Aspektområde: Styrning och organisation
Johannelunds teologiska högskola har antagit målsättningar för hållbar utveckling vid rektorsmötet, som är ett beslutande organ vid lärosätet. Målsättningarna innefattar både utbildningens karaktär och den fysiska miljöns utformning. Lärosätet skriver i självvärderingen att det i linje med lärosätets grundläggande idéstrukturer och värdegrund finns mycket som anknyter till perspektivet hållbar utveckling. Ett holistiskt angreppssätt inom utbildning, förvaltarskapsteorier och lärosätets internationella engagemang utgör för närvarande hållbar utveckling inom lärosätet. Det sociala perspektivet med människan i centrum präglar de argument som förs fram om hur arbetet med hållbar utveckling bedrivs vid lärosätet. De ekologiska och ekonomiska aspekterna framstår som sekundära i självvärderingen, men beskrivs som levande perspektiv. Förståelsen av hållbar utveckling som ett mångfacetterat begrepp beskrivs bland annat i resonemang kring människosyn och etiska och moraliska val.
Lärosätet uppger att självvärderingen aktualiserat perspektivet hållbar utveckling i utbildning. Ledningens stöd betonas återkommande och en rad kvalitetshöjande verksamheter på området planeras, såsom
diskussionsfora där lärosätets ledning närvarar. Här ska progression och utveckling av de fastslagna målen för hållbar utveckling hanteras. Målet för denna systematiska ansats är att verksamheten inte enbart ska främja medvetenheten om utan också ge studenterna förmåga att förhålla sig till den praktiska aspekten av hållbar utveckling.
I självvärderingen beskrivs att samtals- och diskussionsmöjligheter årligen ska ges inom lednings- och personalmöten när det gäller undervisning, administrativa beslutsprocesser och fastighetsförvaltningen av högskolan. Dessa samtal ska bland annat främja hållbar utveckling Genom dessa samtal och diskussioner ska den systematiska uppföljningen synliggöras och utvecklas.. Detta är dock inte att betrakta som vedertagna metoder för uppföljning och utveckling i linje med det utvecklingsbehov som föreligger. En mer tydlig strategi för kvalitetsuppföljning av hållbar utveckling inom utbildning skulle därför kunna utgöra ett utvecklingsområde inom lärosätet.
Lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling avseende aspektområdet Styrning och organisation.
Aspektområde: Miljö, resurser och område
Johannelunds teologiska högskola erbjuder fortbildning för skolans studenter och personal i symposieform. Enligt självvärderingen har några av dessa haft inslag av hållbar utveckling, men symposierna kan inte sägas säkerställa kompetensen inom hållbar utveckling hos lärosätets personal, och det framgår inte huruvida dessa evenemang är obligatoriska. Bedömargruppen ser positivt på att Johannelunds teologiska högskola planerar en heldags dialogkonferens på temat hållbar utveckling.
Självvärderingen redogör för studenternas engagemang kring rättvisefrågor och de många olika aktiviteter där lärosätet praktiskt bidragit till social välfärd och rättvisa. Studenterna ges genom deltagande i olika beslutande instanser möjlighet att påverka sin utbildning. I självvärderingen är det dock svårt att förstå att detta påverkat hållbar utveckling inom lärosätets utbildning i andra former än rent fysisk organisation av arbetsmiljön.
Studenterna vid Johannelunds teologiska högskola har redan under sin utbildning nära kontakter med avnämare inom de professioner som lärosätet utbildar för. Det finns därmed en naturlig ingång till arbetslivet och det omgivande samhället. Aktiviteten i dessa samverkansformer kring explicit hållbar utveckling bedöms däremot av lärosätet som låg.
Teologiutbildningarnas grundläggande holistiska syn på ämnen som människosyn, förvaltarskap och välfärds-frågor kan, enligt bedömargruppen, betraktas som ett sätt att angripa komplexa samhällsproblem med ett interdisciplinärt förhållningssätt.
Självvärderingen har skapat uppmärksamhet kring frågor om hållbar utveckling vid lärosätet, som också själva anger flera befintliga strukturer som kan användas för att utveckla perspektivet ytterligare. Det framstår av självvärderingen som om en ökad samverkan mellan lärosätet och studenter kan utveckla utbildningens form och praktiska förhållningssätt för att på ett mer systematiskt sätt involvera hållbar utveckling. Ledningens roll i arbetet med hållbar utveckling beskrivs som medveten, men inte aktiv. Den holistiska grundsyn som råder vid lärosätet ger goda förutsättningar att arbeta aktivt med hållbar utveckling i samverkan mellan ledning, personal och studenter, vilket utgör ett utvecklingsområde. Lärosätets bakgrund och grundläggande idéer stödjer detta och det skrivs fram att lärosätets ledning visat en förståelse för att perspektivet ytterligare kan fördjupas och utvecklas.
Lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling avseende aspektområdet Miljö, resurser och område.
Aspektområde: Utformning, genomförande och resultat
Johannelunds teologiska högskola är ett litet lärosäte, men det finns exempel på temakurser som präglas av hållbar utveckling, t.ex. Teologiska perspektiv på miljö, klimat och mat. Utöver en kurs i Teologisk etik med inslag av hållbar utveckling, framgår det dock inte om dessa temaföreläsningar med symposiediskussioner är obligatoriska för studenter och undervisande personal.
Systematisk uppföljning av perspektivet hållbar utveckling inom utbildning planeras för framtiden att ske genom årliga ledningsgruppsmöten, men förekommer inte i nuläget.
I självvärderingen framgår det inte tydligt om det finns eller planeras utbildningar där forskning om hållbar utveckling tillämpas. Johannelunds teologiska högskola redovisar däremot en lista över kurslitteratur som används vid kursen Teologiska perspektiv på miljö, klimat och mat.
Johannelunds teologiska högskola har visserligen utbildningar där hållbar utveckling integrerats, men införandet av systematisk uppföljning av hållbar utveckling i undervisningen kan betraktas som ett utvecklingsområde. Likaså är det något oklart i vilken utsträckning forskning för hållbar utveckling används i utbildning och vilka som nås av den.
Lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling avseende aspektområde Utformning, genomförande och resultat.
Sammanvägd bedömning av lärosätets arbete med hållbar utveckling i utbildningen
Sammanfattningsvis har Johannelunds teologiska högskola, utifrån sin grundläggande värdegrund och de nyligen formulerade målen, goda förutsättningar att implementera och fördjupa arbetet med hållbar utveckling. Ingen allmän strategi för kvalitetsuppföljning beskrivs i självvärderingen där hållbar utveckling kan involveras, vilket utgör ett utvecklingsområde för lärosätet. Det föreligger idag annars en risk att studenter vid lärosätet inte uttalat, eller endast vagt, möter kurser med inslag av hållbar utveckling där samtliga aspekter tydligt framträder, såväl sociala som ekonomiska och ekologiska. Kursen Teologisk etik beskrivs ligga inom spannet av obligatoriska kurser för de flesta programstudenterna.
En vana att vid lärosätet arbeta holistiskt med exempelvis rättvisefrågor och förvaltarteorier utgör en god bas att utgå ifrån. Denna erfarenhet och de strukturer som redan tillämpas grundar för en möjlig implementering och förstärkning av redan befintliga innehåll och ge studenterna förmåga att förhålla sig till den praktiska aspekten av hållbar utveckling inom utbildning vid lärosätet. Det skulle kunna handla om att arbeta processinriktat med verkliga exempel. Det finns stor potential även i lärosätets engagerade studenter,
vilka redan uppvisar sådana aktiviteter. Hur studenternas erfarenheter av uttryck inom hållbar utveckling förvaltas inom utbildningen är dock oklart och föremål för utveckling enligt bedömningsgruppen.
Lärosätet skulle sannolikt vinna på ett förtydligande av perspektivet hållbar utveckling i samverkan med både studenter och arbetslivet. Den holistiska grundsyn som råder vid lärosätet ger goda förutsättningar för att även förstärka den interdisciplinära samverkan och applicera forskning kring hållbar utveckling i utbildningen.
Ett tydligt engagemang genom ledningen är kanske att förvänta i framtiden då perspektivet systematiskt kommer uppmärksammas och följas upp inom denna grupp. Ett redan planerat årligt möte för uppföljning och utveckling är viktigt, men ledningens engagemang att operationalisera sådan utveckling av hållbar utveckling mellan dessa avstämningspunkter är ytterligare ett utvecklingsområde.
Johannelunds teologiska högskolas process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling.