3.2. John Howard Yoder
John Howard Yoder föddes i delstaten Ohio år 1927 och dog hastigt dagen efter sin 70 årsdag den 30 december år 1997. Han var då ledande professor vid katolska kyrkans ledande universitet University of Notre Dame i Indiana och erkänd som en av
Nordamerikas mest inflytelserika teologer.92 Tjugofem år tidigare hade sex förlag tackat nej till ett manuskript han skrivit. Ett manuskript som senare trycktes och blev hans mest kända bok under namnet; Jesu Politik.93
Så för att förstå denne mans nattvardssyn behöver vi först backa tiden ungefär ett halvt millennium och börja med att fördjupas i Yoders teologiska rötter.
Anabaptism och den mennonitiska rörelsen
Yoder var nämligen mennonit, vilket innebär att han tillhörde de direkta efterföljarna till 1500‐talets anabaptister, de som utgjorde den första frikyrkliga och baptistiska rörelsen efter reformationen.
Anabaptisterna var en rörelse med sin begynnelse i staden Zurich då en grupp
människor på nytt, döpte varandra i tron om att dopet måste vara ett eget beslut. Dessa människor och de som senare följde dem, blev kända som rebaptister eller anabaptister.
Själva kallade de sig för kristna.94 De såg omking sig en kyrka som hade förfallit, en kyrka som behövde återuppbyggas så som den beskrivs i Nya testamentet. En
övertygelse som fick flera konsekvenser för dessa människors liv och ett projekt som krävde frihet från statlig kontroll och kyrkliga traditioner. Därför uppmanade också dessa människor folket att förkasta det rådande kristna systemet om de ville följa Jesus på allvar. Något som oroade makthavarna, inte minst på grund av att rörelsen växte bland folket, och år 1535 startades en utrotning av denna rörelse.95 Den följande historien om anabaptistiska rörelsen är, över tre århundraden, en berättelse om sporadisk förföljelse och flykt. Många av de överlevande flydde till de amerikanska kolonierna under 1600‐talet, och de som inte hade möjligheten att fly, tvingades dra sig tillbaka i tystnad och undvika konfrontation.96
Tills för cirka sextio år sedan har anabaptismen av kyrkohistoriker, mest betraktats som en parantes i historien. Men idag har många forskare återupptäckt denna rörelse och
92 Rasmusson, 2003, s 109.
93 Rasmusson, 2003, s 112.
94 Internet: Sverker, 2007‐01‐14.
95 Internet: Sverker, 2007‐01‐14.
96 Internet: Sverker, 2007‐01‐14.
välkomnat denna historiska gemenskap som modiga förebilder med mycket att säga till dagens kyrka, en kyrka som likt den tidiga anabaptistiska rörelsen allt mer hamnar i samhällets marginaler.97 Ett exempel på denna framväxt finns i Storbritannien och Irland där ett stort nätverk bestående av individer och kyrkor slutit sig samman i detta intresse.98
Yoder och anabaptism
I Nordamerika blev anabaptismen alltmer uppmärksammad från 1980‐talet och framåt.
En viktig person i denna rörelse var John Howard Yoder.
Yoder växte som sagt upp inom mennoniterna, en rörelse som bekände sig till dessa anabaptister och som ung man tog han en examen vid deras universitet, Goshen College.
Därefter reste han till Europa för att arbeta på ett mennonitiskt barnhem i Frankrike och mötte där sin blivande fru, Anne Marie Guth. Men innan han återvände till Nordamerika, tog Yoder även tid för att avsluta sin doktorsgrad i teologi vid universitet i Basel. Denna avhandling handlade om anabaptism och han skrev avhandlingen under Karl Barth.99 Historien säger att Yoder, natten innan avhandlingen skulle opponeras, steg in på Barths kontor och lämnade där, ytterligare en uppsats. Ett arbete han skrivit i hemlighet och som bestod av en genomgripande kritik mot Barths ståndpunkt till andra
världskriget.100
När Yoder var klar med studierna i Europa återvände han till USA. Först för ett års arbete på sin fars växthus i Ohio, och sedan återvände han till den akademiska världen som lärare i etik och systematisk teologi. Det var då, från 1960‐talet och framåt, som hans undervisning fick börja inspirera andra teologer. Hans föredrag handlade ofta om Jesus och den tidiga kyrkans livsstil, en etik Yoder såg som normativt för människan.101 En av de människor som inspirerades av denna undervisning var Stanley Hauerwas, senare utsedd av tidskriften Time till Amerikas främste teolog.102
För Yoder var hans bakgrund som mennonit mycket viktigt, men som teolog skrev han till hela kyrkan. Hans inflytande sträcker sig till alla världsdelar, från baptister till ortodoxa och katoliker och hela tiden använde han den anabaptistiska traditionen som dialogpartner.103
Varför valde jag att lyfta in Yoder?
Den bok av Yoder som jag valt att läsa har originaltiteln: Body Politics. Five Practices of the Christian Community Before Watching World. En bok där Yoder bland annat tar upp
”att dela brödet” som en av församlingens fem viktigaste praktiker och med tanke på att
97 Internet: Sverker, 2007‐01‐14.
98 För mer information: www.anabaptistnetwork.org
99 Rasmusson, 2003, s 110.
100 Rasmusson, 2003, s 110.
101 Global Dictionary of Theology, s 24.
102 Rasmusson, 2003, s 112.
103 Rasmusson, 2003, s 113.
anabaptismen var en rörelse som växte fram ur en kritik mot bland annat den lutherska traditionen, blir Yoders teologi något intressant att lyfta in i diksussionen. Han betonar nattvarden som något centralt likt Luther, samtidigt som han tycker sig se något viktigt i denna måltid som den lutherska traditionen inte ser.
Lager på lager Yoders syn på traditionen
Något kännetecknande för Yoder, som också är en linje genom hans nattvardsteologi, är hans syn på traditionen som ett hinder för förståelsen av texternas enkla och tydliga budskap.
Han tänker sig att teologer i historien, genom lager på lager med rituella och vidskepliga uppfattningar lånade av andra religioner och filosofier, har täckt över den riktiga
betydelsen. Något som gör att kristna inte kan se det enkla budskap Jesus kommer med och ska vi rätt förstå innebörden av måltiden och mycket annan teologi, måste vi först ta oss förbi de många och långa diskussionerna. Särskilt de som pågick under 1500‐talet,104 något Yoder kommenterar följande:
I våra dagar har kristna som tar lärjungaskapet på allvar funnit olika sätt att på nytt dela vardagen med varandra. Dessa ekonomiskt radikala människor har inte uttalat att deras tankar och handlingar var byggda på nattvardens teologi. De hindrades av den rådande senmedeltida teologin kring nattvarden. Men de visste att den fattige Jesus fortsatte att kalla människor till efterföljelse, vilket innebar att de delade sitt bröd och fördömde klassindelningar i samhället.105
Men även under 300‐talet då kyrkan blev statsreligion, tänker sig Yoder att stora delar av den ekonomiska innebörden i brödbrytandet och dopets sociala innebörd
försvann.106
Praktiker – Yoders syn på sakrament
En annan tankegång hos Yoder, som också ligger till grund för hans teologi kring nattvarden, är synen på kyrkans sakrament.
Yoders bok, Liv i församlingen, är indelad i fem kapitel. Var och en av dessa, tar upp en viktig praktik från urkyrkans gemensamma liv. Att dela brödet är en av dessa och hur dessa relateras till ordet sakrament, tänker sig Yoder följande:
Beträffande varje praktik sägs det uttryckligen i Nya Testamentet att när människor gör detta så handlar Gud i, med och under den. Därför finns det skäl här att använda ordet sakrament – om bara inte termen blivit så färgad av missbruk och misstolkning under historiens gång!107
104 Yoder, 1992, s 50.
105 Yoder, 1992, s 61.
106 Yoder, 1992, s 51.
107 Yoder, 1992, s 67‐68.
Dessa fem praktiker handlar om vanligt mänskligt beteende. Det är inget mystiskt, inget rituellt, men när de tillämpas får gruppen sin identitet och sin roll. De finns tydligt beskrivna i Nya Testamentet och hör samman med Jesus frälsningsverk. Ingen av dem börjar med en inre erfarenhet eller uppenbarelse, utan är praktiker med en social innebörd. Därför kan dessa, utan att vara komplicerade teorier, vara hoppfulla tecken i världen, tänker sig Yoder. Tecken på något som markerar en ny tidsålders början genom att fungera som en vägledning för det vardagliga livet.108
Att bryta bröd tillsammans – det centrala i Yoders teologi kring nattvarden
När det handlar om nattvarden, att bryta bröd tillsammans, innebär en sådan praktik för Yoder ‐ att kristna äter tillsammans.
Varje gång Nya testamentet talar om att bryta bröd tillsammans, handlar det faktiskt om att människor delar det dagliga behovet av mat.109
När Jesus säger: ”Så ofta ni gör detta, gör det till minne av mig.”, så tänker sig Yoder att Jesus talar om den vanliga måltiden som ett sakrament. Att så ofta de kristna äter, ska de göra detta till minne av Kristus genom att dela sitt bröd så som Jesus delade brödet. En ekonomisk och social innebörd som är tydligt förankrad i skrifterna, enligt Yoder.110 När människor frågade Johannes döparen hur de kunde göra sig redo för Guds Rike, var svaret just att dela med sig av sina kläder och sin mat.111 Paulus talar om att måltiden måste spegla att man tar avstånd från sociala uppdelningar, annars skulle de dricka och äta en dom över sig.112 När Lukas skrev att ingen av dem led någon nöd,113 såg han troligtvis detta som ett kännetecken på den messianska tiden.114 Eftersom att måltiden var något centralt i den tidiga kyrkans gemensamma liv, var Lukas också noga med att påpeka att de 3000 nydöpta efter Petrus pingstpredikan, troget deltog i apostlarnas undervisning, brödbrytandet och bönerna.115
Den gemensamma kassan var inget kassaskrin, menar Yoder, utan ett gemensamt matbord. En fortsättning på det liv som de redan levt med Jesus i flera månader och en naturlig utveckling kring gemenskapen runt detta matbord, var att man bland annat började praktisera egendomsgemenskap.116
Men även idag, påstår Yoder, är måltiden något Jesus efterföljare är kallade till att göra efter hans åminnelse. Inte som något mystiskt och frikopplat från etik. Inte heller som något symboliskt där värdet skiljs från själva saken. Utan även idag handlar denna praktik om att göra kristna till en familj genom att bryta bröd tillsammans.
108 Yoder, 1992, s 69‐71.
109 Yoder, 1992, s 57.
110 Yoder, 1992, s 50.
111 Luk 3:10
112 1 Kor 11:29
113 Apg 4:34
114 5 Mos 15:4
115 Apg 2:42
116 Apg 2:42‐47, 4:32‐37
Brödet är det som uppehåller oss. Bröd som man äter tillsammans är att dela vardagen med varandra. Inte bara symboliskt, utan konkret därför att detta med att äta tillsammans vidgar cirkeln för den praktiska solidaritet som man annars bara brukar ha inom en familj.117
Men för dagens kristna, handlar denna praktik inte bara om konsumtion, utan även om en utjämning av produktion och resurser. Som biblisk grund och förebild för denna koppling lyfter Yoder in det judiska friåret.
Motiven kring friåret är ett viktigt komplement till det vi sagt om det delade brödet. Utan friåret hade måltidsgemenskapen bara handlat om konsumtionsfrågor och missat frågan om produktion av resurser. Friåret är rättvisa när det gäller tillgången till
förutsättningarna för att kunna odla mat och tillverka saker och ting, det som i nutid kallas produktionsmedel.118
I Lukas evangeliet, när Jesus förkunnade i en synagoga, nämnde han ett löfte från Jesaja.
Ett löfte om ett nådens år från Herren som nu gått i uppfyllelse. Troligtvis syftar detta på det judiska friåret.119 När Jesus gjorde detta anspråk i synagogan, visste han mycket väl vad han gjorde. Han talade om en ny världsordnings begynnelse, något som skulle ta sin början genom den messianska kungen.
Yoder menar att detta anspråk, är ett viktigt komplement till det som hittills sagt om nattvarden. Friåret handlar nämligen om rättvisa och förutsättningen att kunna odla mat och tillverka saker, det som idag kallas för produktionsmedel. Samtidigt kan kristna bokstavligt inte praktisera friåret eftersom det är så tydligt kopplat till de tolv
stammarna. Något inte ens Jesaja kan ha menat. Men det fungerar som ett bildspråk, en vision för den nya ordningen, menar Yoder. Hur detta praktiseras, vet endast den lokala församlingen, men det handlar om att göra insatser mot ekonomiska orättvisor. Att se sin kontext och utifrån sin förmåga, göra insatser för de som är svaga eller föra talan åt dem som behöver hjälp.120
Vad blir teologins praktiska konsekvenser?
Sammanfattat handlar Yoders teologi kring nattvarden om troendes vardag. För den som börjar följa hans exempel, får teologin stora konsekvenser i livet. Nattvardsfirandet skulle beröra både ekonomi, relationer och tid.
Först och främst skulle det handla om att forma vardagen tillsammans med andra kristna på ett sätt som möjliggör gemensamma måltider. Därefter skulle det handla om att äta tillsammans som en åminnelse av Kristus. Det vill säga, vi skulle tillsammans sträva efter att dela brödet på ett sätt så att det speglar Kristus. Detta kan innebära olika saker, men framförallt att dela maten så att ingen i vår närhet lämnas hungrig. Teologin skulle också beröra min konsumtion och driva mig till att aktivt kämpa mot orättvisor i kontexten jag lever i.
117 Yoder, 1992 s 58.
118 Yoder, 1992, s 63.
119 Luk 4:16‐30, Jes 61, 3 Mos 25:8‐22
120 Yoder, 1992, s 63‐64.
Utifrån Svenska kyrkan i Kungälv och dess lutherska tradition, är Yoder en teolog som utmanar församlingen på många etiska områden. Det är svårt att läsa Yoders teologiska litteratur, utan att den berör vardagen. Men detta är också Yoders övertygelse och rötterna till den anabaptistiska tradionens framväxt – kyrkan är tänkt att följa den enkla och klara etik som beskrivs i Nya Testamentet.