Aspektområde: Styrning och organisation
Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut sätter – gällande de utbildningar som lärosätet har
examensrätt för – hållbar utveckling i relation till de mål som formulerats för utbildning för hållbar utveckling av The United Nations Economic Commission for Europe, UNECE (se UNECE – Strategi för utbildning för
hållbar utveckling, 2005). Målen har ett fokus på immateriella värden, kritiskt tänkande i lokala och globala
sammanhang, systemtänkande, praxisnära utbildning, interaktiva processer och lagarbete. De inslag i kommissionens måldokument som rör den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling refererar lärosätet däremot inte till i denna självvärdering. I lärosätets utvecklingsplan knyter lärosätet an till valda delar från kommissionens strategier, samt till sitt eget visionsarbete där kulturens vikt för demokratisk utveckling är ett övergripande mål. Dessa mål finns dels formulerade som pedagogiska mål i vissa kurser, men framförallt i lärosätets övergripande pedagogiska praktikbaserade förhållningssätt till undervisning. I självvärderingen görs gällande att perspektiven på miljö och fysiska värden i relation till hållbar utveckling är integrerade i utbildningarna såsom goda förhållningssätt bl.a. hos studenterna, i relation till resurser och miljö, snarare än att vara representerade i form av lärandemål. Något om dessa goda förhållningssätt återfinns emellertid inte i lärosätets övergripande mål och de senare kan därför inte sägas omfatta hållbar utveckling i utbildningen. Det är förtjänstfullt att det pedagogiska praktikbaserade förhållningssättet är centralt för lärosätet, och lärosätets systematiska uppföljning gäller alltså primärt detta pedagogiska förhållningssätt. Emellertid kan denna uppföljning inte ersätta en systematisk uppföljning av hållbar utveckling inom utbildning.
Utvecklingsplanen ingår som ett av fyra grunddokument i lärosätets kvalitetspolicy. Förutom att förankra lärosätets visioner har kvalitetspolicyn också som syfte att ”med hög kvalitet uppfylla högskolans mål och visioner, såväl de egna som de av staten beslutade och av omvärlden förväntade”. Kvalitetspolicyn beskriver ett väl utvecklat system för att se till att lärosätets övergripande mål integreras och följs upp i utbildningen och att dessa sedan också utvärderas samt leder till ett kontinuerligt förändringsarbete.
Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut beskriver sig i självvärderingen som en lärande institution, vilket märks tydligt i styrdokument och i form av ett välsystematiserat kvalitetsarbete. Hållbar utveckling i den avgränsade bemärkelse som lärosätet utgår från med referens till FN:s kommission UNECE – dvs. med fokus på den pedagogiska formen för utbildning för hållbar utveckling – är integrerad i såväl målformulering som styrning, samt del av en kontinuerlig utveckling av utbildningen. Det måste emellertid påpekas att hållbar utveckling som begrepp har en vidare innebörd än den som kommer till uttryck i lärosätets självvärdering.
Lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling avseende aspektområdet Styrning och organisation.
Aspektområde: Miljö, resurser och område
Lärosätet bedriver en praktikbaserad undervisning i tät kontakt med omgivande samhälle, vilket präglar såväl den pedagogiska personalens som studenternas kunskapsinhämtning och möjlighet att påverka utbildningen via praktiska erfarenheter. Att relationen till praktik och omgivande samhälle är väl utvecklad är också en förutsättning för det formativa lärande som äger rum såväl hos studenter som hos undervisande personal. Självvärderingen beskriver hur lärarkåren är praktiserande utanför lärosätet och hur den därigenom har nära kontakt med de arbetsfält som lärosätet utbildar för. I självvärderingen framträder här en bild av en aktuell och kontextualiserad utveckling av verksamheten.
Kompetensutveckling erbjuds till lärare inom tjänsten, både i form av egen tid till forskning och utvecklingsarbete, men också genom anordnad fortbildning. Lärosätet erbjuder t.ex. en kurs i högskolepedagogik med kollegial handledning. Detta är ett exempel på hur kompetensutvecklingen relaterar till de mål i FN-kommissionen UNECE:s strategi som lärosätet refererar till i självvärderingen, så som ett exempel på lagarbete inom utbildningen. Därtill ordnas kontinuerligt föreläsningar, seminarier
och workshops med nationella och internationella gäster. Viss fortbildning för lärare kombineras också med uppdragsutbildning t.ex. för kommuner, i vilken hållbar utveckling kan utgöra ett tema som exempelvis i utbildningen Dansa barnkonventionen för förskolepersonal. För att lärosätet ska kunna erhålla spetskompetens inom vissa områden anställs ett stort antal lärare på timbasis. I självvärderingen framhåller lärosätet att resurser i form av teknik och utrustning fortlöpande behöver uppdateras för att inte äventyra verksamheten, såväl utifrån ett arbetsmiljöperspektiv som utifrån ett utbildningsperspektiv.
Lärosätets utbildning är studentcentrerad, i den bemärkelsen att studenternas förkunskaper och kompetens ses som en resurs och en grundval i undervisningen. Den är likaså aktionsorienterad, med återkommande inslag av verksamhetsförlagd utbildning. Möten mellan student och lärare sker otvunget och studenterna har ett stort ansvar för sin egen utbildning. Dessa egenskaper är karakteristiska för lärande för hållbar utveckling, men några särskilda studentinitiativ vid lärosätet gällande hållbar utveckling nämns inte i självvärderingen.
Ett nära samarbete med andra aktörer är prioriterat och en förutsättning för lärosätets verksamhet i linje med de mål i FN-kommissionen UNECE:s strategi som handlar om praxisnära utbildning. Personal och studenter är i tät kontakt med bl.a. de svenska musik- och kulturskolorna, men också med det fria kulturlivet samt med andra lärosäten via lärarnas egen praktik och/eller forskning vid annan institution. Lärosätets anställda är även rådgivare vid andra utbildningar inom grundskola och kulturskola. Dessutom bedrivs uppdragsutbildningar för kommuner. Auskultation av andras undervisning är också ett viktigt inslag i verksamheten. Också dessa egenskaper hos utbildningen utgör goda förutsättningar för lärande för hållbar utveckling, men i självvärderingen redogörs dock inte för några kontakter med samhällsaktörer andra än ”mottagarna” av utbildningarna eller med aktörer utanför de egna utbildningsfälten.
Då utbildningarna vid Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut riktar sig mot musik- och röstfälten äger den interdisciplinära verksamheten inom lärosätet rum inom dessa fält. I kurser såsom Ämnesdidaktik, och Didaktik och samverkan, finns moment som riktar sig mot förmågan att samverka med andra konstarter. Därtill erbjuds fristående kurser av interdisciplinär karaktär såsom t.ex. Estetik och lärande. Tvärvetenskaplighet är också det ett karaktärsdrag i lärande för hållbar utveckling, men någon
interdisciplinär samverkan med ämnesområden utanför det estetiska och konstnärliga området tycks att döma av självvärderingen inte ske – förutom inom det pedagogiska området.
Lärosätets verksamhet bygger i stor utsträckning på samverkan och studentdeltagande i enlighet med vissa av FN-kommissionen UNECE:s riktlinjer för hållbar utveckling i utbildningen. Detta framställs i självvärderingen som en viktig pedagogisk strategi och drivkraft för att skapa en utbildning i nära kontakt med det samhälle lärosätet utbildar för, men också för att uppfylla målet om att vara en lärande institution. En anledning till att särskilda studentinitiativ för hållbar utveckling inte tycks förekomma skulle kanske kunna vara att studenterna tillbringar en ganska stor del av sin studietid på annan plats. Det finns system för kompetensveckling och det exempel som nämns i självvärderingen visar hur pedagogisk utveckling sker via kollegial handledning, vilket ligger i linje med lärosätets formativa lärande. Interdisciplinaritet mellan utbildningarna skapas via vissa kurser, men kan även utläsas i kvalitetspolicyn där lärosätets utbildningsplattform beskrivs som att ”alla delar av utbildningen samverkar till en helhet”. Det verkar dock, från självutvärderingen, som om kompetensutveckling och olika slags samverkan har ganska begränsade inslag av hållbar utveckling. Det finns en uttalad förhoppning om att detta och andra relaterade utvecklingsområden ska kunna hanteras mer genomgripande efter att en förestående flytt till campus Flemingsberg under 2017 ägt rum. Till exempel hoppas lärosätet att kunna genomföra ett mer interkulturellt arbete och nyttja en större interdisciplinaritet inom undervisningen än vad som äger rum idag.
Lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling avseende aspektområdet Miljö, resurser och område.
Aspektområde: Utformning, genomförande och resultat
Utbildningsverksamheten vid Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut är praktiskt orienterad, aktionsforskande, kontextualiserad utifrån både lärarens och studentens perspektiv, inkluderande, formativ och föränderlig. Till exempel ingår i kursen Didaktik och samverkan en delkurs vilken bl.a. innefattar samtal och grupparbeten ”som behandlar och prövar idéer om kunskapsutveckling och förståelsearbete i och genom estetiska och konstnärliga uttryck”. I lärosätets utbildningsprogram ingår som nämnts verksamhetsförlagd utbildning och i kursen Kommunikation och ledarskap utgör exempelvis ”kommunikation i ett inkluderande pedagogiskt arbetssätt” ett moment. Dock har ingen kurs av dem vars kursplaner är länkade till i
självvärderingen hållbar utveckling inskrivet i lärandemålen, även om sambandet mellan människa och miljö ingår i flera kurser. Lärosätet är medvetet om att miljöperspektivet inom hållbar utveckling inte finns uttalat som kursmål och uttrycker i självvärderingen att detta förhållande skulle behöva åtgärdas pedagogiskt. Detta är således ett utvecklingsområde.
Kvalitetssystemet är väl utvecklat med en tydlig ansvarsfördelning och ett genomtänkt uppföljningssystem. Studenterna rapporterar även praktikbaserade erfarenheter i samband med verksamhetsförlagd utbildning i loggböcker, vilka utgör underlag för examination. Det är emellertid inte främst med utgångspunkt från lärandemål som hållbar utveckling följs upp, utan snarare genom det sätt på vilket det pedagogiska systemet är utformat i enlighet med de mål i FN-kommissionen UNECE:s strategi som lärosätet refererar till. Således verkar det pedagogiska systemet för ett livslångt och formativt lärande och mot målet att bli en lärande institution. Gällande kvalitetssystemet har ett vidare revideringsarbete av styrdokument påbörjats, så också en revidering av utbildningarnas struktur och kursinnehåll. Huruvida detta revideringsarbete också innefattar ett fokus på hållbar utveckling i utbildningen framgår inte av självvärderingen.
På pedagogisk grund ingår forskningsfördjupning i grundutbildningen. Teori och forskningsmetodik finns närvarande i obligatoriska kurser för alla programstudenter, samt genom den undervisande personal som också bedriver egen forskning. De öppna föreläsningsserierna och seminarierna med forskande gästlärare kommer även vissa studenter till godo. Det har också tagits initiativ till en elektronisk europeisk tidskrift med fokus på teoretiska och filosofiska problemställningar inom utbildningsområdena konst och estetik. Dessutom är ett nationellt kunskapscentrum för musikmetodik under uppbyggnad vid lärosätet. Utifrån en ämnesorienterad forskning betonas i självvärderingen att lärosätet inte lägger sitt forskningsfokus på hållbar utveckling som ett särskilt fenomen, utan att hållbar utveckling kan återfinnas inom de principer som ligger till grund för de olika ämnesområdenas praktik. Hållbar utveckling som ämnesinnehåll beskrivs därmed inte i självvärderingen i relation till forskningens roll i utbildningen.
Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut uppvisar en studentcentrerad pedagogisk verksamhet med inslag av aktionsforskningsliknande arbetssätt, vilken genomsyras av självreflexivitet och nyskapande. I självvärderingen betonas att hållbar utveckling inte är ett lärandemål i sig, utan i stället är integrerad i den pedagogiska verksamheten. Hållbar utveckling utgör inte ett egentligt ämnesinnehåll i utbildningen vid lärosätet.
Lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling avseende aspektområdet Utformning, genomförande och resultat.
Sammanvägd bedömning av lärosätets arbete med hållbar utveckling i utbildningen
Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut bedriver en verksamhet med ett medvetet fokus på hållbar utveckling som lärosätet självt definierar denna med hänvisning till valda delar av FN-kommissionen UNECE:s strategi för lärande för hållbar utveckling. En övergripande målsättning är att verka för kulturens betydelse för demokratisk utveckling. Självvärderingen ger uttryck för en medvetenhet om att hållbar utveckling i förhållande till miljö och resurser inte är ett undervisningsmål i sig vid lärosätet.
Lärosätet visar i självvärderingen hur det bedriver en självreflekterande och formativ pedagogik och att en systematisk verksamhetsutveckling i nära relation till omgivande samhälle äger rum. De utvecklingsområden som pekas ut i självvärderingen hoppas lärosätet kunna hantera på ett mer genomgripande sätt än tidigare efter att en flytt till campus Flemingsberg ägt rum 2017. Till exempel hoppas lärosätet då på att kunna genomföra ett mer interkulturellt arbete och nyttja en större interdisciplinaritet inom undervisningen än vad som äger rum idag. Inom denna utvecklingsprocess borde också hållbar utveckling som innehåll kunna rymmas och härigenom integreras mer fullödigt i lärosätets pedagogiska arbete.
Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Instituts process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling.