Det största och viktigaste hindret är tiden och hur undervisningen ligger rent schematekniskt. Detta var så gott som samtliga överens om och att direktivet till samarbete skulle behöva komma uppifrån. Uppifrån tolkar jag som skolledning och styrdokument.
Någon vittnade om att de helt enkelt glömde bort att möjligheten fanns och att personal-
omsättning kunde vara en anledning.145 En träslöjdslärare menade, som jag redan nämnt, att
det var intresset som styrde och att ett historiskt intresse skulle underlätta. Det var svårare om
slöjdläraren var intresserad av ny design till exempel.146
Ett problem med tematiskt arbete, som en slöjdlärare uttryckte, var att temaarbetet hos klassföreståndaren och slöjduppgiftens tidsram inte överensstämde, om någon var sjuk eller borta någon lektion så låg de efter. Och när väl temaarbetet var färdigt hos klassföreståndaren, då var arbetet i slöjdsalen inte lika intressant längre. Började eleverna för tidigt med slöjdupp- giften så visste de inte vad de skulle göra. Detta var en anledning till att det inte så ofta hade
blivit något tematiskt arbete där slöjden var inblandad.147 Jag återkommer här till Kajsa Borgs
uttryck för meningsfullhet som jag tidigare varit inne på och ställer mig frågan vad det är som gör det så svårt att få eleverna till att förstå meningen med sitt arbete och vilken roll pedago-
gen spelar för att meningsfullt arbete ska ge sig uttryck.148
Vid ett samarbete, ansåg en lärare, blev det också avbrott i det han redan hade planerat, då saker tog mycket längre tid än han trodde. En del elever var mer positiva och andra hade mindre tålamod med saker och ting och överlag tyckte läraren att eleverna hade allt mindre tålamod än förut.149
Lokaliteten för ämnena kunde också utgöra ett hinder, på några skolor ligger träslöjden och syslöjden geografiskt allt för långt bort att det inte ens går att samarbeta inom ämnet. En slöjdlärare uttryckte att slöjdsalarna till och med borde ligga vägg i vägg för att ett samarbete inom ämnet skulle kunna fungera helt ut.150 Detta bekräftas också av den nationella utred-
ningen där det beskrivs som ett hinder för eleverna att inte kunna använda båda slöjdarterna under en och samma lektion samt att de helt enkelt inte får använda sig av den andre arten
144 Intervju med informant A, 2008-11-25, Intervju med informant B, 2008-11-28 145 Intervju med informant A, 2008-11-25
146 Intervju med informant B, 2008-11-28 147 Intervju med informant B, 2008-11-28 148 Borg, Kajsa, 2001, s. 182.
149 Intervju med informant B, 2008-11-28
150 Intervju med informant A, 2008-11-25, Intervju med informant B, 2008-11-28, Intervju med informant E,
slöjd som de inte är grupperade i för tillfället.151 Dessutom krävdes det mycket tid till under- håll av verktyg utöver den undervisande tiden hos träslöjdlärarna och kanske hade en lärare tydligt visat att han eller hon inte var intresserad av att bryta sin egen planering, och då var det heller ingen som frågade efter samarbete.152 Vid en jämförelse med den nationella utvärde-
ringen som redovisar att intresset för samarbete med andra ämnen är så stort som 70 %, ser
jag tydligt att lärarna inte själv arbetar aktivt för att ett samarbete ska komma till stånd.153 En
lärare i min undersökning medgav att han gjort klart för sina kollegor att det inte fanns något
intresse.154 Jag tolkar det som att det finns dels de lärare som är motståndare till att samarbeta
med andra ämnen och lärare, och dels de som inte kommer sig för att initiera något samarbete. Flera lärare vittnade om att planeringstiden för lärarlaget oftast verkade vara upptagen av annat, som till exempel med matrisarbeten eller arbetsplatsträffar. Någon av lärarna uttryckte att det var knappt att lärarna, som samsades om en och samma klass, hann planera tillsam- mans. Det var alldeles för mycket arbetsuppgifter vid sidan. Några exempel var att läraren åt med barnen, var rast- och bussvakt, hoppade in för andra lärare på sin planeringstid då någon åkte iväg på konferens som rörde matriser eller ämnesbedömning. Därtill kom också all tid
som gick åt till utvecklingssamtal med alla förberedelser och möten.155
Någon utryckte att det kanske inte alltid berodde på hur organisationen såg ut. Detta påstå- ende relaterade läraren till en tidigare arbetsplats där det var mentaliteten som varit det största
hindret, alla där arbetade med ”stängda dörrar”.156 I jämförelse med den nationella utredning-
en för slöjd finner jag att Skolverket redan sedan 1992 sett det som ett problem att de båda slöjdarterna inte planerar tillsammans, naturligtvis beror detta inte enbart på stängda dörrar utan som jag tidigare nämnde beror det även på lokaliteter för ämnena, men som helhet beror
det på organisationen och den praxis som finns på den enskilda skolan.157 Lokalerna, som jag
precis nämnde, kunde också vara ett hinder. På någon skola fanns det alldeles för få extra ar- betsrum men även personaltätheten sågs som ett stort hinder. Som en lärare uttryckte det, var det inte alltid som det fungerar eller var rätt mot andra elever att använda sig av specialpeda- goger eller andra extraresurser för att klara av ett temaarbete.158
En lärare såg egentligen inga hinder alls och menade att det inte finns något som säger att de var tvungna att arbeta som de gjorde idag, utan att det bara var något som ”satt i väggar-
151 Slöjd, ämnesrapport till rapport 253, (NU-03), 2003, s. 25. 152 Intervju med informant B, 2008-11-28
153 Slöjd, ämnesrapport till rapport 253, (NU-03), 2003, s. 63. 154 Intervju med informant B, 2008-11-28
155Intervju med informant B, 2008-11-28, Intervju med informant D, 2008-12-02, Intervju med informant E,
2008-12-04
156 Intervju med informant D, 2008-12-02
157 Slöjd, ämnesrapport till rapport 253, (NU-03), 2003, s. 65. 158 Intervju med informant C, 2008-12-02
na”.159 Vid en jämförelse över vad det står i den nationella utredningen för slöjd, där skolled- ningen menar att det är organisatoriska hinder som står i vägen för samarbete både inom äm- net slöjd och tillsammans med andra ämnen, så visar utredningen att så mycket som en fjär-
dedel är övertygade om att det går att införa samarbete direkt.160 När det gäller utredningen
för historia uppgav nära hälften av dem som deltagit i utvärderingen att de arbetar tematiskt
och ämnesintegrerat.161 En SO-lärare i min undersökning menar att det skulle krävas ett gäng
på skolan som vågade prova nya arbetssätt även om de inte var säkra på resultatet. Läraren var övertygad om att det definitivt skulle gå att motivera ett annat arbetssätt för föräldrarna. Att arbeta med målstyrdskola skulle ändra synen hos arbetslaget och pedagogerna skulle tvingas att undervisa på ett annat sätt, så att man inte längre enbart skulle se sina ämne som isolerade småöar, utan istället samverka mellan de olika ämnena för att kunna nå målen. Pro- blemet som finns idag är hur pedagogerna får till det praktiskt, vilket skulle innebära högre krav på att arbetslaget träffas oftare och då även med de praktiska ämnena. Idag är det mer vanligt att lärarna, i de praktiska ämnena, inte ens har deltagit i planeringen över de klasser som de undervisar.
Ett annat argument till varför samarbete inte blir av var att de flesta pedagogerna enbart tittade till sina egna mål att uppfylla och därför inte ansåg sig ha tid till samarbete. Jämför jag med kursplanen är det historieämnet som har mål att sträva mot som går att koppla till slöjd- ämnet, omvänt finns det inget mål att uppfylla som berör historia eller samarbete med andra ämnen. Där till går att lägga den rädsla, som en slöjdpedagog uttryckte i den nationella utvär-
deringen, att slöjdämnet skulle bli ett hjälpämne att andra ämnen.162 Jag kan bara anta anled-
ningen till, som mina informatörer vittnar om, att det oftast är historielärare eller andra lärare som tar kontakt med slöjdläraren och inte tvärt om. Är det den rädslan som jag nämnde ovan, att bli ett hjälpämne eller ännu värre förlora mark? Kajsa Borg skrev, som jag tidigare refere- rat till, att lärarna i hennes undersökning bar på en rädsla att slöjdteknikerna skulle tunnas ut
och försvinna om några generationer.163
Till sist men inte minst ses ekonomin som ett stort hinder, material är dyrt och det kostar
för mycket att utnyttja museer, resan dit inte minst.164
159 Intervju med informant F, 2008-12-04
160 Slöjd, ämnesrapport till rapport 253, (NU-03), 2003, s. 65.
161 Samhällsorienterande ämnen, ämnesrapport till rapport 252 (NU-03), 2005, s. 18. 162 Slöjd, ämnesrapport till rapport 253, (NU-03), 2003, s. 27.
163 Borg, Kajsa, 2001, s. 101.