållbar utveckling är en viktig del.
Lärosätet ger även flera exempel på utbildningar där hållbar utveckling finns integrerat. De är även undertecknare av Principles for Responsible Management, PRME.
Självvärderingen innehåller få tydliga, konkreta exempel på hur utbildningsansvariga följer upp och utvecklar integreringen av hållbar utveckling explicit. Det finns även här behov av att säkerhetsställa att utvecklingen systematiskt följs upp av utbildningsansvariga inom lärosätet.
Slutligen ger lärosätet ett par exempel som visar att det finns utbildningar där forskning för hållbar utveckling används i utbildningen.