4.4. Nattvard varje söndag
I texten; 4.1. I brytpunkten mellan tre teologier, klargjordes gemensamma tankegångarna kring nattvard hos; Bo Giertz, Peter Halldorf och John Howard Yoder.
Giertz kämpade för att nattvarden skulle firas oftare i pastoratets församlingar. För i nattvarden såg han att troende får syndernas förlåtelse, liv och salighet. På Bjärka‐Säby firas nattvard flera gånger i veckan eftersom detta är deras viktigaste källa till liv och
181 Cavanaugh, 2008, s 98.
182 Kyrkoordning för Svenska kyrkan med angränsande lagstiftning, 2007, s 86.
läkedom. Yoder utövar detta sakrament varje gång han äter tillsammans med andra troende på grund av att måltiden hör samman med Kristus frälsningsverk.
Den största gemensamma nämnaren i dessa teologier, visade sig vara längtan efter Kristus. En längtan som får näring genom att äta och dessa måltider anser de tre att kristna bör äta ofta.
Fredrik Modéus
I denna text har jag därför byggt upp en argumentation kring ökad frekvens av högmässor i Kungälvs församling. Till min hjälp, har jag valt att lyfta in tankar från Fredrik Modéus, doktorand i systematisk teologi och tidigare kyrkoherde i Helgeands församling i Lund. Modéus har skrivit en bok under titeln; Längta efter liv
Församlingsväxt i Svenska kyrkan. En bok som bygger på en studie där han undersöker vad som skapar liv i Svenska kyrkans församlingar. Studien bedrevs med hjälp av enkäter och intervjuer, då han undersökte 35 församlingar med ryktet att vara ”särskilt spännande just nu”. Listan med spännande församlingar skapade han året innan studien medan han reste runt i Sverige och höll föredrag kring en annan bok han skrivit.183
Igenkännandets glädje
Som en liten del i boken tar Modéus upp nattvardsfirandet i dessa 35 församlingar. Detta textstycke står i ett större litterärt sammanhang som behandlar de regelbundna
gudstjänsterna. Huvudpoängen i Modéus argumentation är att dessa gudstjänster bör firas på ett sätt som skapar igenkänning.
För det första flyttar en sådan strävan, fokuset från dem som inte är med på gudstjänsten, till dem som är där. När Modéus analyserar materialet från de 35
församlingarna konstaterar han: ”Gudstjänst tänks inte i kategorier av utbud, man tar inte sin utgångspunkt i vad man tror andra längtar efter.”184 Om gudstjänsten ska bli levande behöver den firas på ett sätt som gudstjänstfirarna är bekväma med. Inte på ett sätt som skulle kunna fungera för dem som inte deltar.
För det andra flyttas fokuset från prästen till den gudstjänstfirande församlingen.185 Prästen blir inte den som levererar olika typer av gudstjänster, istället öppnar igenkännandet upp möjligheter för de närvarande att aktiv delta och bidra till gudstjänsten.
I 22 av de 35 utvalda församlingarna firas mässa varje söndag. I ytterligare sex av dem berättar nyckelpersonerna att de önskar det vore så.186 Att fira nattvard varje gudstjänst är ett bra alternativ till skapandet av igenkännande, menar Modéus. Lars Parkman, präst
183 Modéus, 2009, s 20.
184 Modéus, 2009, s 89.
185 Modéus, 2009, s 89.
186 Modéus, 2009, s 91.
i Stigsjö församling, berättar bland annat att det sakramentala gudstjänstlivet dessutom verkar sänka trösklarna för människor i en postmodern kultur.187
Modéus sätt att arbeta, påminner till viss del om min frågeställning och definition av teologiskt arbetet. Vi är både ute efter att fördjupa det kristna livet genom att reflektera över de praktiker och den teologi som formar dem. Dessutom jobbar vi med samma kyrkliga tradition.
Enligt Modéus slutsatser kan nattvarden fylla en viktig funktion för det kristna gudstjänstlivet. Just eftersom det skapar igenkännande. I Kungälvs församling firas nattvarden varannan söndag i de olika distrikten, samt varje tisdag i Kastalakyrkan. På så vis skulle en ökad frekvens av nattvardstillfällen kunna bidra till ett fördjupat gudstjänstliv i församlingen.
En förändring ligger i tiden
Ser man till den historiska utvecklingen har frekvensen ökat med tiden. Kurvan pekar uppåt. När Margareta Karlsson blickade tillbaks över tiden hon levt i Kungälv blev hennes analys:
Sedan början på 70‐talet, då jag flyttade till Kungälv, har det ändrats en hel del. Det som är uppenbart för alla är att man firar nattvard oftare. Rätt så snart, efter att vi flyttat hit, började nattvarden firas i åtminstone i något av distrikten varje söndag.188
Men ute på fältet i församlingen mötte jag en person som var tveksam till denna förändring:
Jag har växt upp med en allvarlig syn på nattvarden och det är svårt att bara släppa mina erfarenheter. Jag hör till de där gamla du vet. Ibland funderar jag på om vi inte firar nattvard för ofta. Att det blir slentrian eller på bekostnad av förkunnelsen. Nattvarden är något stort. Men jag är inte färdig och jag tycker inte att det är helt lätt att med
nattvarden.189
Det teologiska arvet i Kungälvs församling, plantan jag arbetar med, bär på rötter från gammalkyrkligheten i form av schartauismen. Jag påstår inte att detta arv är något dåligt. Tvärtom har det hjälp många människor under väckelsetiden till ett nytt hopp i Kristus.190 Men nu befinner sig Kungälv i en annan tid och därför skulle jag vilja
presentera en vision:
Nattvarden firas varje söndag i ett av distrikten inom Kungälvs församling.
Idag firas nattvarden ungerfär varannan söndag i de tre distrikten. I undersökningen berättade två personer att de kan åka runt mellan kyrkorna för att del av nattvarden:
187 Modéus, 2009, s 91.
188 Intervju med Margareta Karlsson, 2011‐02‐10, s 1.
189 Växthuset: person 2.
190 Lewis, 2005, s 163.
‐ Från att ha firat nattvard sällan har jag gått till att under vissa perioder leta efter platser i tidningarna där man firat nattvard flera dagar i veckan.191
‐ Jag tycker faktiskt att det känns tomt en söndag utan nattvardsgång. Jag sätter mig gärna i en kyrka där det är nattvard på söndagen.192
Mitt förslag är att låta den kristna gemenskapen få kretsa mer kring nattvardsbordet.
Aktiva medlemmar ska inte behöva åka runt mellan distrikten för att finna en kyrka med nattvard. Ett sådant resande hindrar gemenskapen från att växa i vänskap.
Om de som vill fira nattvard varje söndag, kunde mötas i ett av distrikten, skulle en sådan förändring kunna leda till fördjupad gemenskap på den platsen. En sådan utveckling av praktiken, skulle underlätta för som vill låta sina liv få kretsa kring nattvardsbordet.
Att genomföra visionen
Men än så länge är det bara en vision som står i teologistudents uppsats. Att genomföra visionen är mycket mer komplicerat, än att skriva den. Modéus konstaterar efter att ha samtalat med människor om deras väg till en ökad frekvens av högmässor:
Att fira nattvard varje söndag i Svenska kyrkan är inte en självklarhet. Det vanligaste argumentet för söndaglig mässa är att Jesus har instiftat nattvarden för att vi ska få möta honom. Ett vanligt argument mot är att det inte ska gå slentrian i nattvardsfirandet. I samtalet om söndaglig mässa behöver vi lyssna omsorgsfullt till varandra i vår process av att ömsesidigt lova.193
Med att ömsesidigt lova, menar Modéus att människor i församlingen börjar hitta
varandra genom att lyssna till varandras längtan. I de 35 församlingarna svarade hälften på frågan: ”Vad var orsaken till den positiva utvecklingen av gudstjänst och
församlingsliv?”, var just att några började dela sin längtan med varandra.194
Att genomföra visionen är säkerligen ingen lätt match. Om det skulle ske i Kastalakyrkan så skulle en sådan förändring beröra hundratals människor och när det gäller så många människor vore det konstigt om alla hade samma åsikt. Samtidigt vore det fel att inte öka frekvensen på grund av en minoritet i församlingen. Ser vi till undersökningen i uppsatsen, benämner 10 av 14 personer, nattvarden som något mycket viktigt i deras liv.195 Dessutom behöver inte de människor som är tveksamma till en ökad frekvens ta emot nattvarden.
191 Växthuset: person 2.
192 Växthuset: person 9.
193 Modéus, 2009, s 92.
194 Modéus, 2009, s 87.
195 Växthuset: kodning av materialet.