Aspektområde: Styrning och organisation
Röda Korsets Högskola skriver i sin självvärdering att det vid lärosätet finns ”fastställda mål och strategier som stödjer hållbar utveckling inom utbildningen”, men att explicita mål för hållbar utveckling inom utbildningen saknas. Angivna mål behandlar organisation, medarbetarskap, ekonomi och samverkan. I bakgrundstexten anges att högskolans ”utbildningsverksamhet utgår från ett globalt humanitärt perspektiv, med fokus på utsatthet och jämlikhet”.
Bedömargruppen gör slutsatsen att då det inte finns några uttalade mål för hållbar utveckling i utbildningen, kan det rimligtvis inte heller förekomma någon specifik uppföljning.
Ett utvecklingsområde för att säkerställa arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildning skulle därför kunna vara att formulera lärosätesövergripande mål för respektive utbildningsnivå utifrån högskolelagens skrivning. Utifrån dessa lärosätesövergripande mål skulle därefter en process med systematisk uppföljning utvecklas.
Lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling avseende aspektområdet Styrning och organisation.
Aspektområde: Miljö, resurser och område
Röda Korsets Högskola beskriver i sin självvärdering inga särskilda kompetenskrav eller kompetensutveckling inom hållbar utveckling. Dock har lärosätet satsat på en strategi att utveckla och förstärka forskningsteman med global profil. Det kan fortfarande betraktas som ett utvecklingsområde att ombesörja att den
undervisande personalen tillgodoses en kompetensutveckling.
Någon samverkan med studenter i arbetet med hållbar utveckling i utbildning anges inte i självvärderingen. En fråga i en programutvärdering som genomfördes hösten 2016 ges som exempel på studenters utvärdering av hållbar utveckling i utbildningen. Frågan handlar dock om huruvida studenterna anser sig ha fått
en värdegrund för ett professionellt förhållningssätt i ”rättvisefrågor som likabehandling oberoende av nationalitet, etnisk tillhörighet”.
I utbildningen sker samverkan med vårdenheter genom uppdragsutbildning samt med centra för krigsskadade och för migration och integration, men någon explicit samverkan inom området hållbar utveckling finns inte beskriven. Lärosätet framhåller att de samarbetar och samverkar såväl nationellt som internationellt och lokalt, med exempel från Stockholms södra förorter, ”beträffande hur vård och hälsa formas i de utmaningar som pågående samhällsomvandlingar av urbanisering, globalisering och digitalisering utgör”. Röda Korsets Högskola redogör dock inte för hur denna samverkan relaterar till hållbar utveckling inom utbildningen.
Interdisciplinär samverkan beskrivs som samverkan mellan olika vårdutbildningar, men någon uttalad samverkan gällande utbildning för hållbar utveckling framgår inte. Samverkan sker också med samhällsvetenskapliga ämnen i uppbyggnaden av ett folkhälsovetenskapligt kandidatprogram.
Bedömargruppen tolkar utifrån läsningen av självvärderingen att ett arbete för säkerställande av pedagogisk och forskningsmässig kompetens inom hållbar utveckling saknas vid Röda Korsets Högskola, liksom specifik samverkan med studenter inom området. Lärosätet beskriver samverkan med vårdenheter, nationella och internationella samverkansparter samt med enheter i regionen inom områden där konsekvenserna av globalisering och pågående samhällsomvandlingar är tydliga. Dessa samarbeten kunde utgöra arenor där kunskap inom hållbar utveckling blir viktig och användbar. Bedömargruppen ser här en utvecklingspotential. Samarbetet med samhällsvetenskapliga ämnen i utvecklingen av ett folkhälsovetenskapligt program kan medföra att hållbar utveckling blir ett tydligare fokus också i andra kurser och program.
Lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling avseende aspektområdet Miljö, resurser och område.
Aspektområde: Utformning, genomförande och resultat
Röda Korsets Högskola utbildar sjuksköterskor på grund- och avancerad nivå, dvs. sjuksköterskor och
specialistsjuksköterskor. Lärosätet poängterar att utbildningen vilar på den internationella rödakorsrörelsens grundprinciper, med särskilt fokus på humanitet, opartiskhet och neutralitet. I de olika exempel som
lyfts fram från utbildningarna finns hållbar utveckling inte framskrivet, däremot finns många exempel på kursmoment där mångfalds- och rättvisefrågor i relation till hälsa och vård ingår. Lärosätet framhåller att ”exempel på viktiga aspekter är socioekonomiska konsekvenser för vård och hälsa, ojämlikhet, sårbarhet, utsatthet och rättvisa”. Ett förslag till utvecklingsområde skulle kunna vara kursinslag där t.ex. klimat- och naturmiljöförändringar relateras till sociala förhållanden, hälsa och vård.
Det anges i självvärderingen att kursutvärderingar genomförs efter avslutade kurser och att dessa används som grund för vidare utveckling av kurserna. I den senaste programutvärderingen inom sjuksköterskeutbildningen frågas särskilt om hållbar utveckling. Ett utvecklingsområde är dock att mer systematiskt arbeta för att följa upp och utveckla integreringen av frågor kring hållbar utveckling inom alla utbildningar.
Självvärderingen beskriver inga exempel på hur forskning för hållbar utveckling används i utbildningen, vilket därför också är att betrakta som ett utvecklingsområde.
I de kurser som beskrivs i såväl sjuksköterskeprogrammet som specialistsjuksköterskeprogrammet framhålls innehåll av sociala och ekonomiska villkor kopplat till hälsa och vård, lokalt, nationellt och globalt. Det
framgår inte om utbildningarnas globala fokus också innefattar studier av komplexa samband mellan globala klimatförändringar, naturresursfrågor och människors hälsa. Inte heller framgår hur vårdens utformning och resursanvändning påverkar klimat, naturmiljö och människors villkor i globalt perspektiv. Det kan naturligtvis inte uteslutas att det finns utbildningar där hållbar utvecklings alla aspekter integrerats, även om en tydlig koppling inte kan göras genom en läsning av självvärderingen. Röda Korsets Högskola skriver dock att temat hållbar utveckling förstärkts i arbetet med ny utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet, vilket innebär att ett utvecklingsarbete till viss del har påbörjats. Ett tydligare inslag av internationell forskning om relationen mellan miljö- och klimatförändringar och människors livsvillkor och hälsa (”planetary health”) skulle kunna inspirera processen ytterligare.
Lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling avseende aspektområdet Utformning, genomförande och resultat.
Sammanvägd bedömning av lärosätets arbete med hållbar utveckling i utbildningen
Röda Korsets Högskola använder begreppet hållbar utveckling i flera olika sammanhang, utan att närmare precisera innebörden. För Röda Korsets Högskola är det naturligt att lägga större tonvikt på vissa komponenter inom begreppet hållbar utveckling. Det finns däremot fördelar att vinna för lärosätet genom att överväga att tydligare begränsa och definiera sin unika utgångspunkt utifrån den givna beskrivningen av begreppet som helhet.
Utifrån detta resonemang utgör formulering, introduktion och uppföljning av lärosätesövergripande mål för hållbar utveckling inom utbildning ett utvecklingsområde.
Utifrån självvärderingen framgår inte hur man arbetar med kompetensutveckling för undervisande personal specifikt inom hållbar utveckling, eller hur samverkan sker med studenter eller arbetslivet. Dessa områden definieras således av bedömningsgruppen vara i behov av utveckling. Det interdisciplinära samarbetet med samhällsvetenskapliga ämnen för att utveckla ett folkhälsovetenskapligt program skulle exempelvis kunna fungera som en bas för utveckla kunskaper om hållbar utveckling, så att hela dess komplexitet och dess olika dimensioner kan integreras i alla utbildningar.
Exemplen från självvärderingen visar att lärosätet har en väl utvecklad process för arbetet i utbildningen med sociala förhållanden i relation till hälsa och vård såsom rättvisa, jämlikhet och mångfald. I något mindre utsträckning diskuteras ekonomiska och globalt miljömässiga förhållanden. Här finns utrymme för utveckling
av utbildningen, vilket med fördel även kan inkludera uppföljning och utveckling av frågor kring utbildningen. Lärosätet bedriver ingen egen forskning, men ett tydligare inslag av internationell forskning om relationen mellan miljö- och klimatförändringar och människors livsvillkor och hälsa (”planetary health”) skulle kunna inspirera processen. Likaså ett utökat samarbete med andra discipliner, vilket lärosätet också påbörjat i utformningen av ett folkhälsovetenskapligt program.