I den här delen av arbetet ger jag ett svar på den fråga som öppnade detta studium:
Hur kan nattvarden hjälpa troende i Kungälvs församling till fördjupat liv i Kristus?
Svaret kommer att vara kort och konkret för att enkelt kunna öppna en dialog med intresserade församlingsmedlemmar och ledare.
Inbjudan till fördjupning i Kristus genom nattvard
Enligt undersökningen hjälper nattvarden troende att leva som kristna i Kungälvs församling. Ätandet är viktigt för många i det kristna livet. Deltagarna går inte till nattvarden för att förstå, utan för att möta och tillhöra. Men samtidigt som nattvarden hjälper troende i det kristna livet, finns det möjlighet till ytterligare fördjupning i Kristus genom denna praktik.
Flera medlemmar väljer att gå till olika distrikt för att få del av måltiden på söndagar eftersom mässan inte firas varje söndag i något av distrikten idag. Denna struktur kan vara ett hinder för gemenskapen i den gudstjänstfirande församlingen, enligt Modéus.
Därför vore det rimligt att likt Yoder och Halldorf, även i praktiken låta bordet få bli en utgångspunkt för det gemensamma kristna livet. En inbjudan till ett fördjupat liv i Kristus genom denna praktik. På så vis blir gudstjänsten mer igenkännbar vilket är viktigt för gemenskapens mognad, enligt Modéus. Samtidigt blir det gemensamma bordet en naturlig början på veckan vilket också underlättar för församlingen att koppla måltiden till det gemensamma livet och vardagen. Ett konkret sätt att låta Jesus få vara församlingens levebröd.
Ytterligare en inbjudan till fördjupning av livet i Kristus genom nattvarden är att synliggöra kopplingen mellan nattvarden och andra gemensamma praktiker i församlingslivet.
Enligt Giertz och luthersk tro, blir församlingen matad av Kristus vid altarringen. Där får troende näring och kraft till att tjäna Gud i glädje och tacksamhet, men varken Luther eller Giertz gör någon konkret koppling från brödet och vinet till tjänandet i vardagen.
Yoder och Cavanaugh, menar att dessa kopplingar behövs. Kyrkan har en uppgift i världen och därmed ett ansvar att strukturera sig som en kropp. Cavanaugh gör en bro som passar Kungälvs församling. När församlingen blir matad vid altarringen, blir församlingen mat för världen. Kristus är församlingens bröd och tillsammans är de Kristus kropp, ett bröd som finns i världen eftersom Kristus vill det. Efter måltiden går församlingen ut som mat för Kungälv, barnen i Vitryssland och alla andra områden församlingen har hjärtat för. Kollektbössan står i mittgången eftersom församlingen är Kristi kropp. Kyrkkaffet dukas eftersom församlingen är Kristi kropp. Hemgrupperna träffas, eftersom de är Kristi kropp.
På så vis gestaltas den kallelse och sändning som gudstjänsten ska innehålla enligt Kyrkoordningen för Svenska kyrkan. En in‐ och utandning där måltiden är gudstjänstens mest centrala punkt.
För att skapa en sådan inbjudan behövs mer undervisning om nattvarden. Församlingen skulle till exempel kunna ha en serie med undervisning under temat: Att vara det sanna brödet Kungälv.
En kroppslig teologi
I inledningen citerades Roland Spjuth:
En sekulär kultur utestänger tron från det offentliga livet och tvingar in den i ett individuellt och privat område. Resultatet blir lätt en kroppslös tro reducerad till
individens erfarenheter och värderingar. En församlingsbaserad teologi protesterar mot en sådan reducerad förståelse av kristen tro. Tron handlar om ett gemensamt liv (en social kropp) som gör anspråk på att beröra hela den skapade världen.
Varje nattvardstillfälle i Kungälvs församling läses orden gemensamt:
Så är vi, fastän många, en enda kropp, ty alla få vi del av ett och samma bröd
De konkreta förslagen är ett försök att skapa en kroppslig teologi. En inbjudan till ett fördjupat liv i Kristus genom att leva teologin.
Ekumenik i framtiden
Som en avslutning på den teologiska reflektionen vill jag lämna en fråga för vidare reflektion kring nattvardsfirandet i Kungälvs församling.
I Ordningen för Svenska kyrkan står följande om nattvarden:
Enheten i måltiden är ett tecken för den synliga enheten kyrkan strävar efter och för världens enhet. Delandet av brödet får konsekvenser för hur brödet delas i världen.
Blicken är riktad mot den himmelske måltidens fullkomlighet.201
Bordet som dukas i Kungälvs församling är en del av den måltid som firas genom hela den kristna traditionen. Ett tecken på enheten i kyrkan.
Kungälvs församling har gjort en resa från den schartauanska ortodoxin till en möjlig dialogpartner med andra traditioner. Ett tecken på en resa mot större enhet inom den kristna kyrkan.
Hur påverkas Kungälvs församling i relation till andra kristna traditioner när en teologi som denna, innehållande ekumeniska impulser, får ett praktiskt genomslag?
201 Ordning för Svenska kyrkan, 2007, s 94.
Bibliografi
Otryckta källor
Kungälv, Jonas Edsberger: Karlsson, Margareta. (2011‐02‐10). Anteckningar från intervju.
Kungälv, Jonas Edsberger: Växthuset. (2011‐02). Sammanställning och kodning av anteckningar från 14 intervjuer genomförda februari 2011.
Spjuth, Roland. (2010). Reflekterande ledarskap Församlingsbaserade studier av kyrkans liv. Malmö: Skandinaviska Akademin för Ledarskap och Teologi.
Tryckta källor
Bexell, Oloph. (2005). ”Bo Giertz och Svenska kyrkan”, i Brohed Ingmar (red), Sveriges kyrkohistoria 8. Religionsfriheten och Ekumenikens tid, s 386‐391. Stockholm: Verbum.
Brohed, Ingmar. (2005). Sveriges kyrkohistoria 8. Religionsfriheten och Ekumenikens tid.
Stockholm: Verbum.
Cavanaugh, T. William. (2008). Being Consumed, economics and christian desire.
Michigan: Eerdemans.
Global Dictionary of Theology. (2008). Nottingham: Inter‐Varsity Press.
Geels, Anton och Wikström, Owe. (2006). Den religiösa människan: En introduktion till religionspsykologin. Stockholm: Natur och kultur.
Giertz, Bo. (1945). Grunden (8:e uppl). Stockholm: Svenska kyrkans Diakonistyrelsen Bokförlag.
Giertz, Bo. (1971). Trons ABC. Stockholm: Verbum.
Giertz, Bo. (1991). Kristi kyrka (7:e uppl). Stockholm: Verbum. (Original publicerat 1939)
Giertz, Bo. (2003). Stengrunden En själavårdsbok. Göteborg: Församlingsförlaget.
(Original publicerat 1941).
Halldorf, Peter. (2003). Drick djupt av anden. Örebro: Cordia.
Halldorf, Peter. (2004a). En liten vägledning till dopet. Örebro: Cordia.
Halldorf, Peter. (2004b). Som brann där en eld. Postilla för ett kyrkoår. Skellefteå: Artos &
Norma bokförlag.
Jarlert, Anders. (2005). Henric Schartau 17571825 syfte samtid samhälle. Artos Bokförlag AB.
Kyrkoordning för Svenska kyrkan med angränsande lagstiftning. (2007). Stockholm:
Verbum.
Lewis, Katarina. (2005). ”Kartläggning av ett sekulariserat väckelselandskap”, i Jarlet Anders (red), Henric Schartau 17571825 syfte samtid samhälle, s 161‐173. Artos Bokförlag AB.
Lindh, Martin. (1995). Göteborgs stiftbok 19951996. Caritates förlag.
Lindstedt Cronberg, Marie. (2005). ”Henric Schartau ‐ en kyrkoherde i Torna härad”, i Jarlet Anders (red), Henric Schartau 17571825 syfte samtid samhälle, s 21‐51. Artos Bokförlag AB.
Luther, Martin. (1991). Doktor Martin Luthers lilla katekes. Uppsala: Pro Veritate. (Boken är 2:a uppl av 1878 års katekesutveckling).
Malm, Magnus. (1990). Vägvisaren. Göteborg: Cordia.
Malm, Magnus. (2006). Viskningar från katakomberna, skissar för en kristen motkultur.
Örebro Libris.
McGrath, Alister E. (2007). Christian Theology: An Introduction (4:e uppl). Blackwell Publishing.
Modéus, Martin. (2009). Längta efter liv. Församlingsväxt i Svenska kyrkan. Stockholm:
Verbum.
Rasmusson, Arne. (2003). ”En teolog som utmanar kyrkan”, i John Howard Yoder (1992), Liv i församlingen, s 109‐114. Örebro: Libris.
Volf, Miroslav. (2005). Free of Charge Giving and Forgivning in a Culture Stripped of Grace. Michigan: Zondervan.
Yoder, John Howard. (1992). Liv i församlingen (Kerstin Gårsjö & Sune Fahlgen, övers.).
Örebro: Libris.
Elektroniska källor
Halldorf, Peter. (2008‐01‐30). Peter Halldorf om... Dagen.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=149065
Grahn, Daniel (ansv utg). (2008‐02‐20). Peter Halldorf förvillar svensk frikyrklighet.
Dagen. http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=150118 Halldorf, Peter. (2006‐06‐20). Hur mycket vågar vi tro? Dagen.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=114380 Halldorf, Peter. (2011). Gudstjänst.
http://www.nyaslottet.se/gudstjanst_2.html (2011‐04‐02).
Ramstrand, Ullrika. (2011). Herrens måltid.
http://www.pingst.se/viewNavMenu.do?menuID=106&oid=5918 (2011‐04‐02) Ramstrand, Ullrika. (2011). Pingströrelsen.
http://www.pingst.se/viewNavMenu.do?menuID=12 (2011‐04‐02)
Romanowsky, John. (2007‐02‐11). A GodSpy Interview with William T. Cavanaugh. God Spy. http://oldarchive.godspy.com/reviews/A‐GodSpy‐interview‐with‐William‐T‐
Cavanaugh‐by‐John‐Romanowsky.cfm.html
Sverker Per‐Axel. (2007‐01‐14). Anabaptismens historia och huvuddrag. Husmeninghet.
http://husmenighet.blogspot.com/2007/01/anabaptismens‐historia‐och‐
huvuddrag.html