På frågan hur de olika lärarna som pedagoger skulle kunna levandegöra ämnet historia med hjälp av slöjd, blev svaren varierande mellan de olika pedagogerna.
Träslöjdslärarna var båda ganska överens om att de saknade historiska kunskaper och även inom textilslöjden saknades det historiska kunskaper. Det kulturhistoriska perspektivet med läroplanens mål med kulturarv är en svår punkt som ”alla” tycker är jobbigt utryckte sig nå-
gon slöjdlärare.165 Träslöjdsläraren vidhöll ändå att det förekommer arbetsuppgifter av gam-
mal tradition som till exempel att eleverna erbjuds göra så kallade ”svepaskar”. Läraren påpe- kade också att det bara var våra svenska traditioner som gav sig till uttryck och menade att det skulle kunna finnas andra traditioner som invandrarelever kan ta med sig hit från sina kultu-
rer.166 Kenneth Nordgren skriver att ”skolan behöver öppnas som arena för olika historiekul-
turer”. Nordgren betonar också att en ’traditionell undervisning’ idag används slentrianmäs- sigt och att det finns ett stort behov av framtida forskning om ämnesdidaktik och skolutveck- ling.167 Dessa tankar om andra kulturer fanns hos informanten, men bara som tankar, detta tyder på att det i de allra flesta fall bedrivs en undervisning som slentrianmässigt undgått alla förändringar.
Träslöjdsläraren visade också upp några andra arbetsuppgifter, som egentligen hade ett historiskt ursprung, och när jag frågar hur han förmedlade det historiska perspektivet fick jag veta att det är inte var något som han har tänkt på, det råkade bara var föremål med historiska förebilder. Det fanns ingen baktanke med valet utan det var bara ett arbete som lärde eleverna att såga och som de kunde få lov att misslyckas med när de i början lärde känna ämnet trä-
slöjd.168 Något som läraren påpekade var att det inte gick att introducera en uppgift ifall den
togs ur en gammal bok med gamla svartvita bilder, utan att det måste vara en ny bild på något
som är gjort efter en gammal förlaga för att eleverna skulle tycka att det var intressant.169 Här
kan jag inte låta bli att spekulera över om ifall det är lärarens brist på att presentera den histo- riska aspekten som gör de gamla bilderna ointressanta eller det enbart är så att eleverna anser att slöjd är ett ämne där man arbetar praktiskt med kul saker.
En annan slöjdlärare lät eleverna arbeta med skrin som sattes ihop med träplugg. På min fråga om hur det historiska perspektivet förmedlades, fick jag till svar att användandet av trä- plugg främst var estetiskt och att det blev snyggare så. Det ingick inte i undervisningen att
165 Intervju med informant A, 2008-11-25, Skolverket, 2000, s. 92. 166 Intervju med informant A, 2008-11-25
167 Nordgren, Kenneth, 2006, s. 221. 168 Intervju med informant A, 2008-11-25 169 Intervju med informant A, 2008-11-25
förmedla olika tekniker utifrån ett historiskt perspektiv.170 Hade jag haft lite fler informanter att grunda några hypoteser på hade jag här kanske kunnat tolka det som att träslöjdslärare inte är intresserade att förmedla ett historiskt perspektiv. Samtidigt som de omedvetet hela tiden gör det utan att belysa det historiska perspektivet.
När det gäller textillslöjd kom olika förslag på hur man kan levandegöra historien. Ett för- slag när det gäller medeltiden var till exempel att låta eleverna sy struthättor och lära sig att ju längre strutar desto högre status. Läraren var övertygad om att kunskapen fastnade bättre i
kombination med praktiskt arbete. Det väcker intresse och skapar klarhet i sammanhanget.171
Även i de hantverk som eleverna får lära sig kan läraren förmedla historien bakom de olika teknikerna. Dock påpekar en lärare att det är svårt att praktisera teoretiska kunskaper, om man inte har grundlagt rutiner med till exempel att börja varje lektionstillfälle med en kvarts inle- dande teori. Detta uppskattas sällan av eleverna eftersom de bara vill arbeta med sina arbeten ansåg läraren. Det bästa skulle vara att smyga in med teorin, som till exempel, när eleverna börjar med stickning så skulle det ingå att ta reda på var tekniken kommer ifrån. Detta hade
varit lättare, påpekar läraren, om man även i historieämnet tog upp lite slöjdhistoria.172
En textillärare tyckte att det var bra att slöjden är på väg att förändras så att det inte är så styrt, det vill säga att eleverna inte måste lära sig sticka och så vidare, men trots allt är det de
olika teknikerna som stickning, virkning och lappteknik som är del av vårt kulturarv.173 Ty-
värr vittnar intervjuerna om att pedagogerna inte förmedlar detta kulturarv, de lär ut tekniker- na utan historien bakom eller utan ett historiskt perspektiv.
Tova är en annan teknik som föregås av att fåret blir klippt och att ullen blir kardad. Att göra tyg, med trådar spunna av ullen, genom att lära eleverna väva är en annan teknik som går att förmedla ur ett historiskt perspektiv. Här uttrycker sig en lärare att vävstolarna inte fanns på plats och att det var länge sedan de blivit använda eller att läraren själv vävt, vilket skulle
innebära behov av stora förberedelser för att kunna genomföra undervisning i vävning.174
En lärare som undervisade i historia nämnde tidigare historisk dramatisering, hon såg här också möjligheten att göra ett större arbetsområde där hon med hjälp av slöjden och andra
ämnen kunde tillverka kläder, kulisser, hus och annat som behövdes för dramat.175 En annan
lärare menade att det fanns massor av moment i textilslöjden som skulle gå att använd i ett historiskt perspektiv och det är lättare att förstå något som man själv har gjort en gång. Hon
170Intervju med informant B, 2008-11-28 171 Intervju med informant E, 2008-12-04 172 Intervju med informant E, 2008-12-04 173 Intervju med informant D, 2008-12-02 174 Intervju med informant D, 2008-12-02 175 Intervju med informant F, 2008-12-04
ansåg att det är viktigt att eleverna förstår värdet av något som en människa har gjort med sina händer.176