HYPOTESPRÖVNING

(se Bilaga 8) över dessa 12 regressionsmodeller. Vi kommer också att föra diskussioner över påträffade samband eller varför våra tester inte uppvisat signifikanta samband då vi förväntade oss det. För att komma tillrätta med vår knappa data har vi valt att sammanväga alla tester för att utifrån den analysera om det finns ett samband.

6.5.1 Reglering

Standardefterlevnad

För att besvara denna hypotes undersökte vi till vilken grad olika IRF följde IIAs standarder och satte detta i relation till våra dimensioner av handlingsutrymme; oberoende, påverkan och djup. Vi trodde att de IRF vilka i hög grad följde IIAs standarder skulle ha ett mindre oberoende, ha större möjligheter att påverka och genomföra mer djupgående revisioner. Hypotesen undersöktes genom den parvisa bivariata analysen och genom regressionsmodellerna 5, 6, 7 och 12 med tillhörande korrelationsanalyser.

I den parvisa bivariata analysen framkom det att standardefterlevnad har ett signifikant positivt samband med två dimensioner av handlingsutrymmet; oberoende och påverkan, men att inget samband kan identifieras mellan standardefterlevnad och djup.

Regressionsmodell 5 visar också på ett signifikant positivt samband mellan oberoende och standardefterlevnad. Även motsvarande korrelationsanalyser till Modell 5 stödjer denna korrelation då denna också visar på ett signifikant positivt samband. Känslighetstesterna tillhörande Modell 5 visar också upp ett signifikant positivt samband genom alla tester där Beta-värdet är stabilt kring 0,4. Regressionsmodell 6 visar dock inte på ett signifikant samband mellan oberoende och användandet av IIAs standarder. Detta samband lyckades dock motsvarande korrelationsanalys identifiera. Trots att signifikans inte uppnåddes i Modell 6 konstaterar vi utifrån de tester vi genomfört att efterlevnad av IIAs standarder är positivt relaterat till oberoende och att Modell 6 inte är helt pålitlig då den enbart består av data från 19 personer. Resultatet går emot hur vi antog att standardefterlevnad skulle vara relaterat till IRFs oberoende då det verkar som att standarder förstärker IRFs oberoende. Detta kan bero på att IIAs standarder hjälper IRF att förklara för aktörer inom den organisation IRF är verksam

Hypotes 1

att det anses vara god praxis att ha en oberoende IRF. Genom att följa IIAs standarder blir både IRF och andra aktörer medvetna om att IRF bör vara oberoende då detta är något som IIAs standarder förespråkar. I motsats till vårt tidigare antagande verkar det inte som att efterlevnaden av IIAs standarder begränsar IRFs självbestämmanderätt genom att standarderna ger allt för detaljerade rekommendationer om vad IRF ska ägna sig åt och hur de ska genomföra sina aktiviteter.

Regressionsmodell 7 visar på ett signifikant positivt samband mellan påverkan och standardefterlevnad. Detta samband höll sig också stabilt genom känslighetstesterna och även korrelationsanalysen till Modell 7 visar på ett signifikant positivt samband. I enlighet med vårt tidigare antagande visar resultatet att användandet av IIAs standarder kommer positivt relaterat till IRFs möjligheter att påverka. Resultatet indikerar att aktörer lyssnar mer på de råd och rekommendationer IRF ger om dessa aktörer vet att det finns allmänt accepterade standarder som riktar sig till alla IRF oavsett organisation. IRFs rapporter får mer genomslagskraft då aktörer inom organisationen förstår att IRF agerar utefter sin profession och att internrevision är till för att tillföra organisationer värde (Abbott et al 2010, Pickett 2011). Det kan därmed påstås att standarderna legitimerar IRFs roll som granskare.

I regressionsmodell 12 kunde inget signifikant samband identifieras mellan standardefterlevnad och djup. Inte heller motsvarande korrelationsanalys visar på något samband mellan dessa faktorer. De fördelar som Buttery och Simpson (1989) identifierat med att efterleva standarder såsom att internrevision blir mer accepterat och erkänt, att förståelsen för syftet med internrevision ökar och att internrevisionen blir bättre, får stöd även i vår undersökning över dimensionerna oberoende och påverkan. Dock kan vi inte dra dessa fördelar till djupet i revisionerna då vårt resultat inte visade på något samband mellan standardefterlevnad och djup. Anledningen till detta kan vara att IIAs standarder enbart är riktlinjer (IPPF 2012) och går inte direkt in på hur djupgående granskningar som ska göras av internrevisorerna och därför kunde vi inte identifiera något samband mellan dimensionen djup och användandet av IIAs standarder.

Sammantaget verkar IIAs verksamhet ha en positiv effekt på IRFs handlingsutrymme och utifrån vår data finner vi därför stöd för hypotesen om att användandet av IIAs standarder är positivt relaterat till IRFs handlingsutrymme.

Notering New York-börsen

För att besvara denna hypotes undersökte vi om den organisation IRF är verksam inom är listad på New York-börsen eller ej, och hur detta är relaterat till antalet aktiviteter IRF ägnar sig åt. Hypotesen undersöktes genom den parvisa bivariata analysen och genom regressionsmodellerna 2 och 3 med tillhörande korrelationsanalyser.

I den parvisa bivariata analysen identifierades inget signifikant samband mellan handlingsinriktning och notering på New York-börsen.

I regressionsmodell 2 identifierades ett signifikant negativt samband mellan notering på New York-börsen och handlingsinriktningen. Dock varierade signifikansen över detta samband då vi genomförde våra känslighetstester. För motsvarande korrelationsanalys till regressionsmodell 2 kunde inget signifikant samband identifieras. I regressionsmodell 3 var det negativa sambandet mellan notering på New York-börsen och handlingsinriktning svagt signifikant men i motsvarande korrelationsanalys till regressionsmodell 3 kunde inget signifikant samband hittas.

Gordon (2006) har redogjort för att konsekvenserna av införandet av regelverket SOX lett till att det antal aktiviteter IRF genomförde inom efterlevnadsområdet ökade. Gordon (2006) redogjorde också för att SOX-regelverket ställde ökade krav på organisationerna och deras aktörer angående intern kontroll och riskhantering, vilket innebar att aktiviteter inom dessa områden ökade. Vårt resultat är inte i linje med det Gordon (2006) framställt då det inte framkommit i vår data att organisationer listade på New York-börsen (vilka därmed behöver följa SOX) ägnar sig åt ett större antal aktiviteter inom dessa områden Gordon (2006) tagit upp. Att vårt resultat inte stämmer med Gordons (2006) redogörelse kan bero på att vi genomfört vår studie i svenska organisationer, medan Gordons (2006) redogörelse är av mer allmän karaktär.

Det signifikanta samband som påträffades i vår regressionsmodell 2 kan inte anses vara tillräckligt pålitligt för att vi ska kunna uttala oss om att det finns ett negativt samband mellan handlingsinriktning och notering på New York-börsen. Därmed finner vi inget stöd för hypotesen om att notering på New York-börsen är positivt relaterat till IRFs

Hypotes 2a

handlingsinriktning utifrån den data vi har fått fram, men vi kan inte heller utesluta att hypotesen saknar betydelse på grund av Gordons (2006) resonemang.

För att besvara denna hypotes undersökte vi om den organisation IRF är verksam inom är listad på New York-börsen eller ej och ställde detta i relation till våra tre dimensioner av handlingsutrymmet: oberoende, påverkan och djup. Vi trodde att de IRF vilka är verksamma inom organisationer som är listade på New York-börsen har ett svagare oberoende men att de utför djupare revisioner. Hypotesen undersöktes genom den parvisa bivariata analysen och genom regressionsmodellerna 4, 5, 6, 8, 9 och 11 med tillhörande korrelationsanalyser.

I den parvisa bivariata analysen framkom det att notering på New York-börsen inte har ett signifikant samband med någon av våra dimensioner för handlingsutrymme.

Regressionsmodellerna 4, 5 och 6 visade på ett positivt signifikant samband mellan dimensionen oberoende och notering på New York-börsen. Dock höll sig inte detta samband stabilt vid genomförandet av känslighetstesterna. I motsvarande korrelationsanalyser till regressionsmodellerna 4, 5 och 6 visades ett signifikant positivt samband upp i den korrelationsanalys som tillhör Modell 4, men inget signifikant samband i de andra korrelationsanalyserna. Eftersom resultaten varierade kan vi inte säkerställa att det existerar ett samband mellan oberoende och notering på New York-börsen även om några av våra tester visar en tendens till ett sådant samband.

I regressionsmodellerna 8 och 9 kunde det inte identifieras något signifikant samband mellan dimensionen påverkan och notering på New York-börsen. I motsvarande korrelationsanalyser till dessa regressionsmodeller kunde det inte heller upptäckas något samband. Vi antar därmed att det inte finns något samband mellan dessa två variabler då de inte tenderar att vara relaterade varandra.

I regressionsmodell 11 identifierades ett signifikant negativt samband mellan dimensionen djup och notering på New York-börsen. I känslighetstesterna kunde vi se att detta samband var stabilt då varken signifikansen eller Beta-värdet påverkades av att eliminera andra variabler från Modell 11. Dock uppvisade korrelationsanalysen till Modell 11 att inget signifikant samband påträffats. Eftersom vi har ett knappt urval i vår regressionsmodell 11

Hypotes 2b

modell är snedvridet trots att resultatet höll sig signifikant genom känslighetstesterna. För att komma tillrätta med vår knappa data väljer vi att sammanväga alla tester för att se hur djup och notering på New York-börsen är relaterade till varandra. När vi gör detta ser vi att det finns en tendens till ett negativt samband mellan notering på New York-börsen och dimensionen djup.

Då vi inte funnit tidigare studier som studerat sambandet mellan handlingsutrymme och notering på New York-börsen kan vi inte göra en jämförelse av resultatet. Detta leder till att vi måste förlita oss på den information som framkommer i vår data. Att våra genomförda tester inte genomgående kunde visa på signifikans kan bero på det urval vi använt oss av var för litet för att kunna fånga upp ett signifikant samband. Hade vi haft ett större urval hade vi kunnat testa samtliga av våra hypoteser i en regressionsmodell, vilket hade kunnat ge ett signifikant resultat. Dock kan vi utifrån vår data se att det finns en tendens till ett positivt samband mellan dimensionen oberoende och notering på New York-börsen samt att det finns en tendens till ett negativt samband mellan dimensionen djup och notering på New York-börsen. Då vi i våra tester inte kunnat testa vilket av dessa samband som har störst betydelse för handlingsutrymmet kan vi inte fastställa hur notering på New York-börsen är relaterat till handlingsutrymmet.

Notering Stockholms-börsen

För att besvara denna hypotes undersökte vi om den organisation IRF är verksam inom är listad på Stockholms-börsen eller ej och hur detta var relaterat till den mängd aktiviteter IRF utför. Vi trodde att de IRF vilka är verksamma inom organisationer som är listade på Stockholms-börsen skulle ha en större handlingsinriktning jämfört med de IRF vilka inte är verksamma i organisationer listade på Stockholms-börsen. Hypotesen undersöktes genom den parvisa bivariata analysen och genom regressionsmodell 1 med tillhörande korrelationsanalys. I den parvisa bivariata analysen framkom det att det finns ett positivt samband mellan handlingsinriktning och notering på Stockholms-börsen. Detta samband är dock bara svagt signifikant.

Hypotes 3

I regressionsmodell 1 kunde det inte identifieras något enskilt samband mellan notering på Stockholms-börsen och handlingsinriktning men detta kunde däremot påvisas i motsvarande korrelationsanalys där det identifierades ett signifikant positivt samband.

Utifrån det som kommit fram i våra tester har vi svårt för att göra ett uttalande om det finns eller inte finns ett samband mellan handlingsinriktning och notering på Stockholms-börsen. Det verkar inte som att vårt antagande om att intressentteorin skulle ligga bakom att noterade bolag på Stockholms-börsen ägnar sig åt fler aktiviteter stämmer. Eftersom vi inte har påträffat tidigare studier som studerat detta samband förblir resultatet osäkert och därför stöds inte vår hypotes utifrån den data vi har. För att undersöka denna hypotes närmre krävs ett större urval vid genomförandet av regressionsanalysen för att på så sätt erhålla ett mer pålitligt resultat som kan hjälpa oss att fastställa om notering på Stockholms-börsen kan förklara handlingsinriktningen hos IRF.

6.5.2 Organisation

Sektor

För att besvara denna hypotes undersökte vi om IRF som verkar inom organisationer som tillhör den offentliga sektorn har en bredare handlingsinriktning än vad IRF har som är verksamma inom organisationer som tillhör den privata sektorn. Hypotesen undersöktes genom den parvisa bivariata analysen och genom regressionsmodell 1 med tillhörande korrelationsanalys.

I den parvisa korrelationsanalysen framkom det att det inte fanns något signifikant samband mellan vilken sektor IRF är verksam inom och antalet aktiviteter de utför.

Regressionsmodell 1 visade inte heller på något signifikant samband och det gjorde inte heller tillhörande korrelationsanalys.

De regelverk (exempelvis Internrevisionsförordningen SFS 2006:1228) som de flesta offentliga myndigheter måste anpassa sig efter verkar inte ha någon effekt på den mängd aktiviteter IRF ägnar sig åt trots att det finns studier (Moraru & Dumitru 2012; Buttery &

Hypotes 4a

Simpson 1989) som hävdar att IRF i offentliga myndigheter fokuserar mer på finansiell revision än vad IRF i privata organisationer gör. Vårt resultat styrker snarare Buttery och Simpsons (1989) påstående om att internrevision i den privata sektorn allt mer börjat efterlikna internrevision i den offentliga sektorn. Detta kan vara anledningen till att det inte finns något samband mellan handlingsinriktningen och vilken sektor IRF är verksam inom. Då inget test visade på signifikans konstaterar vi att vår hypotes inte stödjs utifrån vår data.

För att besvara denna hypotes undersökte vi om IRF vilka verkar inom organisationer som tillhör den offentliga sektorn har ett annat oberoende, påverkan och djup än vad IRF har som är verksamma inom den privata sektorn. Vi trodde att IRF i offentliga sektorer skulle ha ett mindre oberoende och större möjlighet att påverka den organisation vilka de är verksamma inom. Hypotesen undersöktes genom den parvisa bivariata analysen och genom regressionsmodellerna 5, 8, 10 och 12 med tillhörande korrelationsanalyser.

I den parvisa bivariata analysen framkom det att det inte fanns något signifikant samband mellan vilken sektor IRF är verksam inom och vilken möjlighet de har att påverka eller hur djupgående revisioner som genomförs. Dock finns det ett svagt signifikant negativt samband mellan dimensionen oberoende och vilken sektor IRF är verksam inom.

I regressionsmodell 5 kunde det inte påvisas något signifikant samband mellan dimensionen oberoende och vilken sektor IRF är verksam inom. Motsvarande korrelationsanalys visade inte heller upp något signifikant samband. Trots att det fanns ett svagt signifikant samband mellan dimensionen oberoende och sektor i den parvisa bivariata analysen kunde inte detta samband visas upp i de övriga testerna vilket får oss att konstatera att det inte finns något samband mellan vilken sektor IRF är verksam inom och hur oberoende IRF är.

I regressionsmodell 8 påvisades inget signifikant samband mellan dimensionen påverkan och vilken sektor IRF tillhör, dock visar motsvarande korrelationsanalys att det finns ett svagt signifikant positivt samband. Eftersom våra övriga tester inte kunde påvisa något signifikant samband mellan dimensionen påverkan och sektorstillhörighet kan inte det svagt signifikanta samband som påträffades i korrelationsanalysen till Modell 8 anses vara tillräckligt för att kunna påvisa att det finns ett samband mellan vilken sektor IRF är verksamma inom och vilken möjlighet de har att påverka. Vårt resultat stödjer inte det antagande vi dragit om att

Hypotes 4b

Holmbergs (1986) teori om att stabila organisationer tenderar att ha ett kontinuitetsmandat. Sannolikt beror detta på att det även finns offentliga organisationer som inte är uppbyggda på stabilitet utan genomgår ständiga förändringar samt att det även finns privata organisationer som kan anses vara stabila och att det inte finns så stora skillnader mellan dessa olika sektorer som vi först trott. Vårt resultat stödjer inte heller vårt antagande om att internrevisionsförordningen (SFS 2006:1228), vilken gäller för de offentliga myndigheterna, skulle ge IRF mer genomslagskraft i organisationen, det vill säga en större påverkan. Detta resultat tyder på att auktoritet inte enbart fås från reglering utan att det även finns andra faktorer som ligger bakom IRFs auktoritet.

I regressionsmodell 10 kunde det inte påvisas något signifikant samband mellan dimensionen djup och vilken sektor IRF tillhör. Däremot kunde det påvisas ett svagt signifikant negativt samband i regressionsmodell 12. Signifikansnivån för detta samband varierade när vi gjorde känslighetstester över Modell 12. I motsvarande korrelationsanalyser till regressionsmodell 10 och 12 fanns inga signifikanta samband. Detta leder oss fram till antagandet att det kan varit slumpen som visade på att det fanns ett svagt samband i regressionsmodell 12.

Sammantaget kan det inte påvisas att vilken sektor IRF är verksamma inom är relaterat till någon av våra dimensioner av handlingsutrymmet och vi finner därför inget stöd för vår hypotes om att IRF i den offentliga sektorn har ett större handlingsutrymme än IRF i den privata sektorn.

Bransch

För att besvara denna hypotes undersökte vi om IRF inom olika branscher ägnar sig åt en olika mängd aktiviteter inom deras mandat. Hypotesen undersöktes genom t-test och eta²-test samt genom att inkludera en dummy-variabel för informations- och kommunikations-verksamhetsbranschen i regressionsmodell 3.

I t-testet framkom att det fanns en signifikant skillnad i handlingsinriktning mellan de IRF vilka är verksamma inom informations- och kommunikationsverksamhetsbranschen och de som inte är verksamma inom denna bransch. Medelvärdet för de IRF som är verksamma inom

denna bransch var 0,80 medan medelvärdet för IRF som är verksamma inom andra branscher var 0,66. För övriga branschkategorier kunde ingen signifikant skillnad påträffas.

Genom eta²-testet framkom det att bransch enbart har en svag relation med handlingsinriktningen vilket tyder på att handlingsinriktning inte i någon större bemärkelse varierar mellan olika branscher.

I regressionsmodell 3 kunde det inte identifieras något signifikant samband mellan handlingsinriktning och om IRF tillhörde informations- och kommunikations-verksamhetsbranschen eller inte. Inte heller motsvarande korrelationanalys visade något samband. Anledningen till att vi valde att inkludera informations- och kommunikationsverksamhetsbransch-variabeln var för att denna variabel uppvisade signifikans i t-testet, vilket inte övriga bransch-variabler gjorde.

Då IRF måste anpassa sig till respektive organisations olika behov, risker och utmaningar som att exempelvis efterleva olika regelverk (Swanson 2010; Pickett 2011; IIA 2012) förväntade vi oss att skillnader skulle identifieras mellan olika branscher angående antalet aktiviteter IRF ägnar sig åt. Detta eftersom det utöver företagsspecifika risker också finns branschspecifika risker och utmaningar. Att t-testet fångade upp en signifikant skillnad i handlingsinriktning för IRF verksamma inom informations- och kommunikationsverksamhetsbranschen och de IRF som inte är verksamma inom denna bransch kan just bero på att organisationer inom denna bransch är verksamma på marknader som ständigt förändras och därför möter flera olika sorters risker. Detta skulle innebära att IRFs inom denna bransch måste ägna sig åt fler aktiviteter för att kunna hantera den bredd av risker organisationen utsätts för.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det utifrån vår data inte framkommit att handlingsinriktningen varierar mellan olika branscher, med undantag för det som framkom i t-testerna. Dock har vi endast ett fåtal observationer inom varje branschgrupp vilket har haft stora implikationer för att testa denna hypotes och dessa svårigheter gör att resultatet förblir osäkert och vi kan därför inte fastställa om hypotesen stöds eller inte.

För att besvara denna hypotes undersökte vi om IRFs mandat inom olika branscher varierar i oberoende, påverkan och djup. Hypotesen undersöktes genom t-test och eta²-test samt genom att inkludera dummy-variabler för olika branscher i regressionsmodell 4, 5, 7 och 11.

I t-testerna för oberoendet framkom att det finns en signifikant skillnad i oberoende för IRF som är verksamma inom finans- och försäkringsbranschen och de IRF vilka inte är verksamma inom denna bransch. Medelvärdet för de IRF som är verksamma inom denna bransch var 0,65 medan medelvärdet för IRF som är verksamma inom andra branscher var 0,56. Eta²-testet visade att bransch har en måttlig relation med oberoendet vilket tyder på att oberoendet kan komma att variera mellan olika branscher.

I t-tester för påverkan kunde vi inte påvisa att IRFs möjlighet till att påverka skulle skilja sig åt mellan olika branscher och Eta²-testet visade att bransch enbart hade en svag relation med påverkan. Våra tester kunde därför inte påvisa någon skillnad i IRFs möjligheter att påverka